Eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek
– det var en av nyheterna i
skollagen som trädde i kraft 2011. I och
med denna formulering i lagen inleddes
ett nytt kapitel i skolbiblioteksfrågan.
Skolbibliotek blev helt plötsligt en
uppmärksammad fråga i medier.
Skolverket och Skolinspektionen
fick frågor som: hur långt får det vara
för eleverna till närmaste bibliotek och
hur många böcker ska ett bibliotek
innehålla. Skolinspektionen svarade
med att formulera vilka krav de ställer
på en skola. Skolverket skapade en informationssajt
med länkar kring frågor
som rör skolbibliotek. På Kungliga biblioteket,
KB, bildades en expertgrupp
av bibliotekarier som ska lyfta frågor
som rör bibliotekens pedagogiska roll
från förskola till högre utbildning.
Vad har hänt? Mats Östling och Krister
Widell ger en ögonblicksbild.
Under de senaste två åren har en rad
konferenser, möten seminarier och
diskussioner hållits runt om i landet
av nationella, lokala och regionala
aktörer. Men vad har hänt konkret?
Har skrifterna, debattartiklarna, bloggarna,
seminarierna och konferenserna
lett till konkret utveckling? Ja,
vi tycker det!
Följande är några exempel vad
som händer och sker på några platser
i landet.
Skolbibliotekscentral i Västerås
Med utgångspunkt i den nya skollagen
inledde Västerås stad en kartläggning
som visade att att skolbiblioteksverksamheten
i kommunen hade
allvarliga brister. Med kartläggningen
som utgångspunkt har en skolbiblioteksplan
skapats, som med stor
sannolikhet efter politiskt beslut,
kommer att börja genomföras från
och med hösten 2013.
Planen utgår och baseras på ett
antal vägledande principer och vill
att biblioteket både tillhandahåller fysiska
bibliotekrum på rimligt avstånd
från skolan och digitala rum. De
digitala biblioteksrummen skall vara
ett nav i den allt mer digitala pedagogiska
verksamheten.
Både i de fysiska och i de digitala
rummen skall det finnas böcker, digitala
lärresurser samt andra medier
för det utvidgade textbegreppet som
bild, informationsteknik och sociala
medier. Biblioteket jobbar med språkutveckling
genom att försöka väcka
elevernas läs- och skrivlust i nära
samverkan med skolans övriga personal.
Biblioteken ska också arbeta med
informationskompetens som stödjer
eleverna i ett källkritiskt tänkande
och i hur information kan och bör
användas.
En metod för att genomföra planen
är att arbeta med ett systematiskt
kvalitetsarbete som bland annat går
ut på att på varje skola tar fram, och
kontinuerligt reviderar, en handlingsplan
för hur skolbiblioteken arbetar
och utvecklas och hur de bidrar med
till ökad måluppfyllelse.
Slutligen föreslås att skolbibliotekscentralen
får en koordinerande
och guidande roll för hela kommunen.
Pedagogisk resurs i Jönköping
Jönköpings kommun har nyligen
antagit en ny plan för skolbiblioteken.
Just nu arbetar man med kartläggning
av nuläget för att senare kunna se om
arbetet utifrån planen har medfört
några förändringar. Ambitionen är att
utveckla alla skolbibliotek och mediatek
till att bli en naturlig del av skolans
verksamhet och en pedagogisk
resurs i alla ämnen.
Skolbiblioteket/Mediateket ses
som mer än en samling böcker. Det
är bemannat med kompetent personal
och är en tillgång för alla ämnen
i syfte att bidra till elevernas måluppfyllelse.
Skolbibliotek ska finnas
på alla grund- och gymnasieskolor
i kommunen. Kommunen använder
sig av plattformen Axiell skolarena
som erbjuder samsök av en mängd
resurser.
Liksom i Västerås har en skolbibliotekscentral
till uppgift att stödja
skolbibliotekens utveckling genom
samordning, handledning, utvecklingsprojekt,
nätverk och kompetensutveckling.
Mediacenter i Västerbottens län
Mediacenter är en del av Region Västerbotten
och medlemmar är länets 15
kommuner. Verksamhetens huvudinriktning
är att tillgängliggöra och
arbeta med undervisningsmedia och
digitala lärobjekt i olika former. De
gör detta utifrån sin roll som mediecentral
och erfarenhet av hantering
av metadata, ljud och video. Mer och
mer har de också börjat arbeta med
det mer traditionella biblioteksinnehållet.
Mediecenter är på gång att bygga
en digital plattform för hantering
och samsök av en mängd lärresurser.
Det som är speciellt intressant är
att de gör det med i huvudsak öppen
programvara, men inte av idealistiska
skäl utan för att det ökar både flexibiliteten
och gör att saker kan utvecklas
eller modifieras snabbare. Det som
också är intressant är det helhetstänk
som Mediecenter har, som bland
annat tar sig uttryck i integrationen
mellan Mediawebben som är en innehållsplattform
och Samarbeta.se som
är en lärplattform.
Detta är några exempel på att det
sker en utveckling av skolbibliotek
runt om i landet och det finns fler.
Hur snabbt går denna utveckling?
Som inblandade i frågorna tycker
man alltid att det kan gå snabbare.
Men initiativen och processerna har
startat.
