Ørestad, en av Nordens främsta gymnasieskolor:

– Våra elever ska vara allmänbildade och i dagens allmänbildning ingår också att vara ”IT-bildade”

Egen lärplatta. Enbart digitalt skolmaterial. Futuristisk skolmiljö. Ørestads gymnasium, strax utanför Köpenhamn, är en av Nordens mer välkända och framåtsträvande gymnasieskolor. på Framtidens lärande i våras gjorde elever och skolledning succé när de visade sitt sätt att arbeta.

Ørestad gymnasium är Danmarks mest digitaliserade skola och dessutom populär. Varje år sedan den danske kronprins Frederik tillsammans med kronprinsessan Victoria invigde den uppseendeväckande skolbyggnaden i den nya stadsdelen Ørestad i maj 2007 har betydligt fler elever sökt till skolan än vad som har kunnat tas emot. Sex år i rad har skolan varit Danmarks mest sökta gymnasieskola.

– Många söker sig kanske hit för att skolan verkar modern. De kan bli besvikna när de upptäcker att även här gäller traditionella dygder som att läsa, skriva, göra läxor, säger rektor Allan Kjaer Andersen.

Alla som börjar på gymnasiet får en Ipad till låns för de kommande tre åren. Sedan två år tillbaka använder skolan bara digitalt material.

– Många söker sig kanske hit för att skolan verkar modern, vi har lockande studieinriktningar som Innovation, Media, Design och Global. De kan bli besvikna när de upptäcker att även här gäller traditionella dygder som att läsa, skriva, räkna, göra läxor. Vi är trots allt en skola även om eleverna har sin egen Ipad, säger rektor Allan Kjaer Andersen och skrattar.

Att komma in i byggnaden känns som att träda in i ett storföretags exklusiva huvudkontor eller kanske ett konstmuseum. I det öppna rummet, där ljuset strömmar in från byggnadens stora fönster och takfönster, dominerar trappan upp igenom byggnadens fyra våningar. Här finns inga långa korridorer eller tillstängda lärarrum.

Ørestad gymnasium startade 2005 i lokaler vid Köpenhamns universitet. Två år senare flyttade skola in i sin kritvita kub vid Ørestads centrum.

Trådlöst nät inte i tankevärlden
– När arkitekterna 2003 började skissa på skolbyggnaden trodde ingen på att alla elever skulle ha sin egen dator. Trådlös nät fanns inte och kapaciteten har fått byggas ut ordentligt, säger Allan Kjaer Andersen.

Skolan är byggd som ett experiment för utveckling. Mycket av undervisningen är projektorienterad och läraren har ofta en mer handledande roll.

Här finns 42 klasser men bara 17 klassrum. Men inte heller dessa är traditionellt slutna utan har fönster ut till de stora öppna områden som finns på alla våningsplan. Undervisningen i de öppna områdena kräver en annan pedagogik än den vanliga katederundervisningen i ett klassrum. Mycket av kommunikationen mellan lärare och elev försiggår här elektroniskt, inte minst med hänsyn till ljudnivån.

– Vi arbetar med 100-minuters moduler och upptäckte att det var nödvändigt att lägga rasterna samtidigt för alla elever. En klass kan inte ha rast precis i närheten av en annan klass där undervisningen pågår för fullt, berättar Orla Duedahl, ITsamordnare på skolan och lärare i geografi, samhällskunskap och företagsekonomi.

Skolans digitala profil integreras i allt. Skolan använder Google apps som digital plattform för undervisningen. Alla kursplaner, lektionsplaneringar och lektioner läggs upp på klassens ämnessida i Google, och allt tillhörande material läggs på Google drive, så eleverna, till exempel inför ett prov, lätt kan gå tillbaka och se vad de ska repetera.

Digital portfolio
Nytt för i år är att eleverna har fått i uppgift att lägga upp en digital portfolio där eleven presenterar sig själv och samlar sina avklarade uppgifter, projektarbeten med mera.

– Varje elev ska sedan då och då tillsammans med en lärare utvärdera hur det har gått. Det blir ett slags metareflektion över undervisningen och vad man har lärt sig, säger Orla Duedahl.

Han är en erfaren lärare som liksom många andra på skolan sökte sig hit av intresse för en ny typ av undervisning.

– Det är lättare att vara autentisk nu. I samhällskunskap kan vi till exempel följa folketinget på ett helt annat sätt, på nätet, på tv, än förr. I företagsekonomi finns det många små filmer på Youtube, på internet finns tidningar och många företag har information som kan användas i undervisningen. Vi är inte hänvisade till inaktuellt material, även om det bara är ett år gammalt. Vi kan använda oss av den aktuella verkligheten i undervisningsrummet, säger han.

Den traditionella anslagstavlan i lärarrummet har ersatts av mail, Google plus och bloggar. Behöver en lärare med kort varsel ett klassrum går det på det här sättet snabbt och enkelt att kontakta samtliga kolleger.

Allmänbildning i fokus
Det läggs stor vikt vid att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiskt till vad de läser.

– Våra elever ska vara allmänbildade och i dagens allmänbildning ingår också att vara ”IT-bildade”, säger Orla Duedahl.

På det runda taket på en av de stora plenumsalarna sitter några av skolans elever med sina datorer och läsplattor utslängda i färgglada Fatboys. Utrymmet är tänkt att fungera som ett avslappnande alternativ när eleverna ska arbeta enskilt eller göra läxor.

Eleverna går alla i andra året på gymnasiet och har studieinriktning Innovation.

– Det är fett att gå på den här skolan, jättebra atmosfär. Att det är så ljust och öppet gör att man inte blir så trött, säger Josephine Mertinitz.

Alla är de nöjda med att pappersböckerna har slopats och att undervisningen är digital.

– Det är skönt att ha allt samlat i sin Ipad och slippa släpa runt på tunga böcker, säger Emil Hansen.

– Det är lättare att vara autentisk nu, säger Orla Duedahl, IT-samordnare på skolan och lärare i geografi, samhällskunskap och företagsekonomi.

– Det är lätt att anteckna i e-böckerna, man kan ha en bättre struktur än förr. En nackdel är att vi aldrig skriver för hand längre, säger Hitesh Sacholeva.

– Det är också lite för lätt att smita över och kolla Facebook på lektionerna när man har lite långtråkig, medger Simon Geles och de är alla överens om att det kräver självdisciplin att studera på det här sättet med många projektarbeten.

Ett tvärsnitt av befolkningen
Framtidsplanerna i gruppen varierar från att bli murare till ekonom eller till och med statsminister och det är ganska typiskt för skolan där eleverna just nu representerar ett utsnitt av Köpenhamns befolkning.

– Många tror att Ørestad gymnasium är en elitskola men så är det inte. Tvärtom har vi en mycket blandad sammansättning: vi har många förstagenerationsgymnasister här, drygt 20 procent av elever na har invandrarbakgrund men vi har också elever från utbildningsstarka och ekonomiskt välbeställda hem. I dag kommer eleverna från hela Köpenhamn men det ändras dessvärre, berättar rektor Allan Kjaer Andersen.

Nya regler gör att skolan måste prioritera sökande efter vilken transporttid de har till skolan. De som bor nära skolan prioriteras.

– Närområdet Tårnby är gamla arbetarkvarter med Danmarks näst sämsta utbildningsbakgrund. Det gör att skolan under några år kan få många studiesvaga elever. Samtidigt är de boende i nybyggda Örestad typisk medelklass men det är än så länge främst småbarnsfamiljer så det dröjer några år innan de ska börja i gymnasiet, säger Allan Kjaer Andersen.

Ørestad gymnasium är i dag en ”frontrunner” men tio år in i framtiden har de flesta gymnasieskolor nått dit Ørestad befinner sig i dag, tror Allan Kjaer Andersen.

– Vi kunde inte ana för tio år sedan hur vi skulle arbeta idag. Om tio år kanske vi har alla digitala möjligheter på vårt armbandsur eller i glasögonen. Vi fortsätter utveckla skolan efter hur tekniken förändras. Vårt främsta syfte är att förbereda eleverna till det samhälle de ska ut i.

FAKTA
Ørestad Gymnasium startade 2005 med sex klasser i lokaler på Köpenhamns universitetsområde i stadsdelen Amager. Två år senare flyttade skolan till Ørestad, ett nytt område på Amager nära flygplatsen Kastrup, och har nu cirka 1 150 elever och 120 lärare.

Skolan har från start haft en IT-inriktning och för två år sedan beslutade skolan att inte längre köpa pappersböcker utan bara använda elektroniskt material. Från förra skolåret får alla nya elever på skolan tillgång till en Ipad. Till en början hade läroboksförlagen svårt att möta skolans krav men i dag är det inga problem att skaffa digitalt material.

Undervisningen bedrivs med i-böcker, e-böcker, pdf-filer eller fritt material på nätet. Skolan har gjort egna e-böcker i till exempel matematik.

Skolan har i ett IT-kompetenscenter som utvecklar arbetsmetoder inom undervisningen. En utmaning har varit hur eleverna ska lämna in sina uppgifter och prov, men nu finns ett väl fungerande system även för detta.

I dag används sex olika applikationer: Tnspire, Goodreader, Meebook, Explain everything, Bookcreator och Quickoffice. Google-tv används i hela skolbyggnaden.

Enligt skolan är kostnaderna för e-böckers licens för ett år jämförbara med inköp av pappersböcker. Papperskopiering används inte längre vilket sparar pengar men det har tillkommit utgifter för inköp av drygt 400 Ipads per läsår. Skolan har bara få stationära datorer kvar vilka huvudsakligen används av medieelever för redigering.

TEXT OCH FOTO: EWA ASTLY
frilansjournalist