Untitled Document Text: Mats Östling

 

Trender och tendenser på BETT 2016:

Mer pedagogik
– mindre teknik

Vart är vi på väg? En fråga som är viktig att ställa när omvärlden och tekniken förändras och det är lätt att fångas av det som just nu verkar vara inne. Ibland har liknelsen ”tåget går, det gäller att inte bli kvar på plattformen” använts som motivering för olika it-satsningar i skolan, det handlade om att inte komma efter i utvecklingen. Det finns ibland skäl att starta en resa utan att veta målet, men det kan åtminstone vara bra att fråga i vilken riktning tåget går. I denna artikel samanfattar Mats Östling trenderna från årets BETT-mässa.

Att förstå sin omvärld handlar ofta om att få syn på den, att hitta en utsiktspunkt som ger möjlighet att se lite mer än bara den egna vardagen. En sådan utsiktspunkt är BETT-mässan i London, en årlig mässa och konferens med i år 868 utställare från hela världen och drygt 35 000 besökare, bland dem många svenska pedagoger och skolledare. Svårigheten med BETT är densamma som dess stora fördel – mångfalden! Det kräver en del arbete men är värt besväret att försöka förstå vad som är på gång och hur trenderna ser ut.

En allmän reflektion
Mässan visar en alltmer mogen och pedagogisk verksamhet, ett ökat helhetstänkande och ett minskat teknikperspektiv. Den tidigare fokuseringen på kursplaner och matriser har ersatts av effektiva verktyg för att hantera dokumentation och bedömning, enstaka funktioner och program hålls idag ihop till helheter och en ökad grad av analys av elevers arbete är tydlig. Det är svårt att hitta webblösningar och plattformar som inte har stöd för den pedagogiska processen, ett stöd för såväl elever som pedagoger. I dessa ingår dessutom ofta verktyg för att analysera arbetet, inte bara utvärdera det.

En mer mogen mässa men också en mässa som söker svaret på nästa steg – vart är vi på väg?

Fläktar och skärmar
En mycket tydlig trend är att i stort sett alla interaktiva tavlor var ersatta med tryckkänsliga skärmar. Det innebar bland annat att både ljudoch värmealstringen hade minskat avsevärt, men framför allt att användningen av dessa plattor på steroider kändes mer självklar. Kan du använda en telefon kan du använda en skärm.

Tack vare att platta skärmar i storformat är en produkt som används i många fler sammanhang än inom skolan drivs utvecklingen snabbt framåt samtidigt som priset sjunker. Den enda rest som fanns av tidigare satsningar på interaktiva tavlor var leverantörer som sålde billiga projektorlampor.

Svårhittat
Några områden som inte såg ut att ha ökat sedan tidigare mässor var gamification och simuleringar. Det fanns montrar och leverantörer, men inget som såg ut som en trend. Det samma gäller 3D-skärmar med speciella glasögon.

Special Needs, en av de stora paradgrenarna i tidigare mässor, var lätt att missa i år och de leverantörer som var representerade erbjöd ganska specialiserade lösningar. En positiv tolkning är att mycket av det som tidigare utvecklades som särskilda lösningar och verktyg idag har ersatts av plattor och telefoner. Dagens teknik har i så fall underlättat inkludering av de flesta elever. En lite mer dyster tolkning är att det inte satsas lika mycket på elever med särskilda behov.

Satsningar på 1-1 och användning av mobiltelefoner i skolarbetet är också svåra att hitta, lösningar för att ta med sig datorer och plattor hem är inte vanligt och apparna vänder sig i huvudsak till föräldrar och pedagoger.

Det typiskt engelska
Även om mässan idag är mer internationell, med ganska många länder representerade, finns det typiskt engelska kvar i form av tjänster för att föräldrar ska kunna betala för skolmat, fritidsaktiviteter och annat som är avgiftsbelagt. Fortfarande hanterar de flesta skolor detta genom att regelbundet samla in pengar som eleverna har med sig. Det intressanta är att problemlösningen när det gäller betalning kombineras med möjligheterna till en förbättrad kontakt med föräldrar. Betaltjänsterna blir en del av skolans övriga system för frånvaro och kommunikation och kan på sikt förbättra föräldrars engagemang kring andra skolfrågor som läxor och resultat – självklart via mobiltelefonen.

Safe and secure på Hawaii
En av de mer udda montrarna såg ut som en beach, med bar, surfbrädor och hawaiiskjortor. Gubbar i shorts och unga flickor i korta solklänningar sålde inte surfbrädor utan filter för internet. Kanske var tanken Safe Surf, men osmakligt var det.

På ett mer allmänt plan är frågorna om säkerhet fortfarande viktiga och finns med i många montrar. Det handlar dels om fysisk säkerhet i form av övervakning och inpasseringskontroll, som är vanlig i engelska skolor, dels om att internet upplevs som skrämmande och osäkert. Manage, monitor and filter var ett återkommande tema, och det finns ett antal lösningar för att erbjuda elever en säkrare internetaktivitet. Det innebär till eempel att Facebook och andra sociala medier inte hade någon framträdande roll på mässan.

Med den diskussion kring fysisk säkerhet och åldersgräns för Facebook som pågår i Sverige är kanske skillnaderna inte så stora som vi gärna vill tro.

STEM och STEAM
Satsningar på naturvetenskap och teknik – Science, Technology, Engineering and Math utvecklas starkt och har nu också fått ett tillägg – Art & Design. Den nya beteckningen är alltså STEAM. Utvecklingen är tydlig i ett internationell perspektiv och syntes på mässan, dels i traditionella montrar med digitala läromedel och utrustning, men framför allt i en av mässans nya kreativa avdelningar – STEAM Village. Robotar och makerspace samsades med olika kreativa uttryck, Rasberry PI användes till allt möjligt och den inneboende nörden släpptes fri.

Trenden från förra året kring kodning och programmering var i övrigt inte lika framträdande, men det fanns ändå gott om exempel på att bygga och programmera robotar.

Visualisering
Att visa och dela på väggar är ett viktigt inslag i skolarbetet och avspeglades på mässan – video, platta skärmar, dokumentkameror och projektorer (särskilt små sådana) har därmed en given plats i utbudet.

De större projektorer som finns kvar sitter numera i taket och skapar interaktiva miljöer på golvet, både som upplevelse och som läromedel.

Nya plattformar
Ett tänkbart svar på frågan om vart vi är på väg fanns förutom i STEAM också i nya plattformar för lärande. I vår omvärld har man hållit kvar begreppet LMS – Learning Management System, i Norden bytte vi ut det mot det lite missvisande begreppet lärplattform.

Det finns en uppsjö med plattformar för att just organisera skola, undervisning och elever i England, men möjligen börjar utvecklingen gå mot något som kan kallas för lärplattform med stöd för arbetsprocessen, stöd för att arbeta med digitalt innehåll och självklart också stöd för dokumentation och bedömning – en engelsk specialitet. Fokus på individen och stöd för pedagogens arbete med den mycket omfattande dokumentation som engelska kursplaner medför har varit Englands sätt att lösa frågan om pedagogers administration – många och detaljerade kursplanemål kräver bra verktyg.

Det fanns ett antal webblösningar som utifrån lite olika infallsvinklar rörde sig mot en mer sammanhållen men inte begränsad plattform – skapande, innehåll, webbverktyg för samarbete, uppföljning eller projektmodeller var några sådana ingångar. Även plattformar med bra stöd för arbete och lärande i grupp kan räknas hit.

Detta kan bli ett av de mer intressanta utvecklingsområdena framöver – plattformar som ger stöd till elever och pedagoger och den pedagogiska arbetsprocessen med utgångspunkt i kursplaner och med stöd för en individinriktad och precis dokumentation.

Neuroeducation
Den kanske hetaste trenden just nu var svår att hitta på mässan, området neuroeducation är så nytt att det nästan inte finns några produkter än. Området är en kombination av forskning kring nervsystem, psykologi och undervisning och har vuxit fram de senaste 15 åren. Det är fortfarande ett område i utveckling och forskarvärlden är inte enig om varken inriktning eller nyttan. Behovet av förbättrade metoder för att hantera olika inlärningssvårigheter och skapa bättre pedagogiska situationer är dock alla överens om.

En intressant utveckling är att kombinera neuroeducation med learning analytics, det vill säga att använda insamlad data kring en enskild elev tillsammans med kunskap om hjärna och lärande för att skapa en bättre lärmiljö för individen. Detta kräver dock att det finns bra kvalitativ data kring elevers arbete och resultat, framför allt som en del av ett formativt arbete.

Vi kommer säkert att se en del andra begrepp i samband med neuroeducation, till exempel neuroethics. Det finns ju en del uppenbara etiska frågeställningar kring kopplingen mellan biologi och pedagogik.

Lärstilar är ett vanligt men ofta kritiserat begrepp, kanske kommer någon på hjärnstilar i stället …

Effektivisering
En del i en mognadsprocess kan vara att fundera över hur arbetet och resultatet kan förbättras och effektiviseras. Att skapa nytta, få ut mer av satsade pengar, att få högre kvalitet och bättre resultat till en lägre kostnad är en självklar del av alla teknikinvesteringar, inte minst it. Inom andra samhällssektorer ingår detta i förutsättningarna (dock utan att alltid lyckas), men inom skolan nöjer vi oss ofta med det lite intetsägande att ”uppnå kursplanemålen”.

Det handlar om en systematisk och medveten kvalitetsutveckling, att basera undervisningen på erfarenhet och evidens så att digitaliseringen ständigt förbättrar pedagogernas och elevernas arbete. Här har uppenbarligen England kommit längre på sin resa, även om de inom andra områden har en bit kvar till en svensk nivå.

Måste man åka till BETT för att se och förstå detta? Ja, vart skulle man annars åka som ligger inom rimligt avstånd och ger mångfalden, som inte bara stärker mina egna föreställningar utan istället ger nya perspektiv på det jag är van vid?

 

MATS ÖSTLING




Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 1-2016. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 16]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 160210