Pia Widegren, Motala
Vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris:
Vuxnas närvaro på nätet
– om att nätvandra, lyssna
och lära
Inte hade Pia Widegren, utvecklingsledare
i Motala, en tanke på att hon en
dag skulle uppmärksammas med ett pris
för sitt arbete för att öka vuxenvärldens
närvaro på nätet. Det hela började som
en självklarhet när skolan hon arbetade
på då i mitten på 1990-talet utrustades
med datorer.
– Jag arbetade som gymnasielärare
på barn- och fritidsprogrammet och
datorerna kom ganska tidigt till vår
skola, berättar Pia Widegren.
Hon noterade att medan hon
funderade över hur det kunde gå så
snabbt att skicka ett mail så var eleverna
mer fokuserade på att leta rätt på
andra människor via nätet. För dem
var nätet ett socialt rum.
– De verkade dessutom ha mycket
roligare och de bjöd in mig att ta del av
sin värld, beskriver Pia Widegren.
Förändrat klassrumsklimat
Det har genom åren handlat om olika
mötesplatser på nätet där ungdomarna
träffats, Skunk, Lunastorm, ICQ, MSN,
Facebook och nu alltmer Instagram.
Hennes närvaro där gjorde skillnad.
– Jag märkte att samtalen med
dem på nätet, hur de mådde, vad de
gjorde, att jag tog del av positiva saker
de upplevt, gjorde att vi när vi möttes i
klassrummet kunde använda lektionstiden
mer effektivt, framhåller Pia
Widegren.
En annan upptäckt var att det var
fler än hennes egna elever som ville
prata.
– Det finns unga som inte får det
stöd de behöver, och där en bra vuxen
som finns närvarande också på nätet
kan vara väldigt viktig,
Tillsammans med Fryshusets nätvandrare
och Motalas fältsekreterare
gjorde hon en skrift om hur vuxna
kunde bete sig på nätet som fick titeln
”Nätvandra! En instruktion i samtal
med unga online”. Råden står sig än i
dag.
– Man ska vara den man är och
vara öppen med varför man är där,
betonar hon.
– Prata med eleverna, fråga
dem, visa att du är intresserad
av att ta del av deras
tankar. Och om de visar
dig förtroende att berätta
om något dumt de gjort på
nätet. Bli inte arg!
Informera chefen
Det är också viktigt att förankra arbetet
eftersom det ofta uppstår frågor
om vad man som lärare gör på sin
arbetstid. Nätvandring kan tas för att
man sitter och leker. Även IT-enheten
bör vara delaktig så att inte sidor man
behöver nå är spärrade. Finns det då
några konkreta råd om hur man gör?
– Det är viktigt att bygga upp ett
förtroende, så lyssna, lär dig jargongen
först innan du själv går in aktivt i
samtalen, tipsar Pia Widegren.
Så småningom lär man sig se nyanser.
Mycket av det som är kränkande
sägs i till synes vänliga kommentarer.
Att en jacka är snygg kan betyda
dess motsats.
– Jag har alltid ställt lite gåpåiga
frågor – enskilt då naturligtvis – både
till den som säger en kommentar som
jag tänker kan vara kränkande och till
den som jag misstänker blir ledsen,
berättar Pia Widegren.
För det är ju det som är drivkraften
i och målet för hennes arbete; att
ingen ska behöva bli kränkt!
Värdegrundsarbete – för vuxna
– Lärare är väldigt bra på att arbeta
med frågor om hur vi beter oss mot
varandra, framhåller Pia Widegren.
Med det nya digitala landskapet
handlar det om att också ta med
nätet i detta arbete. Den nya skollagen
trycker än mer på att skolan ska
motverka kränkande behandling och
en ny rapport från Skolverket visar att
lärare önskar mer utbildning kring
dessa frågor.
– Under mina tidiga år var det
mest föräldrar som jag föreläste för –
även om jag alltid bad om att få träffa
eleverna också – men idag pratar jag
ofta med lärare, säger Pia Widegren.
Hennes erfarenhet efter att ha
sysslat med dessa frågor under många
år är att det i dag snarast är bland
vuxna som värdegrundsarbetet släpar
efter.
– Det är vuxna som hänger ut en
granne på Facebook, eller skriver
nedsättande om en föreläsare, påpekar
Pia Widegren. Gärna med bild.
Det handlar mycket om att börja
reflektera över vad man skriver, att det
finns fler som läser än den lilla grupp
som trycker på ”gilla”. En annan diskussion
handlar om arbetstid – fritid.
– Jag menar, och vi har skrivit det
i våra riktlinjer för närvaro på sociala
medier här i Motala, att man alltid är
en representant för kommunen, betonar
Pia Widegren.
Självklart får man skriva på fritiden
men bör då fundera över om man
kan stå för det inför sin chef, inför
sina barn. Vuxna på nätet måste vara
goda förebilder.
– Det där filtret i huvudet, som
Stig Roland Rask talar om, det är
viktigt att få på plats också för vuxna,
säger Pia Widegren.
Skolans uppdrag – föräldrarnas
ansvar?
Invändningar som dyker upp från
lärare är de om att det är föräldrarnas
ansvar att hålla uppsikt över vad barnen
gör, att det är skillnad på skoltid
och arbetstid och att bristen på tid
gör att man inte hinner nätvandra. På
dessa synpunkter har Pia Widegren
svar.
– Den digitala värld vi lever i nu
har gjort att gränsen mellan skoltid
och fritid suddats ut, dessutom om
det finns någon koppling till skolan så
är den skyldig, enligt skollagen, att ta
sitt ansvar, framhåller hon.
När det gäller tiden så menar hon
att det egentligen inte behöver ta så
lång tid när man väl lärt sig. Och kanske
det viktigaste, som Pia Widegrens
erfarenhet lärt henne.
– Prata med eleverna, fråga dem,
visa att du är intresserad av att ta del
av deras tankar. Och om de visar dig
förtroende att berätta om något dumt
de gjort på nätet. Bli inte arg!
TEXT: MONICA ESBORN,
FOTO: PETTER BLOMBERG
Länkar
Nätvandra! En instruktion i samtal med unga online Staten Medieråd