Untitled Document Text: Peter Becker
E-Post: peter.becker@diu.se

 

Lärarbrist och flyktingströmmar – ny utredning

Rött eller grönt ljus
för fjärrundervisning


”Det här kan ju faktiskt bli hur bra som helst”, berättar B-O Ström, gymnasiechef Lapplands Gymnasium att Skol- inspektionen sammanfattade efter en kritisk granskning och dialog. Lapplands gymnasium driver med framgång blandad undervisning med stort inslag av fjärrundervisning – men för närvarande som undantag och försöksverksamhet.

Så sent som i våras fattade riksdagen beslut som för första gången lagreglerade fjärrundervisningen. Beslutet har kritiserats från många håll eftersom det endast tillåter fjärrundervisning inom en kommun. Kommuner som vill följa lagen kan alltså inte köpa tjänsten fjärrundervisning av varandra. Något som ändå förekommer för att kommunerna ska kunna uppfylla andra krav i skollagen. Höstens situation med stora flyktingskaror och det kraftigt ökade behovet av elever med rätt till modersmålsundervisning har skyndat på en ny utredning.

– Vi har redan öppnat upp för fjärrundervisning i en ny lagstiftning, men det är fortfarande för krångligt för kommunerna att hjälpa varandra. Det ändrar vi nu, sa utbildningsminister Gustav Fridolin, när den nya utredningen presenterades. Redan i februari 2016 ska utredarna komma med förslag kring modersmålsundervisningen.

Lapplands gymnasium är en av de skolor som genomför ett stort antal kurser med hjälp av fjärrteknik. Skolan har använt undervisningsformen under sex års tid och utvecklat en erfarenhet baserad på lyckade och mindre lyckade insatser under den perioden.

– Att det alls är möjligt för oss att jobba så beror på att vi precis fått klartecken från Skolverket för att dessa kurser får ingå inom ramen för beviljade försöksområden för fjärrundervisning, säger B-O Ström, gymnasiechef Lapplands Gymnasium.

En annan gymnasieskola som arbetar helt fjärrbaserat är Korrespondensgymnasiet i Torsås, en skola med riksintag. Torsås kommun har i dag en försöksförordning som tidigare förlängts vid två tillfällen. Den gäller nu för intag av elever till och med höstterminen 2016.

– Det faktum att regeringen tillsätter ännu en utredning skulle kunna tyda på att man inte anser att frågan blev tillräckligt utredd i den förra utredningen, vilket jag håller med om, säger Johanna Fors, rektor på Korrespondensgymnasiet i Torsås.

Johanna Fors påpekar också att det är en mycket tydligare frågeställning och bakgrundsmedvetenhet i detta direktiv än i det tidigare.

– Bakgrundsbeskrivningen i direktivet tyder på en ökad medvetenhet om såväl behov som själva distansutbildningskonceptet och det är självklart bra. Samtidigt verkar det fortfarande finnas en oro eller en rädsla för just distansutbildning som lärande på distans Politik tillsatt fjärrundervisning över kommungränser ändå gör att den fulla insikten om möjligheterna blir svår att greppa, säger Johanna Fors.

FAKTA: Den nya utredningen
Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad
• föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
• ta ställning till om skolhuvudmän ska ges ökade möjligheter att erbjuda elever undervisning i svenska som andraspråk genom fjärrundervisning på entreprenad
• föreslå under vilka förutsättningar skolhuvudmän, eller i vissa fall andra aktörer, i övrigt bör ges ökade möjligheter att utföra undervisning åt andra skolhuvudmän
• utreda om distansundervisning inom vissa skolformer bör regleras
De två första punkterna ska redovisas i februari, de övriga i maj.

Ökande behov av undervisning på distans i framtiden
Att behoven av olika former av fjärr- och distansundervisning skulle minska framöver tror varken B-O Ström eller Johanna Fors.

– Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle där vi inte längre är bundna till våra hemorter. Vi är redan nu, och kommer att bli i en allt större utsträckning, allt mer obundna av tid och rum. Detta innebär att skola och skolgång kommer att begränsa familjers och individers möjlighet att utvecklas och att utveckla samhället, säger Johanna Fors.

En annan orsak till det ökade behovet av alternativa studieformer, som till exempel distansutbildning, menar hon är att en gymnasieutbildning i princip är ett måste idag för den som vill ha möjlighet att delta i samhället.

– Det är ju både ett individuellt och ett kollektivt intresse att alla ska kunna delta i det demokratiska samhället, och dessutom på så lika villkor som möjligt. För elever som har svårigheter med att hantera skolmiljön blir det absolut nödvändigt att hitta alternativa vägar för att få en gymnasieexamen, påpekar Johanna Fors.

– Med en väl utvecklad pedagogik, metodik och teknik så ser jag stora möjligheter att erbjuda såväl grundläggande som avancerad utbildning via fjärrteknik, såger B-O Ström.

– Att vi nu har en stor mängd nya elever, som kommer som flyktingar, finns det såväl individuella som kollektiva vinster med att de så fort som möjligt kommer in i skolsystemet. Det innebär att vi måste hitta lösningar som är mer flexibla än de traditionella strukturerna i vårt skolsystem. Vi måste kunna ge handledning till elever på modersmålet och vi måste även kunna ge dem, påpekar B-O Ström.

Bristande koll på verkligheten
– Det ligger ett relativt stort fokus på entreprenadfrågan. Även om den inte är vår största fråga eftersom vi är ett förbund och nyttjar lärare mellan skolorna men med samma huvudman så känns det märkligt att det ska vara ok att köpa undervisning från en privat aktör men inte från en annan kommun! Den frågan måste lösas omgående via en vettigare skrivning i lagtexten, menar B–O Ström.

Han påpekar också vikten av att beslutsfattare och utredare gör besök i verksamheten och ser hur fjärrundervisning fungerar i verkligheten.

– Min uppfattning är att en skicklig pedagog kan nå lika bra resultat med hjälp av fjärrundervisning som i ett klassrum.

Johanna Fors menar att det är viktigt att distansutbildningen inte ses som ett sämre alternativ, ett undantag.

– Se det istället som en möjlighet till både skol- och samhällsutveckling. Oavsett vem eller vilka som i slutänden ges möjlighet att anordna distansutbildning så är det oerhört viktigt att det är elever och deras vårdnadshavare som får avgöra vilken utbildningsform som passar dem bäst och att möjligheterna för den enskilde Digitala prov eleven inte begränsas, vare sig vad gäller möjligheten att få studera på distans, eller hur stor del av utbildningen som detta kan omfatta, säger Johanna Fors.

Frågan om kursplanering, ansvar och betygssättning i fjärrundervisning är inget större problem att lösa, menar B-O Ström, rektor Lapplands gymnasium. Grundprincipen är att det görs på samma sätt som man annars löser kursplanering, ansvar och betygssättning. – Det innebär att kursen ska planeras av lärare och elever gemensamt i dialog. Det är då ingen skillnad om man sitter i samma rum eller om man träffas via en skärm. Ansvarsfrågan om den syftar på ansvaret för undervisningens genomförande och kvalitet är det heller inte någon större skillnad på. Det vill säga sändande lärare under en ansvarig rektor ansvarar för ”sändningen” mottagande elever med ansvarig rektor och ansvarig handledare ansvarar för allt som rör mottagandet av sändningen och genomförandet av uppgifter och annat säger B-O Ström.

Utbildning över kommungränser
Att entreprenad öppnar för nya former och nya aktörer, kanske ävenkommersiella aktörer, ser vare sig B-O Ström eller Johanna Fors som något problem.

– Jag har förstått att detta är ett huvudbry för många politiker, men egentligen ser jag inte något direkt problem med att flera aktörer, även kommersiella, utvecklar koncept för såväl fjärr- som distansutbildning. Det som är viktigt är dock att elever och vårdnadshavare alltid vet vad det är de väljer, så länge det alltid är tydligt vad de olika alternativen innebär så har jag svårt att se att det skulle vara annorlunda än det fria skolvalet idag. säger Johanna Fors.

– En kommersiell aktör har jag inga problem med så länge de levererar kvalitet till en kostnad som är relevant, säger B-O Ström.

– Om kommuner, och även enskilda utbildningsanordnare, kan erbjuda distans- och fjärrundervisning i enskilda kurser på entreprenad så skulle elever generellt sett få tillgång till ett större program- och kursutbud. Korrespondensgymnasiet får flera förfrågningar angående enstaka kurser varje termin, säger Johanna Fors.

 

PETER BECKER, CARINA NÄSLUNDH
E-Post: peter.becker@diu.se , carina@diu.se


DIU ställer krav
DIU ställer krav på en offensiv syn på nätbaserad undervisning som komplement till övrig undervisning.

I samband med diskussionerna kring den tidigare utredning om fjärr- och distansundervisning Utredningen om utbildning för barn och ungdomar i samhällsvård samt distansundervisning, gjorde DIU en serie artiklar och seminarier vid Framtidens lärande 2013 liksom i Almedalen samt presenterade en rapport med kompletterande perspektiv, Långt borta men nära – flexibelt lärande och nätresurser för bättre måluppfyllelse i skolan.

DIU-rapporten Långt borta men nära – flexibelt lärande och nätresurser för bättre måluppfyllelse i skolan finns att hämta i pdf-format: bit.ly/langt_borta




Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 8-2015. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 15]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 151214