Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

Hypen är över,användningen växer

När jag kommer hem, sitter ofta något av barnen vid min dator och läser eller skickar brev. IT är i hög grad en social verksamhet. E-post och chatt är exempel på det. När åtta av tio gymnasieflickor använder e-post, när 531 000 ungdomar under april månad i år besöker den svenska mötesplatsen Lunarstorm på Internet (se artikel sid 6) är de betydelsefulla fakta.

I viss mån har då Howard Rheingold fått rätt, med sin 1993 utgivna bok Virtual community, där han såg Internet som en möjlighet att skapa nya typer av sociala nätverk. ”Communities” där många människor når många andra, ”många-till-många”, med användarskapat innehåll utan filtrering och utan uppifrån styrt urval. På svenska kanske ordet ”gemenskaper” eller ”nätgemenskaper” passar bäst som översättning. Den tolkningen lämnar då bakom sig den betydelse av lokalsamhälle, som Rheingold anspelade på med ”Virtual community”, med viss nostalgisk tillbakablick på medborgarhusen i Nya England på 1700- och 1800-talet. I den betydelsen har vi sett få exempel, men väl i nya betydelser, såsom Lunarstorm exemplifierar. Här väntar en spännande framtid på morgondagens ungdom.

Tillbaka till dagens IT-användning. Knappt tre av tio gymnasieelever chattar, något fler (mest killar) spelar spel, fyra av tio (mer tjejer) använder nyttoprogram, sju av tio (mer tjejer) skickar e-post och 74 procent surfar gärna. Svenska skolelever – och deras lärare – bara fortsätter att öka sin användning av datorer och Internet. Eleverna ligger en aning högre i användning av skolans datorer, fyra av tio dagligen respektive nio av tio varje vecka. Detta visar den senaste av Gallups undersökningar för KK-stiftelsen som bygger på intervjuer av 4800 grundskole- och gymnasielärare, 600 skolledare och 1200 gymnasieelever. De är genom sin omfattning, djup och utsträckning i tiden en värdefull källa för information om vanor och attityder till IT.

Fyra av tio lärare använder dator dagligen i sin undervisning, sju av tio varje vecka. Till det ska läggas annan användning, exempelvis för egna förberedelser och administration. Intressant är att i dag är skillnaden mellan manliga och kvinnliga lärare liten vad gäller frekvens av användning.

En fråga jag saknar i undersökningen är: IT som lärarstöd i förberedelser och administration? Praktisk nytta i hela kedjan av moment i lärarens arbete är av intresse.

Och till sist en käpphäst. En punkt i enkäterna brukar vålla stora rubriker i pressen: lärares åsikt att de har för dåliga IT-kunskaper. 44 procent av eleverna anser i årets enkät att lärarna har ganska eller mycket låga kunskaper kring IT, medan 34 procent av eleverna anser att de är ganska eller mycket höga. Framför allt är lärarna själva kritiska, sex av tio män, sju av tio kvinnor anser att de har för låga kunskaper. Jag upprepar här min kommentar från tidigare års undersökningar: En självkritik som bottnar i ganska stor och stadigt ökande användning, inom ett område präglad av snabb utveckling, bör tolkas som att här finns ett starkt intresse och en kunskapstörst bland lärarna. Åkallande Sokrates (endast den är klok som inser sina egna brister), kan man tänka sig en bättre utgångspunkt för ett fortsatt utvecklingsarbete? Jag vore mer oroad om lärarkåren ansåg att den visste nog!

Men den visar också att det finns ett behov av fortbildning som behöver fyllas. Här finns en rejäl utmaning för skolan, skolledning, kommun, lärarutbildning och stat. En fortsatt Itis-satsning, även breddad till lärarutbildning och skolledare, är en sak. Att skapa utrymme och former för en fortsatt kunskapsutveckling bland lärare kring IT och pedagogik, i teori och praktik, är en central fråga på alla nivåer.

Långsamt börjar vi mogna till att kritiskt värdera IT: hypen är över, men användningen växer.

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se