Untitled Document EWA ASTLY

 

BETT-seminarium arrangerat av DIU och TIETO

Elevnära ledarskap
en framgångsfaktor

Hur lyckas man få framgång i skolutvecklingsarbetet och få lärare och elever att växa? På Wendesgymnasiet i Kristianstad, med fem yrkesprogram och sammanlagt 450 elever, tröttnade man på kortsiktiga projekt och beslutade sig för en mer långsiktig satsning på skolutveckling.

– Vi har bland annat jobbat med det som kallas arbetsplatsförlagt lärande, APL, BRUK från Skolverket om självskattning och PRIO från Stockholms stad och SKL, men insåg att en ny skolutvecklingsinsats varje år inte var hållbart, berättar rektor Joakim Sahlin.

Som yrkesgymnasium har skolan på det gamla militärområdet i Kristianstad speciella förutsättningar. Många av eleverna har dåliga erfarenheter med sig i ryggsäcken från grundskolan och liten tilltro till skolan som institution. De har kanske med nöd och näppe klarat antagningen eller kommit in via introduktionsprogram. Många har ingen studietradition med sig från hemmet.

I lärarkåren är två tredjedelar yrkeslärare med, i de flesta fall, låg akademisk bakgrund.

Motivera elever och lärare
– Hur motiverar man elever med dåliga erfarenheter och hur introducerar man vetenskap och beprövade metoder hos lärare som inte har en akademisk bakgrund.

Elevernas utvecklingsbehov blev starten för utvecklingsarbetet med att förbättra relationerna: mellan elever och lärare, mellan lärare, mellan eleverna och mellan lärare och den övriga personalen på skolan.

– En av de första åtgärderna var att jag föreslog att vi vid personalmötena skulle sätta oss så att alla kunde se varandra i ögonen. En del tyckte nog det var lite larvigt till att börja med. Någon frågade om han skulle ta fram gitarren och vi skulle hålla varandra i händerna också, men det gick inte lång tid förrän det kändes naturligt, säger Joakim Sahlin.

Skaffa kunskap och sätta mål
Insamlande av data för att se elevernas behov var nästa steg.

– Vi månade om att samla in de data vi hade behov av och inte dem som var lätta att hämta hem. Därefter kunde vi sätta mål och ange riktningen men hela tiden med möjlighet att tänka om under resans gång, säger Jenny Edvardsson, historie- och svensklärare på Wendesgymnasiet och en av Guldäppplepristagare 2015.

I ämnet svenska utgick skolan till exempel från betygsstatistik i kursen svenska från åk 9 när data skulle samlas in. Men, man valde sedan att screena eleverna för att få en bättre bild av styrkor och utvecklingsbehov. Screeningen gjordes i samband med terminsstart på hösten och följdes sedan upp i samband med vårterminens slut.

– Då kunde vi se hur eleverna utvecklats under året gällande läshastighet och läsförståelse. Dessa tester gav mer än bara ett betyg och det blev lättare att veta hur man skulle stötta eleverna under lektioner, men också se vilka elever som behövde kompensatoriskt stöd. Därefter kunde vi sätta mål och ange riktningen men hela tiden med möjlighet att tänka om under resans gång, säger Jenny Edvarsson.

Skolan valde att utgå från ett elevnära ledarskap där det finns tydliga mål och förväntningar. Skolledningens ansvar är att vägleda lärarna och utveckla deras kompetenser.

– Vi frågade oss vilka kunskaper behöver vi och var finns de? Är det i kollegiet, i litteraturen, på högskolan, hos en föreläsare som kan komma på besök, säger Jenny Edvardsson.

Kollegialt lärande
En stor uppgift var att bryta lärarnas isolering i klassrummet och öppna för kollegialt lärande. Lärarna uppmanades att besöka varandras klassrum och utbyta erfarenheter.

– Vi ville bryta jantelagen och visa att det inte var så farligt att berätta för kollegerna vad om vad som gick bra och mindre bra. Att öppna dörren till klassrummet, både symbolisk och bokstavligt, säger Joakim Sahlin.

Lärarna uppmanades också delta i arbetslag, utbyta erfarenheter med andra pedagoger via bloggar och videokonferenser, se föreläsningar på nätet och läsa forskningsartiklar.

– Hela tiden är det viktigt att följa upp, återkoppla och utvärdera. Hålla fast och hålla ut och hela tiden stimulera lusten att utvecklas, säger Joakim Sahlin som i sin roll som rektor både gör planerade och oplanerade besök i klassrummen.

– Det ska vara ok att rektorn kommer och ju oftare jag kommer desto lättare har lärarna haft att acceptera mina besök.

En del fysiska förändringar har gjorts så att att alla i arbetslagen kommer närmare varandra. Dessutom har lunch- och fikapauser samlats för att ge tid och möjlighet för informella möten.

Wendesgymnasiet hade redan före den nya satsningen goda resultat.

– Men i dag har vi lyckats jobba upp en mer positiv stämning på skolan som helhet och en större glädje i arbetet för såväl lärare som elever, säger Joakim Sahlin.

EWA ASTLY



Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 1-2016. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 16]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 160210