Untitled Document Peter Becker och Lars Benon

E-post:
peter.becker@diu.se,
Lars.benon@diu.se

 

Minska lärarnas administration,
men inte pedagogisk dokumentation

Förslag framfört av DIU vid utbildningsdepartementets hearing om it-stöd i lärares administrativa arbete

Ett sammanhållet förslag med fem regeringsbeslut för utveckling av skolan med stöd av digitala verktyg, medier och samarbetsformer finns i Beslutsboken, som presenterades i juli i år i Almedalen av Stiftelsen DIU tillsammans med IT- och telekomföretagen. Där föreslås regionala resurscenter, digitalt rektorslyft, fortbildning för lärare, digitala undervisningsmetoder i lärarutbildningen och forskning kring digitalt stödd undervisning.

Mot den bakgrunden ger vi här fem konkreta förslag och perspektiv för att förenkla lärares administration och för att förbättra lärandet.

1. Förenklat lärararbete med it
Först måste sägas att många uppgifter – inklusive prov – kan göras enklare med stöd av it. Administrativa uppgifter som frånvaro och CSN-hantering ska ta minimalt av lärares tid.

Enligt vår uppfattning är det en rad ökade arbetsuppgifter som lagts på lärarna, vilka gör att lärarna upplever stress och mindre tid till förarbete och efterarbete av undervisningen. Lärare vill vara lärare dvs arbeta med elevernas lärande och då är det viktigt att lärarprofessionen äger frågan hur framtida it-stöd ska utvecklas för att lärarnas tid ska användas på bästa sätt.

2. Synliggjort lärande
Många forskare framhåller den formativa bedömningens potential för att generera goda lärandeprocesser. Det handlar då om att läraren ska tydliggöra för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven och ge vägledning så att eleven förstår hur den ska göra för att komma längre i sin kunskapsutveckling. Feedback som främst fokuserar om eleven gjort rätt eller fel, byts ut mot mer komplex bedömning som innehåller förklaringar och aktiviteter för fördjupat lärande och som gör eleven delaktig i bedömningsprocessen. Det formativa arbetet kräver bättre dokumentation, i skrift, foto, video eller andra medieformer med stöd av lättanvända, anpassade digitala verktyg.

3. Delat lärande
Det är betydelsefullt att lärare med stöd av it kan öka sitt samarbete både internt på skolan och externt, dvs dela erfarenheter och utbyta tankar. Här finns mycket tid att vinna för den enskilda läraren om skolorna bygger upp smarta digitala mötesplatser för att lärare ska kunna dela och utveckla andra lärares material och diskutera erfarenheter.

4. Digitala mallar för åtgärdsprogram
Ett förslag ligger att kraven på åtgärdsprogram ska minska. Åtgärdsprogram kan dock vara avgörande för att en elev ska få relevant särskilt stöd i sin kunskapsutveckling. I stället för att ta bort kravet på att skriva åtgärdsprogram tycker vi att Skolverket utöver allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram skulle kunna ta fram en bra och enkel digital mall för detta arbete. Vi hävdar att om själva lärandet blir mer synligt kommer en hel del stöd till elever att sättas in tidigare. Detta kräver resurser; anställ fler specialpedagoger för särskilt stöd, utredningar och åtgärdsprogram.

5. Obligatoriska nätbaserade nationella prov
Enligt undersökningar anser både grundskolelärare och gymnasielärare att nationella prov tar mycket tid att administrera. Vi föreslår obligatoriskt nätbaserat prov i varje treårs-stadium, för att ge elever denna typ av kompetens och studievana, självklar i dagens samhälle och arbetsliv. Skolverket ges i uppdrag att pröva former för hur nationella prov kan digitaliseras och rättas centralt.

Mer meningsfull dokumentation och reducerad administration som inte rör lärandet.

 

PETER BECKER och LARS BENON
Chefredaktör
E-post:
peter.becker@diu.se,
Lars.benon@diu.se


Lärares arbetssituation – bakgrund

Under det senaste året har det pågått en diskussion om lärarnas arbetssituation. Olika studier har genomförts för att kartlägga vad lärare använder arbetstiden till. Såväl politiker som företrädare för fackförbund och andra aktörer har uttalat att administrativa sysslor borde minska och mer tid ägnas åt lärarnas kärnuppdrag.

Skolverkets studie Lärarnas yrkesvardag, bit.ly/19FIlAW, bygger på dagboksanteckningar från 3 626 grundskollärare insamlade under vårterminen 2012. I den framgår följande fördelning av arbetstiden: Som ett led i arbetet med att minska onödig administration tillsattes en arbetsgrupp i november 2012. Den har under våren lämnat två skrivelser som har resulterat i förslag om förändringar av skyldigheter kring skriftliga individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner, bit.ly/1eoW9CT, och åtgärdsprogram Tid för för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram, bit. ly/15FoNxc. Förslagen syftar till att ta bort kraven på skriftlig information de år då betyg delas ut och minska dem under övriga skolår.

Det är, enligt arbetsgruppen, svårt att definiera vad som ingår i lärares administrativa arbetsuppgifter och vad som kan klassas som kärnuppdrag. Om man studerar Skolverkets resultat blir det uppenbart att en del av det som ingår i kategorin Bedömning och dokumentation ibland betraktas som administration, då administration annars bara utgör 13 procent av arbetstiden. En delförklaring kan vara att de IT-stöd som används för bland annat dokumentation av elevernas kunskapsutveckling av många lärare anses vara alltför krångliga och alltför omfattande.

Ett viktigt utvecklingsområde är därför frågan om hur lärarnas arbete kan underlättas med hjälp av ett bättre och mer effektivt IT-stöd.

 

MATS ÖSTLING



Datorn i Utbildningen nr 6-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 6 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 131027