Debattinlägg

Elever och lärare lämnas i sticket med IT i skolan

Lärarna lämnas vind för våg när det gäller IT i skolan. Det saknas både resurser till inköp och tillgång till digitala läromedel, skriver DIU, Lärarnas Riksförbund och läromedelsförlagen i ett debattinlägg.

För att ta reda på hur användningen av digitalt undervisningsmaterial ser ut ute på skolorna har Lärarnas Riksförbund genomfört en enkätstudie där cirka 700 lärare deltagit. Det visar sig att arbetsgivarna inte klarar sitt uppdrag vad gäller fortbildning och satsning på dessa läromedel. Vi ser en frustration över läromedelsituationen på många skolor och lärarna tvingas ofta producera egna läromedel. Det finns en attityd att digitalt ska vara billigt, helst gratis och därmed prioriteras inte digitala läromedel i skolbudgetarna.

Hälften utan digitala läromedel
Resurser för inköp av läromedel saknas. Nära hälften av lärarna saknar helt tillgång till digitalt undervisningsmaterial. Ungefär lika många anger att deras skola inte har tillräckligt med resurser att köpa in det material de behöver i undervisningen. Samtidigt anser över hälften av lärarna att digitala läromedel borde användas mer i skolan.

Anmärkningsvärt är att endast en av tio lärare instämmer i hög grad i att de digitala pedagogiska hjälpmedel de har tillgång till håller hög kvalitet, medan tre av tio lärare samtidigt tycker att de håller låg kvalitet. Det är ett underkännande av de läromedel lärarna i stor utsträckning är hänvisade till i dag.

På grund av resursbristen köps det in väldigt lite professionellt framställt undervisningsmaterial. Det lärarna i stället tvingas använda är egenproducerat eller material av låg kvalitet.Lärares undervisningstid går till produktion av egna läromedel. Över hälften av lärarna producerar eget digitalt undervisningsmaterial. Tre fjärdedelar av de lärare som tar fram egna läromedel säger också att tiden de lägger på egen produktion ökat under de senaste åren. Den genomsnittliga tiden en lärare som producerar sina egna digitala läromedel lägger varje månad är ungefär 6,6 timmar. Det motsvarar cirka 80 timmar per år av varje lärares enskilda arbetstid, tid som i stället hade kunnat läggas på undervisningen.

Här har huvudmännen ett stort ansvar för att köpa in mer färdiga läromedel i syfte att lätta lärarnas arbetsbörda. Vi vet att framgångsrika lärare med goda ämneskunskaper och didaktisk kompetens kan skapa ett sammanhang och en röd tråd för eleverna. Tillgången till ett varierat och individanpassat utbud av läromedel och andra resurser är avgörande för att lärare ska kunna ägna sig åt att utveckla sin undervisning.

Utgångspunkten är att det är den enskilde läraren som väljer läromedel utifrån ämne och undervisningens upplägg. De digitala redskapen är ytterligare ett verktyg i lärarnas palett. Det är tydligt att dessa läromedel måste utgå från lärarnas egna behov.

Hälften av lärarna uppger att de erhållit sin digitala kompetens genom ett eget intresse. Nästan en tredjedel tycker sig behöva mer digital kompetens. Och endast 14 procent anger alltså att de lärt sig använda digitala läromedel genom fortbildning anordnad av arbetsgivaren!

Finansiering krävs
Den nationella IT-strategin som Skolverket föreslår måste finansieras och förverkligas. Det är dock inte bra att ansvaret för genomförandet enbart ska ligga på kommunerna. Här krävs statlig styrning, eller direkt riktat stöd.

Med digitala läromedel av hög kvalitet kan alla elever få tillgång till digitaliseringens fördelar. Alla elever och lärare ska ha möjlighet att använda ett brett, varierat och utmanande utbud av digitala resurser. Då kan vi nå målet om verklig digital likvärdighet i den svenska skolan. Vi har en bit kvar.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Åsa Steholt Vernerson, vd Gleerups
Åsa Norberg, vd Liber
Stellan Wigh, vd Digilär
Eva Pethrus, vd Smart Classrom Manager
Peter Becker, ordf stiftelsen DIU