Hur får vi kommunens it-satsning i
skolan att inte främst resultera i en
digitalisering av administrativa sysslor
soms frånvaroregistrering, e-post och
så vidare? Hur får vi satsningen att
påverka undervisningen och då för alla
elever på alla skolor?
En likvärdig tillämpning av digitala
pedagogiska resurser med alla lärare
ombord är kanske den stora kvarvarande
utmaningen för skolan idag, nu
när hårdvaran äntligen finns på plats
liksom de trådlösa nätverken och
molntjänsterna. Vi kan som huvudmän
och skolledare inte längre nöja
oss med att det digitala pedagogiska
innehållet bara blir tillgängligt för
vissa elever, beroende på vilken skola
man går på och vilken lärare man
råkar få.
Mina erfarenheter från digitaliseringsarbete
på ledningsnivå i kommuner
och på friskolor har lärt mig
att det finns några strategier som är
behjälpliga för att uppnå en jämn och
likvärdig tillämpning av digitala pedagogiska
resurser (det som benämns
nämnd och förvaltning i texten nedan
blir ju styrelse och ledning i friskolan,
och nämndsmål blir verksamhetsmål):
• Nämnd och förvaltning prioriterar
de digitala skolfrågorna, gärna
i nämndsmålen. Detta skapar en
tydlig förväntan ut i organisationen
och ger legitimitet till de skolledare
och lärare som tar initiativ och är
drivande.
• Nämnd och förvaltning bevakar
och mäter likvärdigheten mellan
skolorna i kommunen. Graden av
uppfyllelse av nämndsmålen skall ju
rapporteras till bokslut och delårsrapporter
och då gäller det att använda
mätmetoder som visar graden av likvärdighet
och som definierar en lägsta
acceptabel kvalitativ nivå när det gäller
digitalt pedagogiskt innehåll och
digital didaktik på skolorna.
• Läroböckerna flyttar online
genom att strukturerade, interaktiva
läromedel köps in och erbjuds
till samtliga lärare och elever. Detta
boostar användningen, underlättar
för lärarna och blir en garanti för
innehållsmässig kvalitet. Inte minst
hjälper en sådan satsning till med att
få de minst digitalt erfarna lärarna
ombord. En bred satsning på digitala
läromedel i alla ämnen – som ersätter
de analoga – förutsätter ett samarbete
mellan nämnd, förvaltning och rektorer
för att bli lyckad. Resurser måste
styras om och nya allokeringar göras.
• Förvaltningen betonar vikten
av digital kompetens vid anställning
av rektorer och skolledare. En
investering för framtiden. Sakta men
säkert byggs en gemensam profil på
rektorerna upp som underlättar och
ökar kraften i digitaliseringen ute i
verksamheterna. Skolledarens helt
avgörande roll i utvecklingsarbetet
har också påvisats i flera studier kring
skolans digitalisering under senare år.
• Skolorna använder sig av lokalt
förankrade ikt-inspiratörer och guider
som finns på varje enhet, gärna
förstelärare, istället för att förlita sig
på kommunalt ambulerande iktpedagoger
som inte är knutna till den
dagliga pedagogiska verksamheten.
Med denna struktur blir utväxlingen
högre, jämnare och lokalt förankrad.
• Skolledarna tar upp frågor
kring digitalt didaktiskt användande
i alla medarbetarsamtal. Ett digitalt
personligt läronätverk – ett ”PLN”
online – förväntas som fortbildningsverktyg
av samtliga lärare (till
exempel bloggar och diskussionsgrupper
som följs inom respektive
ämnesområde). Detta ger stor effekt
på den enskilde lärarens kontinuerliga
fortbildning.
• Förvaltningen och skolledarna
bidrar till att skapa en kommunikations-
och delakultur i kommunen
mellan skolor och mellan pedagoger,
en kultur som gynnar utveckling och
reflektion. För detta ändamål ansvarar
förvaltningen för att det byggs
upp ”sociala intranät”, till exempel i
Google+ eller Yammer.
Appliceras dessa strategier ökar
sannolikheten för att det skapas
samma möjligheter för alla elever i
alla skolor när det gäller tillgången
till digitalt pedagogiskt innehåll. En
viktig likvärdighetsfråga.
Bo Kristoffersson är förvaltningschef för utbildning och kultur i Lomma kommun.
Tidigare utbildningschef i Simrishamns kommun,
konsult på Learnit24 samt rektor och
utvecklingsledare på Viktor Rydbergs skolor.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.