Digital kompetens hos elever kan byggas systematiskt, likvärdigt och med innovativ pedagogik – från förskola till vuxenutbildning. Det visar sex skolhuvudmän, olika stora och med olika förutsättningar. Alla med den nationella strategin för digitalisering i skolan som bas. För sitt arbete tilldelas dessa huvudmän nu kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2022.

– Innovativ pedagogisk utveckling pågår alltifrån Burlöv, med VR-tillämpningar från förskola till gymnasium, till Sundbybergs Kvasarlabb med förskolan i spetsen – förskolan som lockar skolor och lärarutbildning till studiebesök. Och i Stenungsund tillämpas distribuerat ledarskap. Vi möter innovativ, systematisk och beforskad praktik, säger Peter Becker, stiftelsen DIU, ordförande i Guldtrappans jury. Den nationella strategin visar sig vara den i dag etablerade grunden för lokala strategier och utvecklingsplaner. Väl utbyggd infrastruktur och samverkan med IT-avdelning är i dag en självskriven förutsättning.

– Återigen har tilldelade skolhuvudmän visat på vilken kraft det finns i utvecklingsarbetet gällande att på bästa sätt nyttja digitaliseringen för ökad måluppfyllelse och man visar samtidigt på nödvändigheten i likvärdiga förutsättningar. Om du inte redan bekantat dig med årets mottagare så rekommenderar jag dels deras nomineringsvideos men även de viktiga webbinarier som arrangeras i vår. Webbinarierna skapar ovärderliga möten med kunskapsutbyte i fokus. SKR ser att Guldtrappan behövs och att den fyller en bildande funktion där mötet mellan huvudmän skapar ett mervärde, säger Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

”Klokare tillsammans”
Alla de sex huvudmännen redovisar viktiga erfarenheter, spännande nya tankar och modeller. Dessa kommer att delas i vårens kommande webbinarieserie. Höjdpunkten för detta erfarenhetsutbyte blir prisceremonin för Guldtrappan 2022 vid Framtidens lärande Väst i Karlstad och Karlstad universitet den 13-14 juni 2023.

Guldtrappan vilken delas ut sedan 2015, är en kvalitetsutmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller skolutveckling i en digital tid. Utmärkelsen utdelas årligen till nominerade skolhuvudmän som arbetar framgångsrikt och långsiktigt utifrån styrdokumenten för elevers kunskaper, digitala kompetens och personliga utveckling.

Följande huvudmän får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2022, med juryns motiveringar:

Burlövs kommun, förskola, grundskola, gymnasieskola
”Från en slutförd digital grundstrategi med undervisning, organisation med kvalitetsteam och fortbildning, digitala plattformar och läromedel har Burlövs kommun gått vidare med innovativt pedagogiskt arbete där man lyfter fram två områden. Det ena fokuserar barns och elevers språkutveckling/literacyutveckling som ett särskilt viktigt utvecklingsområde, med vidgad syn på språk. Det andra området är en genomgripande satsning på VR med inriktningen ”lära genom att uppleva”. Med start 2018 bedriver man ett mycket intressant pionjärarbete, från förskola till gymnasium.”

Lomma kommun, grundskola
”Lomma kommun har skapat en organisation för grundskolan där hela styrkedjan är med i den digitala skolutvecklingen, och med ett föredömligt samarbete mellan kommunens IT-avdelning, skolförvaltning och skola. Genom att både se var man befinner sig och vart man vill med likvärdigheten i centrum – alla ska med – har man samlats runt den digitala röda tråden som gör att eleverna oberoende av i vilken skola de går kan utveckla den adekvata digitala kompetens de behöver i framtiden. Den digitala transformationen har blivit en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet.”

Mönsterås kommun, förskola, grundskola, gymnasieskola
”Mönsterås kommun visar på ett framgångsrikt sätt hur omtag i digital skolutveckling kan ge goda resultat. Med en ny strategisk inriktning, förankrad hela vägen i styr- och stödkedjan, och med fokus på verksamhetsutveckling genom digitalisering möts här teknik och pedagogik på ett naturligt sätt. Man tar tydligt ansvar för de tekniska investeringar som ska stödja professionen i klassrummet och genom medverkan i forskningsprojekt vid Linnéuniversitet utvecklar man systematiskt undervisningspraktiken och förbättrar elevers skolresultat.”

Stenungsunds kommun, grundskola
”Stenungsunds kommuns grundskolor utmärks vad gäller digital skolutveckling av att man arbetar systematiskt med ett distribuerat ledarskap där ett gemensamt arbete lägger grunden för delaktighet och ett professionellt lärande. Utsedda fasta nyckelpersoner på varje skola leder i samverkan med rektorerna lärandet kring digitalisering och stödjer kollegorna i det pedagogiska arbetet. Dessa nyckelpersoner deltar också i det systematiska kvalitetsarbetet vilket gör att digitaliseringen integreras i detta och aktiviteterna baseras på analyser av utvecklingsbehoven. Från planstyrd till behovsstyrd utveckling.””

Sundbybergs stad, sektorn för lärande och bildning, förskola
”Inom sektorn för lärande och bildning har förskolan i Sundbybergs kommun satt likvärdigheten i fokus. Man vinnlägger sig om att verksamheten ska lägga grunden för såväl digital kompetens, källkritiskt förhållningssätt som att förstå den värld, den teknik och digitalisering som barnen möter i vardagen. Man strävar efter att förankra arbetet hos såväl den politiska ledningen som chefer i den praktiska verksamheten. Satsningen på mötesplatsen och kompetenscentret Kvasar Makerspace, knyter på ett naturligt sätt forskning till den dagliga verksamheten och inspirerar förskolor och skolor liksom lärarutbildning.”

Sverigefinska skolan i Stockholm, förskola, grundskola
”Sverigefinska skolan i Stockholm är en språkskola. Undervisningen sker på två språk: finska och svenska. Sverigefinska skolan visar med sin utveckling de senaste fem åren att en liten skolhuvudman genom tydlig styrning, medvetna beslut och aktiva systematiska handlingar framgångsrikt kan ta vara på digitaliseringens möjligheter. Med stöd i en gedigen analys gällande organisationens kapacitet och förmåga vad avser att driva digitalt utvecklingsarbete har man på förhållandevis kort tid förändrat formerna för arbetet. Här styr pedagogiken valet av tekniskt stöd, inte tvärt om”