Untitled Document MIKAEL PARKNÄS
Rektor, Smedingeskolan, Kungsbacka
E-post: mikael.parknas@kungsbacka.se

 

I huvudet på en skolledare


– Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället

Jag har arbetat på olika sätt med att införa IT i undervisning sedan början av 1990-talet. Då skaffade jag en dator/klassrum på Askimsskolan. Det var Macar och det var helt otillåtet i Göteborg på den tiden. Då gick den pedagogiska diskussionen högt mellan ”inlärningsprogram” och ”skalprogram”. Askimsskolan var en F-6 skola och vi skaffade KidPix och HyperStudio som var skalprogram där eleverna kunde skapa och producera. Vi hade en del inlärningsprogram också, till exempel Matteraketen. Dessutom hade vi diverse pedagogiska spel som Pippi, Emil etcetera.

Den tidens pedagogiska ”guru” inom IT var Seymour Papert. Han är matematiker och en av de första som intresserade sig för artificiell intelligens. Han är internationellt erkänd, för att inte säga geniförklarad. En av de frågor han arbetat med är hur datorer kan förändra lärandet. Han forskade om inlärningsteorier, och är känd för att fokusera på effekterna av ny teknik på lärande. Han var också skapare av det enkla programmeringsspråket Logo och gav ut en bok på svenska; Hur gör giraffen när den sover?

Han kombinerade tekniken med konstruktivismen och försökte anpassa tekniken till barns lärande. Han var en föregångare och minst lika betydelsefull som R. Puentedura. Dessutom har Papert mer dokumenterad forskning och hans doktorstitel är odiskutabel.

ITiS
I slutet på 90-talet och i början av 00-talet arbetade jag med Itis skolledarutbildning. Itisvar en utbildning för arbetslag som också fick datorer. Villkoret var att skolledaren gick en veckolång utbildning om IT och pedagogik. Slutuppgiften var att presentera en IT-plan för sin skola och att presentera den i PowerPoint. Jag tror att jag har haft närmare 500 skolledare på Itis skolledarutbildning och de har åtminstone lärt sig PP :-) Då började det bli mer och mer tydligt att det var skolledarens ansvar att inför IT i undervisningen. Men de som lyckades var enstaka skolor med eldsjälar bland pedagogerna.

PIM
Uppföljaren till Itis heter Pim (Praktisk IT-och mediekompetens) och har bidragit till en bra kompetensutveckling. Det kommuner som satsat helhjärtat har skaffat en bred kompetens bland både pedagoger och skolledare. Många kommuner däribland Mark (där jag arbetade som Pimsamordnare) och Kungsbacka satsade på att alla pedagoger och skolledare skulle nå minst Pim nivå 3 (av 5). För Smedingeskolans del ledde PIM till att vi blev en av två skolor som blev pilotskolor för en-till-en för åt 7-9. Vi hade högst andel pedagoger som hade klarat Pim 3.

Hur är läget nu då?
Itis och Pim har ju inneburit en massiv satsning på kompetensutveckling inom IT de senaste 10-12 åren. Det måste väl ha givit effekt på en bred basis, eller? Nja, Kairos Futures rapport från 2011, IT och digital kompetens i skolan, visar följande:
• 42% av lärarna tycker inte att de har tillräcklig it-kompetens för det pedagogiska arbetet.
• 39% av rektorerna tycker inte att de har tillräcklig it-kompetens för det pedagogiska arbetet.
• 42% av eleverna tycker inte att lärarna är tillräckligt bra på IT för att använda det i undervisningen på ett bra sätt.

Det går för långsamt
I en rapport underkänner Skolinspektionen samtliga granskade skolors användning av IT i undervisningen.

I en artikel som publicerats i Dagens Samhälle och i Datorn i Utbildningen (nr 7/2012) har Peter Becker med flera skrivit att ”Skolan måste digitaliseras snabbare”. Där redovisas fyra nyckelpunkter för åtgärder. De nyckelpunkterna redovisas också i Datorn i Utbildningens artikel ”DIUs förslag till lokalt åtgärdsprogram för IT i skolan”.

Artiklarna är mycket bra och de fyra punkterna är nyckelfrågor som måste lösas. Det allra viktigaste är nog konstaterandet att det måste vara en konsekvent satsning från politiker via förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolledare och pedagoger. Men man har missat hela poängen!!

Ordet ”skolutveckling” nämns inte en enda gång?

Dags att sluta prata om IT-planer, IKT-strategier
Det är svårt att frigöra sig från att prata om IT-planer, IKT-strategier, IT-projekt och så vidare. Men det har inneburit att användandet av digitala verktyg för att utveckla lärandet har ”reducerats” till teknik och projekt. Rektorer och andra skolledare har kunnat säga ”det där med IT är inget för mig - det får andra ta hand om” och det kan, i bästa fall, betyda att man har avsatt resurser till en ”ITpedagog”. IT-pedagoger är viktiga men även här har språkbruket inneburit att många drunknar i uppgifter av allehanda teknisk art. De skall lösa allt med IT. Borde det inte heta ”Utvecklingspedagog med inriktning mot digitala kompetens”?

Min kommun Kungsbacka lanserar nu en ”Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg”

I Kungsbacka har vi haft en grupp, Gruppen för digital kompetens, som under ett år har arbetat bland annat med att revidera den gällande ”IKTstrategin för Kungsbackas förskolor och skolor”. Gruppen har letts av utvecklingsledare Lars Clemensson och bestått av IKT- pedagoger, pedagoger från skoldatateket och skolledare från förskolor och skolor. Gruppen har fått sitt uppdrag från förvaltningschefen och mycket tidigt stod det klart att vi skulle byta namn från IKT-strategi till ”Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg”.

En konsekvent satsning på skolutveckling
För att lyckas måste det vara en konsekvent satsning från politiker via förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolledare och pedagoger. Och satsningen kostar pengar i teknik, infrastruktur och kompetensutveckling.

Strategin handlar om skolutveckling för att utveckla och modernisera lärandet. Skolledaren har ett övergripande ansvar för att utveckla lärandet och måluppfyllelsen på sin skola/ förskola.

Det betyder att ansvaret vilar på rektor men det finns stöd och ansvar på alla nivåer i organisationen. Vår strategi är indelad i:

  • Mål för barnen/eleverna
  • Pedagogerna ska....
  • Förskolechef och rektor ska..... •
  • Verksamhetschef ska.....
  • Förvaltningschefen ska.....
Dessutom finns det naturligtvis en finansierad plan för hårdvara, mjukvara, infrastruktur (nätverk) och ge- mensam kompetensutveckling. Några intressanta exempel ur vår strategi

Vi har försökt att formulera oss väldigt klart och entydigt. En del exempel kan nog vara lite provocerande.

Här följer några utdrag:

Förvaltningschefen ska:

  • planera långsiktigt ekonomiskt för en fungerande IT-miljö
  • planera för att långsiktigt behålla vår spetskompetens i kommunen

Verksamhetschefen ska:

  • värdera digital kompetens vid anställning och värdera tillämpad digital kompetens vid löneöversyn för våra medarbetare.
  • prioritera skolutveckling med digital kompetens och ett omdefinierat lärande för den egna ledningsgruppen både i samtal och praktisk handling.

Förskolechef/rektor ska:

  • beskriva vägen och kartan förmedarbetarna. Ge mentala bilder av framtidens lärande.
  • vara förtrogen med aktuell forskning och de modeller som används för att utveckla lärandet via digitala redskap och värdera digital kompetens vid anställning och värdera tillämpad digital kompetens vid löneöversyn för våra medarbetare.
  • vara en förebild genom att nyttja verktygen och våga misslyckas

Pedagogen ska:

  • själva ta initiativ, lära sig och föreslå sätt att förkovra sig kring lärande med hjälp av digitala verktyg. De ska även aktivt utveckla sitt arbetssätt utifrån nya förutsättningar. Lämpligen planeras och utvärderas insatserna under medarbetarsamtalet med rektor.
  • med digitala verktyg, med utgångspunkt i barn och elevers vardagserfarenheter, förstärka kvalitén i lärandet för ökad motivation och måluppfyllelse.

Vad kommer den nya strategin betyda för mig som rektor?
Det är en otrolig styrka att ha den konsekventa strategin i ryggen. Att veta att hela organisationen strävar åt samma håll och att det är vedertaget skolutvecklingsarbete att utveckla en skola för framtiden som ger våra ungdomar möjlighet att påverka sin framtid och leva i ett alltmer komplext samhälle.

Samtidigt är strategin en tydlig kravspecifikation på mig och alla skolledare i Kungsbacka. Och den ger oss möjlighet att ställa krav åt två håll – på mina chefer och på mina anställda. Ingenting som bara vi rektorer säger utan en strategi och ett krav som politiker, förvaltning ställer på personalen.

Strategin innehåller också mycket stöd i form av ett omfattande kompetensutvecklingsprogram till stöd för att alla skall kunna motsvara kraven på att utveckla ett lärande som ger eleverna möjlighet i framtiden.

Det är helt klart att skolan måste utveckla pedagogik, organisation och lärarroll för att möta samhällsutvecklingens krav. Och där är användandet av digitala verktyg avgörande. Det handlar om hur vi använder dem.

Det ställer stora krav på att vi kan utvärdera resultaten. Men det finns inte så mycket forskning och ”beprövad erfarenhet” ännu. Vi måste hitta modeller och samarbeta med forskningen för att kunna visa att satsningen ger resultat och ökad måluppfyllelse.

Och kanske ger det Kungsbacka chansen att utveckla Sveriges bästa skolor! Och varför bara Sveriges förresten?

MIKAEL PARKNÄS
Rektor, Smedingeskolan, Kungsbacka
E-post: mikael.parknas@kungsbacka.se




Datorn i Utbildningen nr 8-2012. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)

































































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 12]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 121231