Untitled Document Peter Becker
Chefredaktör
E-post: peter.becker@diu.se

 

Norges Senter for IKT i utdanningen:

Spaning mot framtidens undervisningsteknologier

Vilka är framtidsförväntningarna, med fokus på innovationer och utmaningar kring it och lärande bland norskt skolfolk? Efter en framtidsspaning med kort tidshorisont, de närmaste 5 åren, har 38 experter i Norge skapat en framtidsbild. Det är Norges Senter for IKT i utdanningen som i dagarna i samarbete med amerikanska New Media Consortium publicerat en rapport Technology Outlook for Norwegian Schools 2013-2018.

I sin spaning har gruppen analyserat ett mängd material kring ett fyrtiotal tekniker på gång, diskuterat och sedan röstat fram sina kandidater för skolområdet, vad gäller bland annat de tio främst utvecklingstrenderna respektive utmaningarna på ett, tvåtre och fyra-fem års sikt. Följande är de tekniker och teknikstödda arbetsformer man sett som mest betydelsefulla för de kommande ett till fem åren. Rapporten publiceras på engelska.



Genomslag 1 års sikt eller mindre

Med förväntan om brett och mycket snabbt genomslag pekar man ut speciellt fyra områden, från tekniker till pedagogiska metoder med nätet som gemensam nämnare:

Egna trådlösa it-verktyg (BOYD, Bring your own device), att elever och lärare kan använda egna smarttelefoner, plattor eller bärbara datorer i skolans trådlösa nät.

Molnbaserad IT (Cloud computing) med tjänster, verktyg, lagringsutrymmen i nätet, vare sig publika eller slutna för åtkomst i skolan eller hemma. Exempelvis Google Apps, Docs och Gmail liksom Dropbox.

Omvända klassrum (Flipped Classroom) med lektionstid mindre använd för genomgångar - de görs i ökad utsträckning med nätresurser, mer för kollektiv och individuell lärarledd problemlösning och tillämpning.

Sociala medier (Social Media) med bloggar, Facebook, YouTube, PodCasts mm för publika och ofta kollektiva ytor för egen och delad publicering och kommentarer.

Genomslag på 2-3 års sikt

På lite längre sikt pekas följande fyra storskaliga trender och områden ut:

Spel och spelifierat lärande (Games and Gamification) med både pedagogiska spel, simuleringar och rollspel. I spelifierat lärande vävs spelliknande element in i andra sammanhang.

Mobilt lärande (mobile learning) Med Smarttelefoner eller plattor med knappsatser, kameror och mikar når idag 6,8 miljarder abonnenter nätbaserad information över hela jorden.

Nätbaserat lärande (Online learning) med allt från lärmoduler till fullskaliga kurser, såsom MOOCS (massive open online courses) ofta baserat på personligt och självstyrt lärande.I Norge finns både en nationell samverkan i Flexible Education Norway, och en just inledd regeringssatsning med en matematikskola på nätet för gymnasieelever vilken utvecklas av Senter for IKT i utdanningen.

Öppet innehåll (Open content) med digitalt nätbaserat material tillgängligt med exempelvis Creative Commons licens utgör en stor del av dagens MOOCs innehåll.

Genomslag på 4-5 års sikt

I studiens längsta tidsperspektiv hamnade i den norska panelen följande fyra områden:

Analysbaserad utveckling (Learning analytics) där trenden mot ”Big Data”, att ta vara på ökad tillgång till information används i utbildning både för bättre personlig återkoppling och anpassning, liksom lärares insikt om svåra passager i lärmoduler etc

Naturliga gränssnitt (Natural User Interfaces) där dagens peka, svepa, gest och rörelse-gränssnitt utvecklas vidare mot gränssnitt som förstår människans naturliga uttryck.

Realtids översättning (Real Time Machine Translation) rymmer både talsyntes och realtids översättning, inklusive talstyrning och löpande analys av skrift och tal.

Kroppsnära integrerad teknik (Wearable Technology) med Google Glass, glasögon med bildskärm som ett exempel, kroppsavläsande sensorer andra.

Studien analyserade tio trender och tio utmaningar och möjliggör genom sin strukturerade ansats en jämförelse med globala Horizon liksom med andra regionala, varav en europeisk snart ska göras.

Sådana här Delfimetoder bygger på att förlänga nuvarande trender och se vad nytt som skymtar om hörnet. På 1-5 års sikt är det meningsfullt, kanske speciellt inom områden som inte förändras så mycket.”Bubblare” som lärplattor kan snabbt förändra bilden. Med en genomarbetad grundval och en väl utvald panel ger studierna en intressant systematisk spaning kring utvecklingen – som stöd för kommuners planering och satsningar.

En presentation av norska Horizon- rapporten görs vid ett seminarium på den öppna Scandinavia@ BETT2014 som DIU arrangerar i London. De som reser med DIU till BETT kommer att frekvent möta det norska Senter for IKT i utdanningen.

 

Peter Becker
Chefredaktör
E-post: peter.becker@diu.se


Fakta
Horizon är en årlig publikation från den amerikanska analysgrupprn New Media Consortium, NMC, efter trendspaningar med en sk delfiteknik. Deras metod bygger på att samla ett underlag av rapporter och förse en utvald grupp av referenspersoner med denna information och sedan i ett koncentrerat och starkt tidsbegränsat arbete diskutera, exemplifiera och sedan rösta fram teman, trender, respektive utmaningar på ett, två-tre och fyra-fem års sikt. Efter den årliga globala rapporten, har flera regioner och länder gjort sådana Horizonrapporter i samarbete med NMC, däribland Senter for IKT i utdanningen i Norge.

Framtidens lärande - nästa steg
10-11 april 2014, Münchenbryggeriet, Stockholm

Konferensen Framtidens lärande - nästa steg, den 10-11 april 2014, Münchenbryggeriet i Stockholm.
Anmälan före 31 december till rabatterad avgift.



Datorn i Utbildningen nr 8-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 131212