"Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen"

Wikipedia: Kunskapande skapande

Orden ovan är Eeva Kilpis. För mig beskriver de mina känslor inför IKT, den digitala undervisningen, eller vad man vill kalla det.

Jag trodde att IKT skulle vara ett verktyg, en teknik jag kunde använda mig av för att göra min undervisning bättre. Det visade sig att det inte var möjligt att begränsa mig på det sättet. Det gick inte att bara förbättra. Jag var tvungen att förändra - i grunden.

Jag har en gång i tiden skrivit dramatik. För mig är radioteater en oslagbar konstform. När man skriver för radioteatern finns inga gränser för vad som är möjligt. Om författaren vill låta 10 000 amasoner komma in från höger så är det inga problem. När man skriver för scen är man däremot omringad av rummets, och ekonomins, begränsningar.

På samma sätt låter IKT oss alla, lärare och elever, lämna klassrummet. Inte bara öppna det, utan lämna det helt och hållet. När vi vill. Om vi vill. Hur vi vill. Som 10 000 amasoner kan vi kasta oss ut i möten, projekt, företagande och anpassa tid och rum efter behov – varje enskild elevs behov.

Att arbeta med Wikipedia har varit en del av det här, och våra projekt med Wikipedia är ett bra exempel på vad jag menar.

Kritiskt tänkande och källkritik
Jag började lära mig Wikipedia för att kunna ge tyngd åt den kritiska hållning jag försökte inpränta i eleverna. I stället fann jag en plats där kreativitet och kunskap skapades och uppmuntrades, där man i en fri gemenskap kunde bli del i ett globalt projekt för att förbättra och tillgängliggöra information. En plats där kritiskt tänkande och källkritik är grundprinciper.

För att kunna bidra på Wikipedia krävs att man är en smula insatt i wikitekniken. Jag börjar med att spela in en serie korta filmer som beskriver hur man redigerar: hur man kan pro- va i sandlådan, hur man lägger in en bild eller hur man skapar en undersida att använda som anteckningsblad till exempel. Korta skärminspelningar som varje elev kan återanvända efter behov.

Tiden jag vinner på att inte ge de här instruktionerna som genomgångar i ett klassrum kan jag använda till att utmana en elev att tänka källkritiskt kring material hon hittat, samtala med en annan kring fotovinklar innan han ska ut och ta kort till den artikel han skriver på, eller sitta i en grupp och lyssna på deras tänk kring varför kvinnor egentligen fann sig i att vara instängda i korsetter, och ta möjligheten att ställa frågor kring om de tycker att vi har någon motsvarighet idag. Under tiden hinner jag också stämma av planeringen med den elev som ställer frågor via Skype från museet där hon får hjälp att hitta material. När lektionen närmar sig sitt slut återsamlas vi – på facebook. Där har vi en historiagrupp där eleverna reflekterar, ställer frågor och brainstormar.

Skapa artiklar i Wikipedia
Jag får ofta frågan om det är svårt att redigera på Wikipedia – klarar eleverna verkligen av det? Frågan är inte helt enkel att besvara. Att bidra till artiklar som redan finns är inte svårt. En kvarts trixande i Wikipedias sandlåda räcker för att en nybörjare ska lära sig wikitekniken tillräckligt för att kunna börja skriva eller lägga in bilder. Användbara råd finns att hämta om man söker på Wikipedia:Nybörjare eller Wikipedia:Stilguide.

Om man vill skapa nya artiklar är det lite svårare. Då bör man sätta sig väl in i de regler som finns kring hur en artikel ska formateras – hur hittar jag lämpliga kategorier, hur länkar jag till samma artikel på andra språk, hur gör man en informationsruta? Det enklaste är att vända sig till en av Wikipedias faddrar. På sidan Wikipedia:Faddrar hittar du personer som anmält sig som frivilliga att hjälpa nybörjare. De svarar på frågor, hjälper dig skapa en undersida där du kan börja jobba på en artikel och kan gå in och rätta till allt som blir fel.

Men viktigast av allt, särskilt om du är lärare och funderar på att låta dina elever skapa artiklar på Wikipedia, är att läsa på Wikipedia: Relevanskriterier. Där framgår vad som krävs för att ett ämne ska vara relevant, så att den artikel som skapas får vara kvar som en del av uppslagsverket. Varje elev som lägger kraft och engagemang på att skapa en artikel är värd att få den handledning som krävs för att välja ett ämne som är relevant, så att artikeln inte riskerar att raderas!

Elevernas arbete synligt
En annan fråga jag ofta får är hur eleverna visar på analysförmåga, när de skriver Wikipediaartiklar. Mitt svar är att min roll som handledare och lärare har aldrig varit tydligare än när jag vågade lämna klassrum- met. Varje arbetspass planeras via den plattform eleverna väljer, det kan vara Wikispaces, en lärplattform, facebook eller en blogg. Där presenterar eleverna sin planering, och utvärderar varje arbetspass med en enkel ”exitticket”.

Jag kan där ge återkoppling och kontinuerligt lyfta in mål och innehåll från kursplanerna och ge råd om hur man kan gå vidare. Under lektionerna kan eleverna söka upp mig för individuell handledning och vi har också ett chattrum för diskussioner. Eftersom eleverna arbetar i undersidor på Wikipedia kan jag se hur varje elevs arbete fortskrider och jag kan med hjälp av ett videoprogram, till exempel Jing, spela in kommentarer till arbetet och ställa de frågor som jag sedan i samtal med eleven kan använda för att kontinuerligt följa upp hur eleven arbetar källkritiskt, hur man analyserar stoffet.

På det här sättet kan jag inte bara arbeta individanpassat och formativt – jag skapar dessutom samtidigt en utvecklingsportfolio där elevens hela arbetsprocess finns bevarad.

Lokalhistoria till Wikipedia
Just nu har jag en grupp som arbetar med lokalhistoria. Vårt mål är att utveckla artikeln om Skara så att den når upp till kriterierna för en utmärkt artikel – den högsta kvalitetsnivån på Wikipedia.

För att åstadkomma detta har eleverna inlett ett samarbete med Länsmuseet, de har kontaktat lokalhistoriker och forskningsbibliotek. De har vänt sig till kyrkan, fastighetsägare och företagare för att få komma åt att fotografera. De har läst på om offentlighetsprincipen och copyrightbestämmelser. De har begärt ut handlingar från kommunen som kan visa på Skaras historia. De spelar in egna versioner av Gunnar Wennerbergs Gluntar för att kunna ladda upp ljudspår.

Än vet jag inte hur långt vi kommer att lyckas nå – men jag vet att målen i kursplanen för historia 2b kommer eleverna att nå! Och under tiden arbetar de entreprenöriellt och aktivt – ute i det samhälle där vi finns.

Liknande teman går naturligtvis att bygga upp i alla ämnen - och samtidigt så har man en unik möjlighet att arbeta mot de mer övergripande målen i läroplanen.

När ett projekt är färdigt, ofta brukar det ta ungefär sex till åtta veckor, har eleverna inte bara bidragit med en gåva av fri kunskap till tusentals, ibland miljontals, läsare. De har också fått chansen att träna på att arbeta i en community, att nätverka med företag och organisationer i samhället, att arbeta med socialt entreprenörskap, att ta ansvar för sitt eget arbete och att uppleva känslan av att göra något som är viktigt – på riktigt.

Länkar

• Wikipedia:Nybörjare:
• Wikipedia:Faddrar:
• Wikipedia:Relevanskriterier
• Hur man skapar en undersida att jobba i på Wikipedia (flipfilm)
• En liten lathund till lärare som vill arbeta med Wikipedia i klassrummet av

Ylva Pettersson
lärare i historia och kulturhistoria, Katedralskolan i Skara. Finalist till Guldäpplet 2012
E-post: Ylva.Pettersson@skara.se

Mer på Framtidens lärande 16-17 maj 2013