Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Ut med penna och papper, handskrift och abc-böcker. In med tangentbord, dator och barnens egenproducerade läseböcker. Norske forskaren Arne Trageton vill förändra läs- och skrivinlärningen – i grunden.

– Det är enklare att lära sig skriva än att läsa. Det har vi 30-års forskning som säger. Ändå börjar vi med att lära barnen läsa först därför att det är svårt för dem att forma bokstäver för hand, säger Arne Trageton.

Men när barnen skriver på datorn behöver de inte forma bokstäverna själva. Och bokstäverna de skriver ser ut precis som bokstäverna i böcker och tidningar. Barnen skriver sig till läsning och läslust, det är en av grundtankarna.

När Arne Trageton, pedagog och lärarutbildare vid Högskolan Stord/ Haugesund, 1998 hävdade att skolan borde satsa på att låta barnen börja lära sig skriva på datorn och vänta med formell inlärning av handskrift till tredje klass väckte det stor uppmärksamhet i norska medier. Många var skeptiska. En del närmast fientliga och norske utbildningsministern menade att handskrift var basen i all skriv- och läsinlärning och att använda datorn skulle barnen lära sig, men det var ett senare steg.

I dag när resultaten från ett treårigt aktionsforskningsprojekt ”Tekstskaping på datamaskin” visat sig överväldigande positiva ser rubrikerna annorlunda ut och intresset för metoden växer runt om i Norge.

Det är dags för en revolution i skolan anser Arne Trageton.

– Det är dags att gå från läs- och skrivinlärning till skriv- och läslärande.

bättre innehåll, längre texter och snyggare handstil
Under tre år deltog 10 klasser i Norge och några klasser i Danmark, Finland och Estland, i aktionsforskningsprojektet ”Tekstskaping på datamaskin” i klass 1-4. Barnen började skriva i första klass (motsvarande förskola i Sverige), men bara på datorn. Först i tredje klass var det dags för formell träning i handskrift.

Arne Trageton var redan innan utvärderingen av projektet helt övertygad om att de barn som börjat med att skriva sig till läsning på datorn skulle skriva bättre och mer innehållsrika texter i tredje klass än barn som börjat med handskrift. Erfarenheten från lärarna som deltog i projektet var också att barnen i ”datorklasserna” skrev bättre och längre texter än elever de haft tidigare, och att de även lärde sig att läsa fortare.

I utvärderingen jämfördes åtta ”datorklasser” med åtta klasser som hade haft traditionell läs- och skrivinlärning. Barnen gick i trean, motsvarande andra klass i Sverige. Alla barnen fick skriva två texter var, en faktatext om besök hos tandläkaren och en saga. Eftersom barnen i ”datorklasserna” skrev sina texter på dator och de andra barnen skrev för hand, skrevs alla texter in på dator så att de erfarna lärare som enligt givna mallar skulle bedöma och poängsatta texterna inte skulle kunna se från vilka klasser texterna kom. Och precis som Arne Trageton förmodade visade det sig att både pojkar och flickor i ”datorklasserna” fick högre poäng än ”handskrivningsklasserna” på båda typerna av texter.

Det gjordes också ett test med handskrivning där barnen på tid fick skriva en text för hand. Barnen från ”datorklasserna” som nyligen börjat med formell träning i handskrift skrev något långsammare än barnen från ”handskrivningsklasserna”, men de hade en ”snyggare” handstil. Detta trots att de bara hade ägnat 15 timmar åt att lära sig handskrift mot de 120 timmar man i Norge räknar med för skrivträning för nybörjare.

– Det behövs mer forskning på området, påpekar Arne Trageton.

Mer forskning är också på gång, bland annat från lärarutbildningen på högskolan i Stord/Haugesund.

pianospel och hemlig skrift
– Norge har världen mest lekvänliga läroplan, säger Arne Trageton. När den nya läroplanen kom och skolstarten ändrades till sex år tog man också med det bästa från förskolan in i skolan.

Och det är just i leken och barnens lust att berätta som skriv- och läslärandet med datorn tar sin utgångspunkt.

Sexåringarna, som alltid jobbar i par vid datorn, börjar med att spela piano och skriva hemlig skrift på tangentbordet.

– Det är oerhört effektivt – och elevanpassat. Alla barn kan spela piano på tangentbordet.

När man spelar piano måste man använda alla fingrarna och på så sätt inför man touch-metoden för att barnen redan från början ska få in en bra fingersättning.

– Det ska vara stora bokstäver, framhåller Arne Trageton, helst minst 20 punkters skrift så att det blir mycket när barnen skriver.

Efter ett tag är dags att börja gå på bokstavsjakt i den text man skrivit. Det kan vara första bokstaven i det egna namnet till exempel. Hur många M hittar Morten i sin text. Och hur många A hittar parkompisen Anne.

– De lär inte i takt, de lär i sitt eget individuella tempo, säger Arne Trageton. Barnen är maximalt motiverade och engagerade.

I början, innan barnens texter är läsliga för någon annan än dem själva, får de berätta för sin lärare vad de skrivit och läraren i sin tur skriver ner berättelsen i anslutning till barnet egna text.

teckning och motorik
Minst lika viktigt som skrivandet är tecknandet. Barnen tecknar hela tiden till sina texter. När till exempel sexåringarna på Sagene skola i Oslo har vikingatiden som tema gör barnen många och färgrika teckningar av vikingaskepp, klädedräkter och svärd. Och så skriver de texter till sina teckningar, som de klipper ut och klistrar in på teckningen. Så växer klassens egna bok om vikingatiden fram.

Det ska vara många teckningar och lite text på varje sida, framhåller Arne Trageton. Barnen ska få känna glädjen av att själva ha producerat omfångsrika böcker med många sidor i.

Genom att så stor tonvikt läggs vid tecknandet får barnen också finmotorisk träning, som behövs när det sedan är dags att också börja skriva på papper med penna i tredje klass.

abc-bokens död
Om Arne Trageton får som han vill så avskaffas inte bara inlärningen av handskrift för de yngsta barnen utan också abc- och läseböcker.

– När barnen själva skriver sig till läsning och gör sina egna läseböcker använder de ord ur sitt eget ordförråd. Ord de förstår. I abc-böckerna finns inte barnens egna ord.

Istället kan klassbiblioteket fyllas av barnen egenproducerade böcker och andra lättlästa böcker.

gamla kasserade datorer
Att jobba enligt Arne Tragetons modell kan låta som ett dyrt och datortätt arbetssätt. Men så behöver det inte alls vara menar Arne Trageton. Det behövs några datorer i klassrummen, 2-4 stycken räcker långt.

I Bergens kommun där två av projektklasserna fanns är man nu på väg att i alla kommunens skolor övergå till att låta förstaklassarna skriva sig till läsning med datorn som skrivmaskin. De datorer som köps in som skrivredskap är gamla kasserade datorer från företag för runt en tusenlapp styck. Meningen är inte att det ska användas till annat än ”skrivmaskiner”.

Men oavsett om datorerna är gamla eller nya ger Arne Trageton begreppet ”datorn som skrivmaskin” en ny innebörd. Och kanske är revolutionen på väg. Morgondagens förstaklassare använder pennan för att teckna och tangentbordet för att skriva.

Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se