DIU:s serie om digitala läromedel, del 8:
seminarium på Framtidens läande

Digitala läromedel – från bok på burk till nya verktyg för lärande

Allt fler elever har tillgång till egna digitala verktyg för sitt skolarbete, samtidigt har många lärare och elever inte tillgång till digitala läromedel. Frågan är också hur de digitala läromedlen ska utformas. Pratar vi om bok på burk eller digitala verktyg för lärande? På konferensen Framtidens lärande medverkade representanter för flera förlag och en forskare i ett seminarium som tog upp frågan om digitala läromedel. Det blev en livlig diskussion som både handlade om utvecklingen fram till i dag och tankar om hur utvecklingen kommer att se ut de närmaste åren. Som en uppföljning ställde DiU några frågor till de medverkande i seminariet.

Åke Grönlund, professor vid Örebro universitet

Vilka är de viktigaste förändringarna inom området digitala läromedel under de senaste fem åren?

– De förlag som tillverkar läromedel har tagit till sig det digitala mediets verktyg och beteendemönster och utvecklat sina produkter från ”bok på burk” till digitala miljöer där elever och lärare kan arbeta och samarbeta. Det finns äntligen digitala läromedel, version 1.0, som paketerar både heltäckande innehåll och moderna digitala verktyg för lärande i produkter som vi alla kan inspektera, bedöma och diskutera.

Vad tror du kommer att förändras mest inom området inom de kommande fem åren?

– Vi kommer att se mer av enhetlighet, databaserad analys och kommunikation. Den viktigaste nyttan med digitala läromedel, som skiljer dem från digitala lärresurser i allmänhet, är att de ger struktur åt ett arbetsområde eller en kurs och tillhandahåller både ett sammanhängande kvalitetsgranskat grundmaterial och ett antal verktyg för lärande.

– Alternativet att läraren själv lägger upp en egen struktur och samlar in material och komponerar en verktygslåda av digitala verktyg är oerhört tidskrävande och resulterar både i ojämn kvalitet och bristande likvärdighet i undervisningen.

Vad tror du kommer att hända med lärarnas arbete när de har tillgång till digitala läromedel?

– Ju mer dessa verktyg används, desto mindre kommer läraren att ägna sig åt att själv producera texter, länklistor och annat. I stället kommer arbetet att handla mer om att anpassa materialet, analysera elevernas arbete genom delvis automatiserade verktyg som exempelvis mäter ordförråd, tid spenderad på olika uppgifter, progression genom uppgifter, med mera och sedan agera på denna analys genom att kommunicera med eleverna om både dessa automatiskt insamlade data och egna observationer, till stor del med hjälp av de digitala verktyg som erbjuds, till exempel delade dokument, olika verktyg för kommentarer i text, ljud och video.

– Läromedlen själva kommer att utvecklas genom att efterhand inkorporera fler och bättre digitala verktyg allteftersom sådana utvecklas av andra aktörer.

Hur kommer det att påverka skolarbetet?

– Skolarbetet kommer på sikt att bli mer formaliserat, mer baserat på data, och mer enhetligt och inspekterbart eftersom både innehållet i undervisningen och de verktyg som används blir mer gemensamma. Läraren kommer allt mer att ägna sig åt de uppgifter som är den oersättliga komponenten i jobbet, nämligen att förstå sig på elever och att kunna inspirera dem till att lära sig.

Marcus Ander, konceptansvarig för digitala läromedel på Gleerups

Vilka är de viktigaste förändringarna inom området digitala läromedel under de senaste fem åren?

– Jag känner igen mig i det som Åke Grönlund beskriver. Det har hänt mycket på fem år. Fler och fler har tagit steget att helt använda digitala läromedel och av dessa hör vi att en övervägande majoritet är nöjda eller mycket nöjda, och nöjdheten är högre bland dem som använt läromedlen en längre tid.

– Den största fördelen, enligt brukarna, är att alla läromedel är tillgängliga dygnet runt och att man slipper släpa runt på alla böcker. Talsyntes, inlästa texter, interaktiva övningar, video, animeringar och simuleringar, möjliggör individualisering och ger stor variation och elever med funktionsnedsättningar blir inkluderade i undervisningen och behöver inte speciallösningar för att läromedlen ska vara tillgängliga.

– Vi ser också en tydlig förändring när det gäller inköpsmönster: tidigare tog lärare beslut om att köpa enstaka läromedel. Nu tar skolledningen, i samråd med lärare, gemensamma beslut om inköp. Läromedelsfrågan blir en strategisk del i digitaliseringsarbetet på skolan.

Vad tror du kommer att förändras mest inom området inom de kommande fem åren?

– Vi som producerar läromedel måste bjuda in lärarna att inte bara anpassa det som vi producerat, utan lärarens egenskapade material ska kunna samspela med det som vi producerat. Jag tror, precis som Åke, att insamlande av data, analyserande av dessa samt kommunikation med eleverna kring resultat, kommer att bli allt viktigare inslag i arbetet med digitala läromedel. Samtidigt måste man fundera på lärarens roll i detta. Om vi automatiserar vissa processer och låter läromedlet göra en del av analysarbetet kan läraren använda sin tid till diskussioner och aktiviteter i det fysiska klassrummet.

– De närmaste fem åren tror jag att vi kommer att få se en fortsatt ökad mognad i användningen av digitala läromedel, så att deras potential utnyttjas bättre än i dag. Jag tror att förlagens erbjudande till skolor blir mer än bara själva läromedlen. Det handlar om att erbjuda en helhet med kompetensutveckling, processtöd i digitaliseringen och annat.

Vad kommer det att innebära för förlagen?

– Vi som producerar läromedel måste integrera våra tekniska plattformar med andra plattformar som används i skolan, till exempel med Google Classroom. Det gäller allt från att lösa inloggningen så att man ska slippa logga in flera gånger, till att integrera med verktyg för planering, inlämningsuppgifter, bedömning etcetera.

– Vi kan inte bygga allt, vi gör det vi är bäst på: kvalitetssäkrade digitala läromedel. Jag tror också att allt fler kommer att förstå att digitala läromedel är överlägsna de tryckta, ur många aspekter. Detta upptäcker man inte förrän man prövat, menar jag. Digitala läromedel kommer att bli mer flexibla och mindre boklika. De ska ge struktur och tydlig progression, men samtidigt full flexibilitet att använda dem på många olika sätt.

JAN HYLÉN OCH PETER BECKER
Fristående utredare, medarbetare i DIU respektive chefredaktör.
E-Post: jan.hylen@educationanalytics.se, peter.becker@diu.se

Artikelserie om digitala läromedel
Artikeln är en del av en serie i DIU, publicerad årgång 15/16 och fortsatt.

Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.

---

Datorn i Utbildningen nr 7-2016. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.