Vad måste man kunna för
att kunna – och hur gör vi
det möjligt att lära sig det?
Frågan i rubriken är en fråga som
verkligen kan göra skillnad. Den ska vi
ställa oss ofta, i alla möjliga sammanhang.
Frågan riktar uppmärksamheten
mot vad som ska läras och vad som ska
förstås snarare än mot aktiviteten i sig.
Vi kan ställa frågorna när vi planerar vår
undervisning, men vi kan också ställa
dem när vi själva står inför att lära oss
nytt, när vi vill driva utvecklingsarbete
och när vi vill se förändring av undervisningen.
Hur kan vi göra det möjligt
för andra att förstå det vi vill att de ska
förstå?
För ett par månader sedan var jag på
en föreläsning om variationsteori.
Variationsteorin tillhandahåller en
språklig verktygslåda som gör det
möjligt att förstå varför samma sak
kan uppfattas på olika sätt. Lärande
ses som erfarande eller uppfattande av
skillnader, variationer. För att lära oss
måste vi kunna urskilja vissa drag hos
något och för att kunna urskilja dessa
drag måste vi få syn på dess variation
i förhållande till annat. För att veta
vad något är måste vi också veta vad
det inte är. Variationsteorins principer
kan användas för att designa undervisning.
Jag visste inte mycket om det innan
och förberedde mig genom att läsa
en artikel i ämnet. Det var intressant,
fastän jag inte riktigt förstod. Under
föreläsningen fick ord, begrepp, frågor
och formuleringar komma i sammanhang
och de sattes i kontrast till annat
så att jag kunde förstå. Så att det jag
förväntades förstå tydligt framträdde.
Polletten trillade ned, pusselbitarna
föll på plats, ja kalla det vad ni vill
men det är magiskt när det händer.
Plötsligt kunde jag ställa nya frågor,
leta nya svar och se min undervisningspraktik
i ett helt annat ljus.
Jag älskar den känslan. Känslan av att
dimmorna skingras och det till synes
självklara, eller till synes obegripliga
visar sig från nya sidor. En mäktig
känsla, ett rus. Lätt beroendeframkallande.
Är det inte ett sånt beroende vi vill
att eleverna skall utveckla? En
längtan efter förståelse, sammanhang
och känslan av att kunna och klara.
En inre motivation och en tro på möjligheten
att utvecklas. Hur kommer
vi dit?
Minns du när du senast kände att
du lärde dig något nytt? Att du kunde
tänka i nya banor, se saker ur ett annat
perspektiv och förstå något på ett
nytt sätt? Vad var det? När var det?
Vad det än var, och när det än var
så hade säkert på ett eller annat sätt
också med nya ord och nya begrepp
att göra. Nytt språk som fungerar som
verktyg för tänkande och lärande.
Verktyg betyder ”redskap för att
bearbeta material”. Precis så är det.
Men verktyg kan inget göra av sig
själva. Vi måste förstå hur de fungerar
och vi måste aktivt bruka dem för att
de skall kunna hjälpa oss att bearbeta
materialet. Orden och begreppen
måste alltså erövras och göras användbara
innan de kan hjälpa oss att
göra skillnad, innan de kan hjälpa oss
förstå, tänka nytt och skingra dimmorna.
De digitala verktygen måste också
erövras innan vi kan använda
dem för att förbättra och förändra
lärandet och undervisningen. De gör
inget av sig själva.
Att erövra betyder; ta över, ta i besittning,
inta, besegra, annektera. Det
är alltså en aktiv handling som kräver
en arbetsinsats och verklig motivation.
Det krävs att man vet att det är
mödan värt, kanske till och med att
man utvecklat ett lätt beroende av att
förstå.
Hur kommer vi dit? Hur kan vi
skapa de goda spiralerna, det självspelande
pianot hos våra elever och
hos våra kollegor? Mycket har att göra
med hur vi tänker när vi planerar de
processer som kallas undervisning
och hur vi nyttjar, och gör det möjligt
för fler att erövra, de digitala lärverktygen.
Mycket har också att göra med
hur systemet skapar förutsättningar
för lärarna att utveckla ett beroende
av att erövra nytt. Ett beroende som
jag känner väl till när jag rusar vidare
mot nästa erövring. Begreppen Kausalt
och Invariant pockar på uppmärksamhet
och jag känner ett sug
efter att skingra dimmorna.
Erica Lövgren
Läs och skrivutvecklare i Piteå kommun,
samordnare Nationellt Centrum för Språk-,
läs och skriv i Norrbotten
E-post: erica.lovgren@gmail.com
Läs mer
Vill du veta mer om variationsteori rekommenderas Ulla Runessons artikel Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study i Forskning om undervisning och lärande nr 5, 2011. Den kan laddas ned som pdf
via www.lararforbundet.se.
Du hittar den via >Beställ böcker och material > Materialkatalogen
