Framtidens lärande 11-12 oktober & Guldtrappan: Erfarenheter från Kalmarsund, Falkenberg och kommande insatser från Skolverket

Styra och leda – digitalisering i skolan

I spannet mellan vision och pedagogiskt vardagsarbete ska ledarskapet skapa förutsättningar för skolans digitalisering – men hur gör man i praktiken? Vad krävs av ledande tjänstemän i kommunerna och vilket stöd behövs? Det diskuterades under ett samtal på konferensen Framtidens lärande.

När Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund, tillträdde 2010 var det ett tufft ekonomiskt läge. Elevkullarna minskade och stora anpassningar behövde göras.

– I det läget begärde jag och fick pengar för omvärldsbevakning. Vi tittade bland annat på Falkenberg och Umeå.

Arja Holmstedt Svensson, Johanna Karlén, Lars Lingman och Joachim Håkansson vid Framtidens lärande
En kartläggning av likvärdigheten inom gymnasieförbundet visade att datortätheten på förbundets skolor varierade. Någon skola hade en dator per elev på en annan gick en dator per sju elever. Så ville man inte ha det.

Kommunikationen och dialog
För att kunna styra måste man ha genomarbetade underlag som politikerna kan fatta sina beslut utifrån. Efter en resa till delstaten Maine för att titta på hur deras satsning på digitalisering såg ut rådde ingen tvekan.

– Vi fick full politisk enighet om att satsa på digitalisering och det blev inskrivet som ett prioriterat mål i budgeten. För att lyckas är det helt avgörande att man som ledare kan samspela, inte minst med politiken, menar Joachim Håkansson.

Rektorerna är en nyckelgrupp i styrkedjan och förbundet satsade på dem på olika sätt, bland annat genom utbildning i processledning. Likvärdighet var ett ledord i digitaliseringsarbetet och ett antal ikt-pedagoger anställdes för att arbeta i alla skolor, man ville inte ha några digitala klyftor.

– Det är också viktigt att få till en modern organisation där kommunikationen och dialogen är tät och flödar mellan de olika delarna. Det måste finnas transparens, säger Joachim Håkansson.

– Att snacka går ju, men det är viktigt att själv vara ett föredöme. Kunskap, förmåga, vilja och uthållighet är några av de byggstenar som krävs för att nå en långsiktigt hållbar digitalisering.

– Och mod, mycket handlar om mod, säger Joachim Håkansson.

Falkenberg först ut
Falkenberg var först i landet med en genomgripande satsning på 1-1 i grundskolan och även Falkenberg inspirerades av arbetet i Maine.

– I Maine blev jag helt övertygad, inte på grund av det som sades utan på grund av det jag såg ute i klassrummen. Detta måste vi ta med oss hem för att komma vidare i vårt pedagogiska utvecklingsarbete, säger Arja Holmstedt Svensson, tidigare förvaltningschef i Falkenberg.

Kommunen startade försök med 1-1 på två skolor. Arbetet följdes av en forskare och intresset var stort från hela landet. Sedan kom kallduschen. Elevernas resultat försämrades.

– Vi analyserade allt vi gjort och kom fram till att det inte hade med införandet av datorerna att göra, säger Arja Holmstedt Svensson.

Hennes roll som förvaltningschef blev i det läget väldigt tydlig. Hon varden som fick stå upp för de satsningar som gjorts och försvara dem.

– Vi tog också fram en vision som slog fast att alla elever ska lyckas. Vi fortsatte också att noggrant följa elevernas resultat och utveckla vårt analys– och kvalitetsarbete, säger Arja Holmstedt Svensson.

Alla blir lärande
– En organisation med färdiga roller finns inte i dag, säger Arja Holmstedt Svensson. Ledarens signaler uppmärksammas mer och det är viktigt hur jag kommunicerar, får till mig information, hur jag går utanför min komfortzon. Alla blir lärande – inklusive jag själv.

Ledarens förmåga att skapa relationer och tillit är viktiga för att ta sig an en så komplex uppgift som digitaliseringen. Samarbetsförmågan sätts på prov och förmågan att kunna delegera är centrala.

– Kravet på inflytande ökar och maktförhållanden förskjuts. Och man måste hela tiden hålla örat mot verksamheten för att lyssna.

– Arbete i förändring måste man göra ihop, hitta det gemensamma, ta armkrok och göra det tillsammans. Men det är också oerhört viktigt att kunna bjuda på sig själv, säger Arja Holmstedt Svensson.

Nationellt stöd för ledare
– Du måste själv ha kompetens när det gäller digitaliseringen för att vara framgångsrik i din roll i styrkedjan, säger Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket.

Skolverket arbetar nu med regeringsuppdraget att ta fram nationella skolutvecklingsprogram. Där en del handlar om digitaliseringen med verktyg som kartläggning, digitalisering av samhälle och skola och digitala ekosystem. En del riktar konkret in sig på själva förändringsledningen:

– Det handlar om hands-on och att kunna använda materialet direkt i sin egen kontext med sin styrkedja, säger han. Det ingår också uppgifter där man gör ledarhandlingar.

Nyckelord för arbetet med att ta fram stödmaterialet har varit styrkedjan, process och flexibilitet.

– Materialet utformas så att det hela tiden kan vidareutvecklas eftersom vi ser digitaliseringen som något som ständigt kommer att pågå och förändras, säger Lars Lingman.

MONICA ESBORN

Länkar
Kalmarsunds gymnasieförbund har fått utmärkelsen Guldtrappan 2016 för sitt arbete. Ta del av foldern mm om kommuner som fått kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan. www.diu.se/guldtrappan.
Flera artiklar i detta nummer berör Guldtrappan, se vidare innehåll DIU nr 7/2016.