Framtidens skola/Lärmiljö

Bygga skola för lärande i en digital tidsålder

”Hur bygger vi en skola för framtidens lärande?”. Det var rubriken på en artikel Mikael Parknäs skrev i DIU 2011, en del av inspirationsmaterialet inför Studio Lärmiljö på Framtidens Lärande 2012. Nu har Mikael fått chansen att förverkliga sina tankar kring framtidens skola som rektor för två skolor som inte finns – än. I tre artiklar i DIU under våren kommer Mikael Parknäs att beskriva arbetet med de nya skolorna från start till slutresultat.

Den 15 februari 2016 fick jag tjänsten som rektor för Kvibergsskolorna – skolorna som inte finns. Efter fem spännande år i Kungsbacka då jag jobbat med att förverkliga kommunens 1-1 satsning och också varit spanare för ”framtidens skolor” fick jag ett rektorsjobb i Göteborg stad. Uppdraget var att vara pedagogiskt ansvarig för två planerade skolor, Kvibergsskolan F-3, för 240 elever som öppnar i augusti 2018 och Kvibergsskolan 4-9, för 720 elever, som öppnar augusti 2019.

Det är en fantastisk chans att ”kröna” sin skolledarbana genom att få möjlighet att bygga skolor för elevernas framtid.

Uppdraget
Den lilla skolan var redan färdigritad och det blir en fin tvåparallellig F-3 skola i en relativt traditionell byggnad. Den stora skolan kommer att bli en fyrparallellig skola med årskurserna 4–9 och en särskola för 15 elever. Det fanns sedan tidigare en behovsbeskrivning för 4-9-skolan, men inte så mycket mer.

Inspiration till Kvibergsskolan har hämtats från många håll till exempel Torslandaskolans entré och trappa har inspirerat till en stor gradäng i entrén på Kvibergsskolan. Foto: Mikael Parknäs.

Det första jag gjorde var att försöka ta reda vad Göteborg hade för ambition med att bygga nya skolor och förskolor. Det var lättare sagt än gjort, det visade sig att det inte finns någon övergripande ambition för lärmiljöer i ny- och ombyggnation av skolor. Däremot finns det en gemensam verksamhetsidé för den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan i Göteborg. Syftet med verksamhetsidén är att den ska leda till en högre måluppfyllelse och en utveckling av ledarskapet hos skolledare och lärare. Idén består av tre punkter som lyfts fram ur lokala och nationella styrdokument:
• Inre motivation och lust att lära
• Delaktighet och medskapande
• Helhetssyn

Punkterna omfattar både elever och personal. Alla ska känna lust att lära, vara delaktiga i arbetet och få sina kunskaper och färdigheter insatta i ett sammanhang.

I behovsbeskrivningen för Kvibergsskolan fanns också en vision:

”Visionen är att Kvibergsskolan ska bli en skola där den hållbara utvecklingens samtliga dimensioner kommer till ett tydligt uttryck i både undervisning och fysisk miljö. Hållbarhetstanken ska spänna över den ekologiska, ekonomiska så väl som den sociala hållbarheten. Vi vill ha byggnader som är funktionella, flexibla och vackra.”

Vad vill kommunen med framtidens skolor?
Ja, det fanns inte så mycket att gå på när det gäller hur man ska designa lärmiljöer. Däremot har Göteborg ett omfattande lokalprogram till stöd för planering av förskolor och skolor. Där Alla ska känna lust att lära, vara delaktiga i arbetet och få sina kunskaper och färdigheter insatta i ett sammanhang. anges mycket detaljerat vilka ytor som ska finnas och hur stora de ska vara. Lokalprogrammet utgår från läroplan och timplaner och där finns angivet hur många klassrum, eller hemrum, som ska finnas, hur många grupprum, specialsalar, gemensamhetsytor med mera. Och det är ju viktigt att ha ytor och totalyta att budgetera utifrån.

Det speciella med Kvibergsskolorna är ju att det inte finns befintliga elever och befintlig personal att ha någon ”designdialog” med. Projektgruppen som är ansvarig för att designa 4-9 skolan består av en projektledare från stadsdelsförvaltningen, en ansvarig från lokalförsörjningsförvaltningen, en arkitekt från Sweco och jag. En fantastisk och kreativ grupp skulle det visa sig.

Men som representanten från lokalförsörjningsförvaltningen uttryckte det: ”Det finns ingen gemensam linje, vill en rektor ha en blommig skola så blir det en blommig skola och vill en annan rektor ha en fyrkantig skola så blir det en fyrkantig skola!?”

Då ställde jag frågan: Får jag bygga hur jag vill om jag håller mig inom ytorna och budgeten? Svaret från lokalförsörjningsförvaltningen blev, lite oroligt, ja i princip. Även projektledaren från stadsdelsförvaltningen började nog ana oråd. Samtidigt förstod jag av annonsen och intervjun vid rekryteringen att stadsdelen ville ha en ”framtidsskola” och en skola som kunde konkurrera med fristående aktörer. Min områdeschef uttryckte liknande ambitioner.

Startpunkten för mitt arbete blev att ta fram en pedagogisk verksamhetsidé för Kvibergsskolan, som bland annat innehåller en beskrivning av utgångspunkterna för designandet av ”lärmijöer i en digital tid”. Den här artikelserien ska beskriva arbetet från start till slutresultat.

Motorikrummet i den blivande Kvibergsskolans särskola. Motorikrummet kommer att ha ”inbyggda” kuddar och en interaktiv projektor i taket med Active Floor, som kan förvandla rummet från världskarta, till memoryspel, till världshav, på ett ögonblick. Bild: Sweco.

Hur ser samtiden och framtiden ut?
Framtidsspaningar har varit en stor del i mitt arbete kring att ta fram en pedagogisk verksamhetsidé och att tänka kring utformningen av lärmiljöer på Kvibergsskolan. OECD har skrivit en rapport ”Trends Shaping Education 2013” om globala trender som påverkar skolan. Där framhåller man fem punkter:
• Globalisering
• Hälsa, välmående och ett gott samhälle
• Arbetsmarknaden och dess krav på kunskaper
• Den moderna familjen
• Den digitala utvecklingen

I rapporten konstateras att de fyra första trenderna är långsiktiga, linjära och överlag tämligen stabila. Den femte trenden, den digitala utvecklingen, är svårare att förutsäga, är mer kortsiktig och utvecklas exponentiellt. Dessutom påverkar den de andra trenderna.

Enligt Digitaliseringskommissionen är digitaliseringen den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025. Det ställer stora krav på skolan ur såväl kunskaps- som demokratihänseende. Det uppväxande släktet måste förstå och behärska de krav som förändringar, arbetsmarknad och innovationsförmåga innebär. Förståelse för programmering och hur olika sökalgoritmer fungerar är viktig kunskap och programmering kommer in i nästa läroplansuppdatering.

Inspirationskällor till den nya Kvibergsskolan. En interiör från Glömstaskolan med en arbetslagsarena med skjutdörrar och mycket glas som ger transparens och synlighet med möjlighet till avskärmning. Foto: Mikael Parknäs.

Virtual Reality, VR, och Artificiell Intelligens, AI, är starkt framväxande teknik med oanade konsekvenser och möjligheter. Tänk dig att du kan gå in i regnskogen och uppleva den med miljöer och ljud som om du var på plats. Eller stiga ner i Tutankhamuns gravkammare på upptäcktsfärd bland alla skatter.

Google och Amazon har tagit fram varsin variant på en ”hemmarobot” som kan interagera muntligt och svara på de flesta frågor, fixa inköpslistor, tända och släcka lampor, spela de låtar som du önskar, läsa upp talböcker etcetera. Vad innebär det för framtidens skola?

Arbetsmarknaden kommer att förändras för de barn som kommer att bli Kvibergsskolans elever. I Kairos Futures trendspaning för 2017 kan man bland annat läsa om de nya roller och yrken som skapas på arbetsmarknaden. Robotiseringen kommer att påverka arbetsmarknaden och antas ta 7 miljoner jobb inom EU fram till 2020. De yrken som enligt Kairos Future ligger i farozonen är bland annat: revisor, säljare, industriarbetare och kontorsjobb.

Skola i ett digitaliserat samhälle
De barn som börjar på Kvibergsskolan tillhör en generation som har vuxit upp i en tid då datorer och internet redan är en väsentlig och naturlig del av samhället. Deras lekar övergår gränslöst mellan den digitala världen och den analoga, exempelvis Pokemon Go. De vet inte vad symbolen ”lägga på luren” betyder? Eller diskettsymbolen ? Vad då diskett?

Inspirationskällor till den nya Kvibergsskolan. Glömstaskolans parkourbana, som inspirerat till den parkourbana som kommer att finnas på Kvibergsskolan. Foto: Mikael Parknäs.

Sociala medier tar en allt större del av människors sociala liv och de har också blivit en förändringskraft och en fara. Allt fler tjänster ligger i ”molnet” de stora IT-jättarna kontrollerar ditt digitala material. Filterbubblan och sökalgoritmer är en fara för mångfald och integration.

Samtidigt ger det digitaliserade samhället oanade möjligheter för skolan. Jag är övertygad om att AI, VR, sociala medier, ”molnet”, och annat som vi inte känner till i dag kommer att revolutionera möjligheterna för skolan inom en inte alltför lång framtid – den framtid då elever kommer att gå på Kvibergsskolan.

Lärande i ett digitaliserat samhälle
Min övertygelse är att vi måste förändra undervisningen i grunden, och det måste påverka hur vi tänker när vi bygger nya skolor.

Elever i år 5 och 8 som deltar i SKL:s årliga undersökning ”Öppna jämförelser” har fått frågan: ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag vill lära mig mer”. Tre fjärdedelar av eleverna i år 5 svarar ”ja” på frågan, men mindre än hälften av eleverna i år 8 tycker så. Och resultatet har försämrats.

För att kunna avgöra vad som är viktig kunskap och viktiga förmågor måste vi ha en bild av det samhälle som eleverna kommer ut i om 10-20 år. Och här måste det ske en ”pedagogisk förflyttning” av den svenska skolan. Det krävs en förändring av arbetssätt för att kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter och kunna kompensera för dess faror.

Kvibergsskolornas pedagogiska grundprinciper
Hållbarhet är en viktig princip för verksamheten och utöver de tre hållbarhetsperspektiven; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet har vi lagt till pedagogisk hållbarhet. Skolan ska kunna fungera i 40-50 år. Vi ska jobba med de kompetenser som vi anser eleverna behöver ha med sig för att kunna verka i och påverka det samhälle de kommer ut i 2030 - 2040:
• Kreativitet,
• Kommunikation,
• Kollaboration (samarbete)
• Kritiskt tänkande

Vi har också studerat OECD:s projekt Innovative Learning Environment (ILE). Enligt dem bör lärmiljöer:
• Uppmuntra och engagera eleverna och utformas så att eleverna ser sig själva som lärande individer.
• Utgå ifrån att lärande sker i ett socialt och kontextuellt sammanhang.
• Bygga på elevernas motivation och känslor.
• Utgå från varje enskild individ och dess förutsättningar
• Ha bedömningar som en formativ funktion.

Utöver dessa principer vill vi utforma en undervisning som är aktivitetsbaserad, producerande och ”på riktigt”. Det här har vi sammanfattat i en ”slogan” #Hållbart tillsammans, där # står för att vi lever i en digital tid.

I nästa artikel kommer jag att berätta om utgångspunkter för design av Kvibergsskolans lärmiljöer och vi har skapat sammanhang mellan pedagogik och miljö.

MIKAEL PARKNÄS
rektor, Kvibergsskolorna, Göteborg
E-post: mikael.parknas@ostra.goteborg.se

Länkar
OECDs rapport ”Trends Shaping Education 2013”

Digitaliseringskommisionens ”Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden”

Studio Lärmiljö, del av Framtidens lärande 2012, om flexibla lärmiljöer som tar hänsyn till mobila digitala verktyg och flexibla arbetsformer. Dokumentation och filmer