Lär matte med mattespel, problemlösning och praktiskt material

– Det är kul att göra matte på datorn – allra roligast är multiplikation. Och så lär man sig mycket, man kan testa olika saker på datorn, säger Linn i klass 3 på Byskolan i Södra Sandby utanför Lund.

– Man lär sig mer när man spelar spel. Det är kul att spela och det är kul att lära sig, påpekar kompisen Desirée.

Det är matematiklektion i Ulrika Ryans trea på Byskolan i Södra Sandby. Ulrika som vann årets Guldäpple för sitt arbete med att förnya matematikundervisningen med digitala verktyg. Och efter en gemensam och livlig klassdiskussion kring på vilka olika sätt man kan tänka om en hundralapp ska delas i tio lika stora delar är det dags att träna på addition i olika former. Datorerna plockas fram ur rullvagnen och mindre än fem minuter senare är alla i gång. Två och två. Livligt diskuterande.

– Matte kräver träning, automatisering. Och allt tränande gör vi via datorn. Det behövs inte så mycket, kanske ett tjugotal webbaserade mattespel. Jag har gjort en bas som vi använder. Och datorn rättar, jag behöver inte sitta och rätta tränandet, säger Ulrika Ryan. Dessutom hinner de med att träna så mycket mer med mattespelen än de skulle hinna om de skrev för hand.

– Om jag tar in nya spel, funderar jag över vilka mål vi tränar på. Det ska vara tydligt för barnen varför vi jobbar med mattespelen. De har fått lära sig att datorn är ett lärverktyg.

Olika strategier
Strategierna är lite olika bland grupperna av elever, några är eftertänksamma, diskuterar länge med sin kamrat innan de skriver på datorn, andra testar ivrigt först och diskuterar sedan.

– Datorn gör att de blir engagerade och det är också en anledning att samarbeta. Jag tycker också att många har lättare att blotta sin okunskap lite grann. Datorn bidrar till att avdramatisera, det är lättare att våga prova olika strategier.

Att många barn är vana att spela dataspel märks också. – De räknar sällan poäng, de vill levla upp. Det är vad som räknas och då anstränger de sig för att komma till det steget.

– Man lär sig mycket. Vi tänker under tiden som vi spelar och försöker ta reda på hur man ska göra för att komma vidare, säger Simon och Hampus som båda två tycker att det är viktigt att anstränga sig för att lösa uppgifterna och för att kunna levla upp till en högre nivå.

Barnen i Ulrikas klass har ingen mattebok. De jobbar med interaktiva tavlan, datorn, med praktiskt material ute och inne, gemensamma genomgångar, diskussioner, filmer, men utan bok. De har också ganska långa pass med matematik där de hinner jobba sammanhängande,

– Ofta får eleverna en uppgift och sedan funderar vi över vilka strategier det finns för att lösa uppgiften – problemlösning och så tränar vi.

Skriva sig till matte på datorn
För drygt två år sedan kom Ulrika Ryan och hennes kollega, som då undervisade i förskoleklass, med i projektet ”Matematik för den digitala generationen” som drevs av Malmö högskola tillsammans med Lunds och Göteborgs universitet samt NCM. I projektet deltog några gymnasieskolor och grundskolor. Avsikten var undersöka vilken inverkan olika digitala verktyg har på elevernas lärande, motivation och kommunikation i matematiken.

– Jag hade stort utbyte av till exempel gymnasielärarna i projektet. Det är ju dit vi ska, dit mina elever ska. Då är det viktigt att veta hur matematiklärarna på gymnasiet resonerar.

En av de saker Ulrika fokuserar på från början är att de matematiska begrepp som barnen lär sig ska vara korrekta från början. 2+2 ”är lika med 4” i Ulrikas klassrum, det ”blir” inte 4.

– Det är viktigt att lära rätt från början, det handlar till exempel om förståelse för vad som händer när de ska börja med ekvationer.

När Ulrika kom med i projektet började hon leta med ljus och lykta efter idéer och tips på hur man kunde jobba med matematik och digitala verktyg i förskoleklass, men hittade ingenting. I stället hämtade hon inspiration från Arne Trageton och arbetssättet att skriva sig till läsning.

– Jag funderade mycket över styrdokumenten och vad som skilde sig åt mellan läsa och skriva och matematiken. Motoriken, var samma fråga, arbeta två och två. Mina elever skrev inga siffror för hand förrän i tvåan.

Och likt många barn i den ”digitala generationen” tycker många av Ulrikas elever att skriva på datorn är mer naturligt än att skriva med penna – och enklare.

– Med datorn behöver man inte använda fingrarna så mycket. När man skriver med penna så blir man så fort trött i handen, säger Kevin.

Matematikens uttrycksformer
Eleverna har utvecklat sin förmåga att formulera vardagliga situationer med matematikens varierade uttrycksformer med stöd av digitala redskap, som dator och interaktiv skrivtavla. De digitala resurserna har hjälpt eleverna att få syn på och fokusera på det matematiska och mindre på läsförståelse och motorik när de löser uppgifter och övningar.

Och om Ulrika Ryan fick sina önskningar om matematikämnet uppfyllda skulle det innebära fler matematiktimmar i de yngsta årskurserna lägg till det en mindre mängd innehåll i det centrala innehållet i kursplanen.

– Det är bättre att fördjupa sig i några få saker. Att säkra förståelsen av grunderna, där behövs det tid. Och sedan skulle jag önska att fler använde datorn i matematikundervisningen, till att träna med, till att spela in matematikfilmer. Det är roligt och motiverande och barnen får möjlighet att experimentera med matematiken och dess uttrycksformer, säger Ulrika Ryan.

Carina Näslundh
E-post: carina.naslundh@diu.se

Länk till lärarpriset Guldäpplet
Webbplatsen där nominerade, vinnare och finalister presenteras. Se webbplats Guldäpplet