Många kommuner satsar idag på att föra in datorer och lärplattor till alla elever. En skillnad mot
första generationen av 1-1-satsningar, är att flera kommuner idag satsar på hela skolor i ett svep, och
hela kommunen i några få steg. Generellt är de flesta datorer Internetanslutna och nätverken blir i allt
större utsträckning trådlösa och öppna, även för egen medhavd digital utrustning (byod, bring-yourown-
device).
Det kan låta enkelt, men är det inte. Som Erik Nilsson, skolchef i Botkyrka, uttryckte det nyligen
”det här handlar inte om teknik, det handlar om pedagogik” och pekade på utmaningen att alla
elever ska dra nytta av tekniken, inte bara de som redan lyckas (DIUs, Skolverkets och IPKs gemensamma
seminarium ”Spaning på IT i skolan – användarmönster och trender i Sverige, EU och
världen” 21/11)
Flera kommuner ser detta som skolutveckling och pedagogisk utveckling, inte som teknikutveckling.
Man försöker satsa på hela kedjan infrastruktur – kompetens hos lärarna
– mötesplatser för idéutbyte och inspiration – dialog med forskning liksom på hur göra
pedagogiskt material och lärresurser tillgängliga. Med förankring i den politiska nämnden
och kommunens och skolans ledning. Och fokus på elevers lärande.
Kommunens dialog med forskning är en ny faktor – en nyare mer elev- och klassrumsnära
forskning. Med svenska 1-1studier, liksom med internationella effektstudier av
framgångsfaktorer för lärande i skolan, med John Hattie i förgrunden. Långsamt börjar
en ganska samlad bild tecknas. Där lärarens roll är central, där återkoppling till - och
mellan! – elever står i centrum liksom ledningsengagemang i pedagogiskt utveckling.
Perspektiven har uppmärksammats under året med exempelvis Framtidens lärandes beslutsfattarforum
med detta tema i maj och senast med Hatties besök i Sverige i november,
från vilket Gunilla Celén rapporterar i detta DIU-nummer.
Framgångsvägarna klarnar successivt. Dagens verktyg är ofta digitala och det är med
dem framgång kan nås. Men samtidigt är det tydligt att många skolor och kommuner ännu
inte är där. Om totalt 211 kommuner har någon form av satsning enligt DIUs 1-1karta, är det
bara en bråkdel av dessa som har en bredare, genomtänkt satsning. Skillnaderna är stora och
klyftorna i förutsättningar för eleverna växer. DIUs karta och enkäter ger en helhetsbild av
landet. Skolinspektionens nyligen publicerade rapport bekräftar och skärper bilden.
Samtidigt som uppdrag och framgångsvägar klarnar, har vi långt kvar till att de digitala
verktygen används för att lyfta lärandet så som de förmår. Det krav DIU ställer tillsammans
med partners är därför att ”tempot i digitaliseringen i skolan måste öka”.
Vi går in i ett nytt år med kravet att utbildningsministern, myndigheter och kommuner tar vara på de digitala möjligheterna.
Vi går in i ett nytt år med kravet att utbildningsministern, myndigheter och kommuner till fullo tar vara på de digitala möjligheterna. Vi önskar läsare en God Jul och ett Gott Nytt År
med nya gemensamma insatser!
Har du märkt att det är ett exemplar av NYA DIU du håller i din hand?
Kanske inte. Vi har tvärs emot hur man gör nu för tiden, smugit ut förnyelsen av DIU under ett drygt års lopp. Med större
sidomfång och nya avdelningar som verktygslådan, men också krönikor, karikatyrer och recensioner. Med praktiska tips, där
vi välkomnar dina bästa tips på appar och webbresurser. Med praktikbaserad reflektion. Med fördjupade analyser. Med Erica
Lövgren, Helen Kvarnsell, Marie Andersson, Gunilla Almgren Bäck , Mats Östling, Erik Holmqvist, Stig Roland Rask, Max Entin,
Jan Hylén, Krister Widell, Isak Benyamine för att nämna några av våra regelbundna medarbetare.
Vi har fått flera läsare, välkomnar ännu fler och hoppas du ska märka utvecklingen och kunna dra nytta av den på skolan
och i kommunen. Vid grupprenumeration får ni 40- 50% rabatt.
