Fallstudie Kungsbacka:
Hur ska en skola för framtiden se ut?
En krönika i DIU om en flexibel lärmiljö
för både variationer i elevantal och
framtida pedagogiska strömningar.
ledde till att Kungsbacka blev en av
de två kommuner som fick möjlighet
att få sina skolplaner genomlysta av
expertgrupper under Studio Lärmiljö,
på Framtidens lärande.
Mikael Parknäs, rektor på Smedingeskolan
i Kungsbacka som skrev krönikan,
skriver här om arbetet i workshopen
kring framtidens lärmiljöer.
Foto: Bo Helmersson.
I höstas skrev jag en artikel i DIU
där jag reflekterade kring en skola
för framtiden lärande. En skola som
håller 40-50 år fram i tiden, motsvara
kraven för hållbar utveckling och vara
flexibel för pedagogisk utveckling och
samhällsutvecklingen.
I artikeln spekulerade jag kring om
det skulle vara möjligt att bygga en
skola flexibel för variationer i elevtal
och framtida pedagogiska strömningar.
Är det möjligt att ha en flexibilitet i
inredning och möblering. Vilka vinster
kan man göra i effektivitet och ekonomi
med stordrift? Och hur kommer
pedagogikens krav att påverka skolan.
Frågorna som ställdes i artikeln
resulterade i att Kungsbacka, tillsammans
med Botkyrka, blev ett av de två
exempel som experterna på Studio
Lärmiljö skulle arbeta med. Kommunen
tog fram ett underlag med
förutsättningar för expertgrupperna
att använda under workshopdelen av
konferensen, och sedan var det i gång.
Workshopen startade måndagen
före konferensen Framtidens lärande
och uppdraget till expertgrupperna
var att ta fram ett förslag till skola
enligt det presenterade underlaget. De
sammanlagt sju expertlagen samlade
gräddan av landets arkitekter, forskare,
samhällsbyggare och lärmiljöexperter.
Från Kungsbacka var vi tre personer
som deltog i workshopen Sture
Hedelin projektsamordnare och arkitekt,
Udo Weis utvecklingsledare och
jag. Sammanlagt var det fyra lag som
arbetade med ett förslag till ”En ny
skola i Fjärås”. Samtidigt arbetade tre
expertlag med det andra exemplet som
var en ny gymnasieskola i Botkyrka.
Lagen hade måndag och tisdag
fram till lunch på sig att ta fram modeller,
en utställningsdel och en presentation
som skulle presenteras för
Studio Lärmiljös deltagare. Klockan
14 skulle presentationerna börja för
den stora deltagarskaran.
Visionär start
Att bli utnämnd till ”expert” kändes ju
lite pirrigt! Och vad kunde jag bidra
med? Min grupp bestod av Lars Lindstaf
arkitekt, Lena Svanberg arkitekt,
Jonas Christensson konceptutvecklare
akustik, Moa Dickmark arkitektstuderande
och jag. Det var en väldigt
kreativ, kompetent och professionell
grupp men skulle vi hinna? En och en
halv dag för att kunna presentera ett
koncept som konferensens deltagare
skulle finna spännande?
Gruppens arbete startade mycket
visionärt. Hela förmiddagen första dagen
gick åt diskutera vision och vilken
inriktning vårt förslag skulle ha. Skulle
vi göra ett visonärt förslag eller skulle
vi presentera något mer konkret?
Efter mycket diskuterande och
många argument fram och tillbaka
bestämde vi oss för att göra ett konkret
förslag på befintlig tomtmark. Det var
ett fantastiskt roligt och kreativt arbete
och många annorlunda tankar och
”hjärnvändor” blev det. Jag är väldigt
tacksam för att ha fått möjlighet att
arbeta i ett sådant kreativt ”flow”.
Uppskattad redovisning
Det stora ögonblicket närmade sig och
det var dags för redovisning. Gruppen
fick 10 minuter att visa sin presentation
och sedan var det fem minuters
”kritik” av andra experter. Det var
tre otroligt spännande och intensiva
timmar med presentationer. De fyra
grupper som arbetat med Kungsbacka
fick börja och här fanns allt ifrån otroligt
visionära förslag till förslag till ett
skolbygge på en befintlig tomt. Den
övergripande frågan var: Är det möjligt
att bygga en skola för framtiden som är
en F-9 skola och har plats för upp till 1
200 elever? Och är det lämpligt?
I min grupp ”Team Horseradish”,
(Horseradish betyder pepparrot och
Fjärås är känt som Sveriges ”pepparrotsodling
nr 1”) hade vi ett relativt
konkret förslag som utnyttjar en
befintlig tomt och innebär, i korthet
att det finns tre hemskolor för elever
F-6 bestående av tre tvåvåningskroppar.
Varje våning utgör ett arbetslag
om 120 elever. Till det kommer två
tvåvåningskroppar för år 7-9 där det
finns avancerad utrustning inom fyra
temaområden. Områdena är:
P = Praktisk/estetiska området
I = Internationellt/Kulturellt
N = Naturvetenskap/Teknik
K = Kroppsligt/Musik/Rörelse
Eleverna roterar mellan dessa temadelar
och har dem som bas för att
lära i verkligheten.
En av de andra grupperna som
arbetade med Kungsbacka hade
ett intressant förslag som de kal.-
lade ” Flipped School Fjärås”. Det
hänvisar till begreppet ”The Flipped
Classroom” och betyder att eleverna
jobbar hemma för att sedan komma
till skolan och undersöka och handledas.
Förslaget som har som ledord
”En skola som tar sig ut och bjuder
in”. Konceptet bygger på ett ”moderskepp”
och ett antal ”projektytor”. Till
det kommer ”Mobila Lab”.
Projektytorna i förslaget tar tillvara
på de speciella förutsättningar som
finns i bygden. Till exempel finns en
projektyta med ett Naturrum i anslutning
till Fjärås Bräcka naturreservat.
Nya pedagogiska diskussioner
För Kungsbackas del var Studio
Lärmiljö en fantastisk möjlighet att
diskutera de framtida skolbyggnationerna
och få impulser till att tänka
nytt. Anette Liedström Hjorth, chef
för förskola- och grundskoleförvaltningen
i Kungsbacka kommun, sammanfattade
det så här:
– Vi har lärt oss att vi kan få stor
nytta och många utvecklande pedagogiska
diskussioner om vi ändrar
vårt nuvarande sätt att planera för en
skolbyggnad och tar in arkitektkompetensen
tidigare i processen – annars
blir verksamhetsidéerna översatta
till lokaler med fastställda ytor
för skola i traditionellt ramprogram,
istället för att vara en del som stödjer
lärandet.Vilket vi naturligtvis vill.