Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Lär sig skriva – utan penna

– Vad vill du att jag ska skriva, undrar sexåriga Nissrin. Jag kan skriva mamma. Sagt och gjort. Med van hand sätter hon på datorn, öppnar ordbehandlingsprogrammet, växlar över från norska till arabiska och väljer en rejält tilltagen storlek på texten. Och så skriver hon, på arabiska, på det mycket speciella tangentbordet som har bokstäver på både norska och arabiska.

Shehab, hennes klasskamrat som hon alltid jobbar i par med vid datorn följer intensivt med och tittar på orden som växer fram på bildskärmen. Sedan är det Shehabs tur. När någon av dem tvekar är den andre snabbt framme och hjälper till genom att peka på rätt tangent eller diskutera vilken bokstav det är som ska skrivas härnäst. Det märks att de är vana att jobba tillsammans vid tangentbordet och bildskärmen. Samspelet och uppmärksa- mheten är total.

Nissrin och Shehab går i första klass, motsvarande svensk förskoleklass eftersom norska barn börjar skolan vid sex års ålder. Och för dessa två går vägen till läsning och skrivning via datorns tangentbord och egenproducerade läseböcker. Handskriften får vänta tills de går i trean.

skrivande revolution
Vahl skole i östra delen av Oslos innerstad är en skola präglad av tradition och revolution. Traditionen sitter i väggarna i den varsamt renoverade skolbyggnaden från förra sekelskiftet. Den pampiga trappan har under årens lopp blivit lagom nött och nedtrampad, den stiliga klockan som med klassisk signal ringer in efter rasten, pärlsponten på väggarna och de spröjsade fönstren – allt bidrar till stämningen.

Revolutionen då? Ja, den tekniska revolutionen är allestädes närvarande. Vahl är en datortät skola. Men det handlar inte om antalet datorer utan användningen. På Vahl skriver sig eleverna till läsning. På datorn. De producerar sina egna läseböcker och har till och med startat eget förlag. Och de allra flesta barnen knäcker dessutom läs- och skrivkoden på två språk samtidigt.

Vahl har ungefär 250 elever i klass 1-7, 95 procent av eleverna har invandrarbakgrund från omkring 30 olika länder och det talas 25 olika språk på skolan. De dominerande språken är arabiska, urdu, turkiska och somaliska.

skriva sig till läsning och språkförståelse
Sedan drygt ett år tillbaka använder inte sexåringarna på Vahl skola papper och penna när de börjar lära sig att skriva och inga abc-böcker för läsningen. Istället börjar de att skriva direkt på datorn.

Från början är det en lek. Barnen ”spelar piano” på tangentbordet. Med stor stil på bokstäverna går det fort för en stolt sexåring att fylla en sida med egenproducerad text. Sedan börjar man leta efter bokstäver, till exempel första bokstaven i sitt namn i den egna texten. Och snart är skrivandet igång, barnen arbetar tillsammans två och två vid datorn, bokstäverna finns färdigformade i datorn och koncentrationen kan läggas på att skriva sina egna berättelser, och att teckna till berättelserna.

På Vahl är många lärare tvåspråkiga och i de yngsta klasserna finns hemspråkslärarna med i klassrummet. Barnen väljer själva vilket språk de vill skriva på, norska, arabiska, urdu ...

– Vår tanke är att barnen knäcker läskoden enklast på det språk de kan bäst, säger Birgit Wærness, projektledare.

Lärarnas erfarenhet är också att barnen på detta sätt får en språkutveckling som är parallell på både norska och modersmålet. Barnen lär sig också läsa snabbare när de skriver sig till läsning och använder sig av ord som de själva förstår och använder. Parallell språkinlärning är inte något nytt på Vahl, men erfarenheten är att allt går enklare och snabbare när barnen börjar sitt skrivande på dator.

– När de väl har knäckt läskoden, oavsett om de gör det på norska eller modersmålet så utvecklas de i båda språken. Läs- och skrivinlärning är grunden och barnen lär sig mer när de börjar med att skriva, säger Birgit Wærness.

– En annan vinst är att det ger underlag för ett bättre samarbete med föräldrarna. När barnen skriver på modersmålet kan även föräldrar som inte förstår norska följa med på ett annat sätt i skolarbetet, säger Birgit Wærness.

Självklart ska också de barn som börjat att skriva på datorn även lära sig att skriva för hand. Och många lär sig själva, men den formella inlärningen i skolans regi får vänta ett par år, allt baserat på nya norska forskningrön som visar att barn som lär sig skriva på dator och väntar med handskriften till klass 3 både skriver bättre texter och får en bättre handstil. Dessutom går det fortare för dem att lära sig skriva för hand (se artikel nästa uppslag).

jakten på tangentbord
Ett praktiskt problem har varit att hitta tangentbord för olika alfabeten.

– Ska barnen kunna skriva på sitt modersmål så måste det också finnas tangentbord på det språket.

Det fanns inga leverantörer av arabiska tangentbord i Norge så istället har vänner och bekanta ställt upp och på semesterresor köpt tangentbord på arabiska och urdu.

Eftersom man också vill ha tvåspråkiga tangentbord, med till exempel både norska och arabiska bokstäver i ett, har man också fått klippa och klistra en del för att få till det. Men det är viktigt. Barnen ska enkelt kunna växla språk när de skriver och inte vara styrda av om de råkar sitta vi vid ett enspråkigt arabiskt tangentbord.

gemensamma erfarenheter som grund
I alla klasser, från 1 till 7, skriver eleverna på Vahl mycket. De skriver böcker med berättelser, faktatexter, brev, dikter. Och de tecknar, eller illustrerar med foton från digitalkameran eller illustrationer gjorda i datorn.

– Skrivning, läsning och språkförståelse ligger som bas i alla ämnen, säger Birgit Wærness.

Vahl skola ingår i ett projekt för att pröva hur IKT kan användas i lärandet på mångkulturella skolor. Projektet har gett extra resurser och möjlighet att utveckla nya arbetsmetoder. En hel del av de resurser skolan fått har gått till att förse lärarna med datorer och utbildning i användning av IT. I varje klassrum finns tre datorer, dessutom finns det datorer i grupprum och i en datasal. Projektet har också gett skolan möjlighet att utveckla sin metod för att skriva sig till läsning och språk, SLS-trappan (se faktaruta).

Bild- och konsthantverk, drama och uteaktivitet bland annat i skolans egen trädgård är en viktig bas för elevernas skrivande. De gemensamma erfarenheter och upplevelser som eleverna får i till exempel arbete i skolans köksträdgård dokumenteras med digitalkamera, och sedan följer man upp och samtalar man om det, och då är det norska som gäller, innan barnen med bild och text vidareutvecklar sina intryck och upplevelser.

eget förlag
I höstas startade Vahl ett eget förlag, Leseforlaget. Tanken är att förlaget ska ge ut de bästa av alla de böcker som produceras av eleverna på skolan. Förlagsverksamheten fick en flygande start. Under fem veckor jobbade alla elever i skolan koncentrerat med att göra varsin bok, med text och bilder, under temarubriken ”Fra ord till bok”.

– Barnen var oerhört motiverade, berättar Birgit Wærness. De ville väldigt gärna få sina böcker utgivna på skolans förlag.

Ämnet för boken fick barnen välja själva och det var allt från sagoböcker till böcker om skulptur, en del böcker var på norska, en del på något av alla de andra språk som finns representerade på skolan.

– En elev som nyligen kommit till Norge gjorde en pekbok med bilder.

Förlagets redaktion bestående av fyra elever och tre lärare hade ett styvt jobb med att gå igenom alla bidrag och mycket blev refuserat. Men när förlaget invigdes den 4 november förra året fanns ett tjugotal böcker som fått redaktionens godkännande och gavs ut på förlaget.

Några av böckerna trycktes upp i en lite större upplaga och såldes på invigningen, de böcker som ges ut hamnar i skolans bibliotek där Leseforlaget har fått en alldeles egen bokhylla. De böcker som inte ges ut på förlaget hamnar istället i klassbiblioteken. Några av böckerna har också uppmärksammats en bokhandel som vill att ett kommersiellt norskt förlag ska ge ut dem.

Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se