Untitled Document

Av:Bosse Andersson
E-Post:
bosse.andersson@utbildning.lerum.se

 

Okey, vi ses på nätet i kväll

 

Varje vecka loggar drygt 300 000 ungdomar in på Lunarstorm. Det är den för närvarande största nåtgemenskapen i landet med totalt en miljon medlemmar. Vad är det som lockar och drar? Vi är många lärare som önskar att våra elever kastar sig över sina skolarbeten med samma frenesi. Kanske vi har något att lära av en mötesplats som Lunarstorm?.

Som lärare och förälder fascineras jag av tonåringars lust till att kommunicera via Internet och telefon i allmänhet och via communities i synnerhet. När jag frågar ungdomar vad som är grejen med Lunarstorm säger de: Ja, men jag träffar ju mina kompisar där. Blicken jag får är i många fall lite förundrande: Varför ställer vuxna så dumma frågor? Ungefär som om vi skulle fråga våra arbetskamrater varför de pratar med varandra på caféer, i korridorer, klassrum och personalrum.

Som lärare och IT-samordnare är jag intresserad av att utveckla min skolas virtuella lärmiljöer. Finns det funktioner och ett tänkande i en webbcommunity som vi kan använda i vårt arbete med eleverna?

– Vi fyller ett behov hos ungdomar att umgås, synas och vara någon. I en community på webben är det accepterat att vara tillsammans med alla, vilket det tyvärr inte alltid är i verkliga livet. Medlemmarna får träning i att umgås, säger Rickard Ericsson grundare och konceptansvarig på företaget Lunarworks i Varberg som driver Lunarstorm.


eget krypin

Det centrala i Lunarstorm är ”Ditt krypin” – det är din identitet på nätet. Dit går du först och varje ”krypin” är som en community i sig. Dels har du ett antal funktioner för att kommunicera, dels ser du vilka som läst din dagbok, vilka som besökt ditt ”krypin”, vilka som laddat ner några av dina prylar. Denna funktion är inte främst till för att du ska ha koll på din ”krypinomvärld” utan syftet är att den ska inspirera till att ta nya kontakter.

Nästan varje sida bygger på, förutom ursprungssyftet att kolla mail, annat som ska stimulera till nya kontakter så att man inte hamnar i en sfär med tio personer och inte upptäcker något nytt.

– Jag tror att det är speciellt viktigt för ungdomar, eftersom de är i en identitetssökande fas. De behöver prova på och anta olika roller. Kan de börja och testa och göra det på ett schysst och tryggt sätt på Lunarstorm så kanske de minimerar nerköp i den verkliga världen.

– Det är en enorm social träning i att umgås på nätet. Vissa personer har inte möjlighet att träna sig i verkligheten på grund av olika grupperingar i skolan. Där kan du själv inte alltid välja utan det är andra som styr vilka som får vara med. Du kanske är, eller vill vara punkare, men inte får vara med i den gruppen på din skola. I en webbcommunity är det helt okey att tillhöra den gruppen. Det finns 7 mobbade personer som får en tillhörighet och hittar kompisar i Lunarstorm.

På Lunarstorm har man sett exempel på att gränserna mellan grupper inte är så fastlåsta som i klassen. Det är till exempel rätt vanligt att stora delar av en klass är medlemmar och där är det plötsligt helt okey att umgås med den som fått rollen som klassens ”tönt”.

– Att kommunicera i en community kan ge styrka och kraft för att våga mer i det verkliga livet och förändra sin situation, anser Rickard Ericsson.


halva målgruppen

Lunarstorm hade sin officiella start i maj år 2000 och nu har man en miljon registrerade medlemmar och når över 50 procent av den primära målgruppen som är ungdomar i åldern 14-24 år. Könsfördelningen bland medlemmarna är 50- 50, men tjejerna är mer aktiva.

Varje vecka är 35 procent av medlemmarna inne på communitien och i april månad hade man 531 000 unika besökare som i genomsnitt var inne i två timmar.

– Länge var det så att nätet var ett ställe för nördar, så är det inte nu och vår community är ett bra exempel på att Internet är till för alla. Att man blir asocial av att sitta vid datorn stämmer inte utan de flesta av våra medlemmar är mycket sociala och det finns ingen hejd på deras lust till att kommunicera både på nätet och i verkliga livet. Visst finns det säkert de som är socialt isolerade men jag tror inte att det är datorn eller Lunarstorm som gör att de är ensamma.

Som tonåring för elva år sedan började Rickard Ericsson sin communitybana genom att sätta upp en BBS där medlemmarna kunde kommunicera med varandra via en meddelandefunktion och diskussionsgrupper. En BBS nådde man genom att via modem koppla upp sig direkt mot varandra – detta var före world wide webbs tid och det fanns inga webbläsare som Netscape och Explorer.

Under 1996 förde Rickard med sina erfarenheter från BBS-tiden till Internet och startade som ett hobbyprojekt Stajl Plejs – en webbcommunity som var bland de första av sitt slag i Europa. Några av de främsta ”communityfreaksen” från Stajl Plejs rekryterades av Rickard till företaget Lunarworks och med stöd av riskkapital började Lunarstorm byggas upp.


vad kan skolan lära?

Under alla år som lärare – med och utan IT-stöd – har jag och mina kollegor på olika sätt försökt få eleverna att vara mer aktiva, att det är de som ska stå för frågandet, ta ansvar och skapa själva. Kanske vi kan lära av communityproffsen för att utveckla elevernas egen aktivitet i de fysiska och virtuella klassrummen? Rickard Ericsson berättar hur de jobbar med att få medlemmarna aktiva.

– Hela Lunarstorm bygger på att medlemmarna skapar innehållet, dels i kommunikationen men också i andra funktioner. Där gör vi tvärtemot många andra dotcombolag.

Alla vykort är till exempel ritade av medlemmar, Lunarlåten är skriven och inspelad av medlemmar. En viktig del i communityn är medlemmarnas statuspoäng, den kan du se som ett slags medalj och de ges som en belöning för att du tillfört communityn och de andra något. Allt som du gör i form av inlägg, ladda upp bilder, skriver i dagboken ger statuspoäng.

– Genom våra ”diskussar” får vi hela tiden tips, vi får dagligen en massa mail från medlemmar som kommer med idéer, vi gör regelbundet undersökningar. På sajten har vi något som vi kallar ”What´s up”, där vi frågar om medlemmarnas uppfattningar. Det kan vara generella frågor som vilka är den ”coolaste” pojkgruppen till har du provat knark. Vi går också ut där och frågar om synpunkter när vi ska införa nya funktioner.

– Alla ska få möjlighet att göra sin röst hörd.

Allting går också att mäta, som på ”What´s up” där man kan se vilken typ av person som tycker på ett visst sätt i en fråga. Dessa kunskaper använder företaget för att bygga en funktionalitet som passar just den personlighetstypen, medan andra vill ha det på ett annat sätt. Eftersom alla måste logga in på sajten så känner man av vilken den användarens preferenser är och kan anpassa funktionerna till varje medlem – en typ av personifiering.

– Även i Lunarstorm finns ett mediebrus och trösklar för användarna som vi kan reducera genom personifieringen. Till exempel kan vi anpassa löpsedeln efter olika målgrupper. Vi kommer att utveckla dessa funktioner så att medlemmarna lätt ska kunna ta del av det de är intresserad av.

diskusboss hedersuppdrag
Som skeptiskt lärare och vuxen har jag en bild av att innehållet i webbcommunities i allmänhet består av struntprat och att porr och rasistiska idéer flödar fritt och ger mindre ljusskygga grupper utrymmen för sin propaganda. Men Richard Ericsson protesterar.

– Vi är inte alls någon chattsajt. Chattandet hos oss står för bara för några promille av aktiviteten. Vi är främst en nätmötesplats, däremot vet jag att det finns oskyddade chattställen på nätet där det förekommer mycket bus och grovheter. Vi bygger som sagt på medlemmarnas delaktighet och aktivitet.

– En viktig funktion hos oss har de som kallas diskusbossar. De ser till att det i diskussionsgrupperna diskuteras rätt saker på ett schysst sätt. På samma sätt finns det diskusbossar som modererar chatterna. Det anses som en ära att vara diskusboss och du får ansöka om att bli det, säger Rickard Carlsson.


tydliga regler

När man registrerar sig som medlem på Lunarstorm måste man acceptera tydliga användarregler. På alla sidor där medlemmar kan mata in information uppmärksammas man på reglerna och speciellt de som rör hets mot folkgrupp. Communityn har inbyggt en filterfunktion som innebär att vissa nyckelord är spärrade.

Kränkande och trakasserande utryck inom områdena rasism, nazism och pornografi är spärrade. Använder någon dessa ord får användaren automatiskt en varning och det sätts en flagga hos administratören. Det sker ingen automatisk uteslutning av medlemmar eftersom de förbjudna uttrycken kan ha använts i en seriös diskussion av till exempel antirasister. Därför är det mänskliga ögon som granskar de inlägg som det flaggats för.

– Grundkonceptet hos oss är att alla ska känna sig trygga och inte riskera att bli kränkta, därför är vi många gånger hårdare än brottsbalken. Det händer att vi slängt ut medlemmar men det sker inte så ofta.

I första hand får man en varning, hjälper inte det så raderas man och handlar det om något allvarligt så polisanmäler Lunarstorm den medlemmen. Det finns också andra verktyg med syfte att försvåra för till exempel nazistiska grupper eller pedofiler att verka inne på Lunarstorm som kontinuerligrt utvecklas och förfinas.

– Men det bästa skyddet mot missbruk av våra regler är medlemmarna själva. Dyker det upp personer eller grupper som inte hör hemma här så får de i regel på skallen. Det är lättare för en femtonårig tjej att ge sig på en skinnskalle på nätet än i verkliga livet, säger Rickard Ericsson.


okey i skolan?

Får administratörerna av Lunarstorm några reaktioner från skolfolk?

– I vissa skolor vet vi att man stänger av Lunarstorm, men vi vet inte i vilken omfattning. Det kan vara för att det drar för mycket bandbredd eller att det tar tid från undervisningen. På en del skolor är det tillåtet att vara ute på nätet på raster och håltimmar, Jag vet att det finns lärare som låter eleverna ta en ”femminutare” då och då så att de kan kolla mail och gå in på Lunarstorm.

– En fara är om man på skolor stänger av oss på grund av okunskap utan att veta vad eleverna gör när de är inne. Att det är en nätverkstekniker som gör det utan att lärare och rektor vet varför. Schyssta regler och att eleverna får vara inne under ordnade förhållanden är mitt råd till skolor. Vi samarbetar gärna med skolor och är intresserade av lösningar så att funktionerna i Lunastorm kan användas i undervisningen.

– Vi vet att rätt många medlemmar använder oss som hjälp i sitt skolarbete. Inte om du ska skriva en uppsats om till exempel Napoleon men om du ska göra ett arbete om människors erfarenheter inom olika områden. Du ska skriva ett arbete till exempel om mobbing, bulemi eller rasism. Då finns det en enorm erfarenhetsbank i medlemmarnas egna upplevelser och tankar, säger Rickard Ericsson.


idyll eller problemvärld?

Det är lätt att bli förförd av aktiviteten på Lunarstorm och den proffsiga utformningen. Men givetvis är inte mötesplatser på nätet, lika lite som i verkliga livet, en Carl Larsson idyll. En av mina elever tröttnade på Lunarstorm eftersom det enligt honom var för mycket hippa typer aktiva i diskussionerna och att det var för mycket ”fjortissnack”. Vissa elever blir beroende och drivs till att så fort det finns en tillgänglig dator vara uppkopplade mot sin community. Hur agerar vi och hjälper dem? Ska vi lämna denna värld åt ungdomarna eller ska vi vuxna också ta del av livet som förs där?

Vi har på min skola elever som är utanför den sociala gemenskapen, men som har ett liv på Internet. Det är lätt att låta det vara på det sättet och inte hjälpa dem att göra något åt sitt liv i den verkliga världen. På många skolor diskuteras nu läroplanens värdegrundsfrågor. Det är viktigt att de vuxna som driver de samtalen också har kunskap om livet på nätet och kopplar ihop den fysiska världen och den virtuella när frågor om etik och moral behandlas.

 

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se


Datorn i Utbildningen nr 4 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 4 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 010530