Vad får en grupp lärare från en grundskola i Stockholm att åka på konferens till universitetet i Göteborg några sensommardagar? Det som fick 90 lärare från Sjöstadskolan i Hammarby sjöstad i Stockholm att besöka Göteborg, var möjligheten att utvecklas vidare i sitt jobb med Learning Studies. Gruppen reste full av entusiasm efter fyra års arbete på hemmaplan med gemensam, kollegial utveckling av arbetet i klassrummet. Man ville dela erfarenheter med andra och få nya perspektiv i möte med lärare från Hongkong, Japan, USA och många länder i Europa liksom med forskare. Att se elever lyfta, det motiverar alltid skolfolk. Att höra hur lärare lyckas, steg för steg med detta, är superintressant för en engagerad profession.
Sammanhanget här var det första årliga mötet utanför Asien av det snart tioåriga internationella nätverket WALS (World Association of Lesson Studies), där ett stort antal praktiker och forskare möttes med gemensamt fokus på lärandeprocesser i klassrummet.
En grupp svenska lärare och en samverkande forskare gjorde sin första LS för tio år sedan, berättar professor Ulla Runesson, kring frågan "Hur många decimaltal finns mellan 0,97 och 0,98?". Man tycker sig ha utarbetat ett jättebra upplägg och får ett bra samtal mellan eleverna, som går i åk 6 (12 år). När man sedan testar elevernas resultat och jämför med samma test före, blir man häpen. Det visar det sig att av 19 elever hade bara fyra faktiskt förstått, varav en redan insett detta före lektionen (svaret? Oändligt många…). Slutsats: man hade tydligen missat själva knuten i elevernas förståelse. Det fortsatta kollektiva arbetet ledde till upplägg som inte bara kändes som bra lektioner - utan också gav bra resultat i förståelse och problemlösning. För Ulla Runesson, nu professor i Jönköping och den som i Sverige kanske mest förknippats med Learning Studies, var detta den inspirerande startpunkten.
Det är elevers förståelse som vi vill nå. En poäng i historien ovan är förstås att faktiskt utvärdera resultat, att göra före och efter-tester. Men det grundläggande är ansatsen, att i grupp - lärare och gärna någon utomstående forskare som partner - penetrera utvalda undervisningsförlopp. Det är den konkreta undervisningen man måste studera, säger Ference Marton, professor emeritus i Göteborg och Hongkong, nestorn i denna rörelse. Och kärnfrågan är inte hur, säger han, utan vad man ska behandla på en lektion. Att fundera över var finns de trösklar, de kritiska aspekter, som eleverna måste greppa. Vilka är utmaningarna, just här, i detta moment - det är lärarens speciella kompetens. När väl de knutarna lösts upp, så blir frågan om hur enklare.
Att rektor Lena Lindblad Petersen från Sjöstadskolan med hela sin personal arbetat med detta sedan 2009 är inspirerande. Att lärarutbildningar på olika håll i Sverige, Norge och Danmark, liksom Hongkong och USA börjar arbetar med en sådan praktik- och praktikerorienterad metodik är betydelsefullt. Att en konferens förlagd på universitet har rubriken "Lesson and Learning Study As Teacher Research" pekar på en riktning mot praktikerbaserad professionsbyggande kunskapsbildning som nyckelfråga för skolutveckling.
Att skapa former för skolans egna erfarenhetsutbyte och kunskapsbyggande är nyckelfrågan. Detta är också kärnan i det program, Beslutsboken, som Stiftelsen DIU lade fram i Almedalen, tillsammans med IT och telekomföretagen. Med konsekvenser för skolan, kompetensutveckling, lärarutbildning, rektorsutbildning och skolforskning. Vi noterar det positiva mottagandet, inklusive Anna-Karin Hatt/Centerpartiets skolutspel efter sommaren med klar influens från vårt program. Detta fokus finns fortsatt i DIU, när vi möts på Bok & Bibliotek, Guldäpplepresentationer, BETT-resor och Framtidens lärande. Jag ser fram emot att vi möts där!
