Nya kursplaner för grundskolan:
Framtidsfokus efterlyses
IKT-användning bör arbetas in i alla
svenska kursplaner som en övergripande
färdighet. Ett sätt är att komplettera
övriga färdighetsmål med ”färdigheten
att använda digitala verktyg för att
bland annat samla och bearbeta information,
samarbeta med andra elever
och lärare, samt redovisa uppnådda
kunskaper ”.
Det skriver Peter Becker ordförande
i föreningen Datorn i Utbildningen
och Mikael Andersson, konsult i denna
artikel.
Det har gått femton år sedan de gällande
läroplanerna Lpo94 och Lpf94
trädde i kraft. Under denna period har
det skett en genomgripande förändring
av formerna för information,
kommunikation, lärande och samverkan
i samhälle och arbetsliv. Vi kan
tala om en digital vändning. Denna
vändning måste få fäste i uppdaterade
läro- och kursplaner.
Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets
rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006.
De åtta nyckelkompetenserna är
• Kommunikation på modersmålet
• Kommunikation på främmande språk
• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig
och teknisk kompetens
• Digital kompetens
• Lära att lära
• Social och medborgerlig kompetens
• Initiativförmåga och företagaranda
• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Allt detta: kommunikativ, teknisk,
social och medborgerlig kompetens
liksom kulturella uttrycksformer,
lärande och vetenskapligt arbete kan i
dag knappast tänkas utan referens till
mobiler, mp3-spelare, digitalkameror,
datorer och internet. Detta perspektiv
måste genomsyra läroplanen.
En ny generation av unga vuxna
börjar sitt inträde i arbets- och samhällslivet.
Detta är den första generationen
som under hela sitt liv levt i ett
samhälle med IKT. För dem och för
de efterkommande årskullarna är IKT
ett naturligt inslag i vardagen – och
måste vara så även i en relevant skola.
Detta leder till att det är nödvändigt
att lägga ett IKT-perspektiv i det pågående
arbetet med uppdatering av
läro- och kursplaner. Detta perspektiv
kan inte reducera IKT till ett ämne
eller till ett verktyg. De nya läro- och
kursplanerna måste präglas av en
övergripande helhetssyn på IKT och
den funktion tekniken spelar i vårt
nutida samhälle.
Kunskapssynen
I den nu gällande läroplanen anges att
eleverna ska rustas för ett samhälle
med stora informationsmängder.
Innebörden i uttrycket ”stora informationsmängder”
har dock genomgått
en genomgripande förändring.
Från att tidigare ha utgått från ett
framtidsscenario där traditionella
informationsspridare förväntades
använda internet och datorbaserade
informationskanaler, måste vi nu förhålla
oss till ett informationssamhälle
där även de traditionella konsumenterna
av information blivit producenter
genom bloggar, sociala nätverk,
Youtube, Wikipedia m.m. Nya former
för skolans professionella kunskapsutveckling,
med delad information
och kollektiv reflektion i nätresurser
som Multimediabyrån och PIM liksom
exempelvis lärarbloggar (jämför
Wenger, Communities of Practice
och Jobring, Lärgemenskaper) har
vuxit fram. Tillgången till information
begränsas varken av tid eller rum, då
nätets samlade informationsmängder
finns tillgängligt via mobila enheter.
En sådan utveckling ger nya perspektiv
på den kunskapssyn som ska
prägla de nya läro- och kursplanerna.
IKT-perspektiv på läroplansnivå
Ur ett material från Skolverket om
digital kompetens citerar vi ”En av
EUs nyckelkompetenser är digital
kompetens, vilken innebär säker och
kritisk användning av informationssamhällets
teknik i arbetslivet, på fritiden
och för kommunikationsändamål.
Den underbyggs av grundläggande
IKT-färdigheter, det vill säga användning
av datorer för att hämta fram,
bedöma, lagra, producera, redovisa
och utbyta information samt för att
kommunicera och delta i samarbetsnätverk
via Internet. ”
Vidare ”Enligt EU behöver varje
medborgare ha kunskap om hur tekniken
fungerar och om vilken roll den
spelar i vardagsliv och samhälle. Var och
en måste även kunna hantera hård- och
mjukvara, se IT:s möjligheter och risker
samt känna till lagar och regler. Därmed
kan varje medborgare söka, sammanställa,
bearbeta och förstå information,
med fokus på kritiskt tänkande, kreativitet
och innovation. Digital kompetens
innebär även att utveckla ett kritiskt,
reflekterande och ansvarsfullt förhållningssätt
till digitala verktyg och medier.
EU:s definition är generell d.v.s. den
förutsätter att man på nationell nivå
konkretiserar nyckelkompetenserna,
tydliggör vilka krav de ställer på skolsystemet,
samt inför dem på ett relevant
sätt i de egna styrdokumenten.”
Värdegrund
En viktig funktion för läroplanen är
att förtydliga den värdegrund som
ska styra skolans arbete. I grundsynen
betonas bland annat de demokratiska
värdena, förståelse och medmänsklighet,
solidaritet och den individuella
integriteten. Syftet med dessa beskrivningar
är att tydliggöra skolans
uppdrag att vägleda eleverna till att bli
goda samhällsmedborgare.
I arbetet med en ny läroplan är
det viktigt att uppmärksamma skolan
på att värdegrundsarbetet även måste
få ett IKT-perspektiv. För ungdomar
är Bilddagboken eller Facebook,
chatt-nätverk som MSN, eller
virtuella 3D-världar en integrerad
del av de sociala nätverken. Skolans
värdegrundsarbete måste utgå från
denna realitet och både ta vara på de
stora möjligheter som ligger häri liksom
de risker som finns, knutna till
e-mobbing, kränkande publicering
och digitala klyftor.
Av den anledningen är det synnerligen
viktigt att en ny läroplan betonar
skolans skyldighet att inkludera
digitala sociala miljöer i sitt arbete
med värdegrunderna. En skyldighet
att särskilt beakta IKT-perspektivet i
arbetet med likabehandlingsplanerna
bör även införas.
Skolan ska skapa förutsättningar
för alla elever i det fortsatta yrkes- och
samhällslivet. Skolan har en uppgift
att erbjuda alla elever en jämlik
tillgång till IKT och utveckling av
förtrogenhet med och kompetens i
att använda IKT. Detta kan motverka
framtida digitala klyftor i samhället.
IKT-perspektivet på kursplanenivå
Informations- och kommunikationstekniken
griper in på många nivåer i
vårt samhälle. Av den anledningen är
det naturligt att IKT eller IKT-relaterade
områden ingår som avsnitt i en rad
av skolans kurser. Samtidigt finns det
ett övergripande perspektiv som härrör
från det faktum som beskrevs inledningsvis,
att IKT inte bara är en del av
vårt samhälle utan en förutsättning.
Morgondagens elever kommer
att möta IKT i sin yrkesutövning, i
utövandet av sina demokratiska rättigheter,
i sitt livslånga lärande och i
sin vardag. Mot den bakgrunden får
IKT i skolan inte begränsa sig till att
vara ett ämne, en enstaka kurs eller ett
verktyg. Istället bör ett IKT-perspektiv
återfinnas i alla kursplaner.
IKT-användning bör arbetas in
i alla svenska kursplaner som en
övergripande färdighet. Ett sätt är
att komplettera övriga färdighetsmål
med ”färdigheten att använda digitala
verktyg för att bland annat samla och
bearbeta information, samarbeta med
andra elever och lärare, samt redovisa
uppnådda kunskaper”.
I betygskriterierna kan nivåer av
IKT-användning finnas i de olika betygsstegen,
där till exempel söka, hitta
och värdera information är ett krav för
E, bearbetning och källkritik är ett krav
för C, och produktion av egen kunskaps-
och informationsmassa i digital
form är ett krav för A.
I anvisningarna till kursplanerna
bör det också anges att elever ska ha
likvärdig möjlighet att redovisa sina
kunskaper i tal, skrift samt i former
som görs möjliga via digitala verktyg,
till exempel video, animationer, ljudproduktioner
och bildspel.
Peter Becker och Mikael Andersson
Peter Becker är chefredaktör för DIU och ordförande
i föreningen Datorn i Utbildningen
Mikael Andersson är konsult och rådgivare
inom IT och skolutveckling
