Av: Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

Utredningen om digitalisering av nationella prov presenterad

Nationella proven ska digitaliseras
– men klart först om sex år

En digitalisering av de nationella proven ska påbörjas. Den ska ske stegvis och ges tillräckligt med tid innan den är fullt utbyggd. Det föreslår regeringens utredare Tommy Lagergren i sitt förslag till nytt upplägg av de nationella proven. Han vill att de i sin digitala form ska införas successivt från 2018 och vara fullt etablerade 2022. Utredningen specificerar också att syftet med proven ska vara att stödja lärarnas betygssättning.

Det är en mycket gedigen och omfattande utredning på över femhundra sidor som presenteras. Den tar i enlighet med sitt uppdrag ett samlat grepp över hela den nationella provsituationen, det vill säga frågan om digitalisering utgör bara en delmängd av det stora materialet.

Om man tittar på tidsplanen för digitaliseringen så kan man konstatera att den ska vara full genomförd först 2022, vilket ifrågasätts i flera av de första kommentarerna.

– Det som föreslås är för lite och för försiktigt, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Jag är otålig och vill se ett snabbt genomförande. Detta tar alldeles för lång tid.

Camilla Waltersson Grönvall, moderaternas talesperson i skolfrågor, håller med om detta.

– Jag kan inte se varför det skulle ta så lång tid innan vi lättar på den arbetsbördan för lärarna. Det är ju infört i ett antal länder runt omkring oss, så varför behöver det ta sex år i Sverige?

Kanske är det ändå inte slutpunkten som är det intressanta, utan startpunkten. Det är viktigt att få igång den erfarenhetsgenerering som kan ligga till grund för att succesivt bygga ut de nationella provens digitala delar. Vill man vara rättvis i historieskrivningen så är det knappast utredaren- Lagergrens tidsplan som gör att Sverige ligger efter sina grannländer i det här avseendet, utan snarare åtta års ointresse från tidigare regering.

Fördelar och nackdelar med datorbaserade prov
Som huvudsakliga skäl för att införa datorbaserade prov nämner utredningen de kända motiv som brukar anges, dels att ”datorn möjliggör bedömning av kunskaper som inte fullt ut eller på lämpligt sätt kan prövas med pappersbaserade prov, dels att digitaliseringen underlättar administrationen runt proven och ökar effektiviteten och användbarheten”. Utredningen preciserar genom att säga att ”datorn kan ge potential för nya, intressanta uppgiftsformat som kan mäta andra aspekter av kunskap än traditionella uppgifter” och man exemplifierar med att nämna att datorn kan ”använda ljud, rörlig bild och simuleringar, interagera med provtagaren och erbjuda mer autentiska uppgifter och bedömningssituationer”. Dessutom hävdas att digitaliseringen också kan innebära ”en ökad flexibilitet när det gäller exempelvis konstruktion, upplägg, val av uppgifter och provtid”.

När utredningen pekar på nackdelar så nämner man bristande datorvana hos vissa elever, vilket kan leda till ”orättvisor och till att andra förmågor än de avsedda prövas” och uttrycker en oro för att det är elevernas förmåga att använda datorer som testas, istället för deras egentliga kunskaper. Det är självklart en aspekt att beakta, men samtidigt måste man minnas att det samma gäller i omvänd mening användandet av papper och penna. Det finns lärare som redan idag berättar att det nationella provet var första och enda gången under terminen som eleverna använde pennor, och att de upplevde det som obekvämt och begränsande.

På samma sätt pekar utredningen på farhågan att ”proven och deras innehåll riskerar att styras av tekniken” vilket utredningen menar ”kan leda till en begränsning av vilka kunskaper som prövas och vilka uppgiftstyper som används”. Det är också en korrekt iakttagelse, men man får inte vara så ”hemmablind” att man inte ser att varje teknikval på ett eller annat sätt styr innehållet och att våra prov idag är hårt styrda och kraftigt begränsade av det månghundraåriga ”papper-och-penna-paradigmet”.

Automatisk och manuell bedömning
Utredningen redogör för att olika typer av flervalsuppgifter kan rättas automatiskt och att kortsvarsuppgifter, där eleverna anger ett eller några ord eller ett tal, ofta också kan rättas automatiskt. Utredningen säger vidare att när det gäller uppsatser och långa skriftliga svar finns det automatiska bedömningsprogram även för dessa uppgiftstyper och att det pågår en intressant utveckling inom området.

Utredningen pekar också på studier som säger att de digitala rättningssystemen presterar ”ungefär lika bra som en människa när det gäller bedömning av konstruerade svar, det vill säga det finns en relativt god bedömaröverensstämmelse”, samt att automaträttningen även kan ge ”direkt återkoppling till provtagaren och aggregerade resultatsammanställningar på gruppnivå, skolnivå och nationell nivå” som kan ge såväl elever som lärare ”detaljerad återkoppling om provtagarens styrkor och svagheter, och därigenom underst&

ouml;ds också formativ bedömning”. Man kan konstatera att trots att dessa fördelar så tydligt redovisas, så drar utredaren slutsatsen att ”trots att utvecklingen av system för automatiserad bedömning av digitala prov går framåt är det dock tveksamt om datorer kan ersätta den manuella bedömningen” och därmed får frågan om automatiserad rättning inte så stor plats i materialet. Det kan synas lite märkligt, eftersom man här kan ana digitaliseringens riktigt stora potential när det gäller arbetsbesparing och rationalisering. Istället är begreppen ”extern bedömning” och ”medbedömning” mer frekventa. Det kan synas bekymmersamt. Som utredningen mycket riktigt påpekar så är det ”både dyrt och svårt att rekrytera, utbilda och betala bedömarna” samt att bedömningsprocessen tar längre tid och att problemen kvarstår kring objektivitet och likvärdighet.

Sammanfattningsvis kan sägas att utredningen ger en mycket bra bild av frågans möjligheter, utmaningar och komplexitet. Det finns många goda skäl att återvända till den i framtiden och det ska bli spännande att se hur den helt eller delvis kommer att förverkligas.

STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

Utredning om digitala prov

Tidigare nummer av DIU
Läs DIU:s tidigare artiklar om digitala prov i DIU nr 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 år 2015 samt nr 1, 2 2016.