Återerövring av professionskunskapen och renässans för ämnesdidaktiken

För att lärare ska ha en möjlighet att lyckas med sitt uppdrag behövs bra stödstrukturer, när det gäller kollegialt stöd och kollegiala diskussioner kring undervisningen. Dessutom behövs en lärarutbildning som förbereder lärarstudenterna på det jobb de utbildar sig till. Det var en del av budskapet när Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, och Per Kornhall, författare och debattör, båda knutna till Mälardalens högskola, intog scenen på konferensen Framtidens lärande.

Utgångspunkten för Andreas Ryve och Per Kornhall är matematikundervisningen där de båda är involverade i olika utvecklingsprojekt, med allt från lärare till rektorer, förvaltningsledningar, läromedelsförlag och forskare.

Per Kornhall, författare och debattör, och Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, Mälardalens högskola

– I Sverige har fokus legat alldeles för mycket på vad eleven ska göra själv, medan den forskning som finns pekar tydlig på behovet av en lärare som hjälper och vägleder eleven att tänka vidare, som utmanar eleven i det matematiska tänkandet, säger Per Kornhall.

Under de senaste åren har också matematiklärarens uppdrag allt mer blivit att administrera elevernas kunskapsinhämtning. Det vill Andreas Ryve och Per Kornhall ändra på.

– Matematikundervisning handlar om att tänka, utmana varandra och resonera. Vi måste få en annan syn på vad matematikundervisning är. Vi måste få bättre lärarutbildningar, bättre läromedel som stöttar lärare och elever att engagera sig i en annan typ av matematikundervisning där kreativitet, tänkande och begreppsförståelse är centralt, säger Andreas Ryve.

Organisation som ger stöd
– Ska lärare ha en möjlighet att utveckla sin undervisning krävs det ett system, en organisation, som ger lärarna möjlighet att träffas och prata om hur de undervisar och varför de undervisar som de gör. De måste få verktyg för att kunna undervisa annorlunda än man gör i dag och kunna följa upp och se att det får effekt, säger Per Kornhall.

– Vi behöver undervisa på ett annorlunda sätt än vi gör i dag. Men hur skapar vi det? Jo, då måste lärarna tänka annorlunda kring sin undervisning och pröva annorlunda sätt. Men det kräver en organisation som hanterar detta. Och det tar tid, säger Andreas Ryve, som själv arbetat med projektet ”Räkna med Västerås”, ett långsiktigt forskningsbaserat projekt med syfte att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor.

En viktig del i utvecklingen av undervisningen är det kollegiala lärandet.

– Vi vet att klassrumsundervisningen är det viktigaste för att eleverna ska få bra matematikkunskaper. Det ska vara fokus på bra diskussioner med tydlig inriktning på hur vi förbättrar vi undervisningen, hur vi utmanar eleverna i matematik, och hur jag som lärare kan utmana, förklara och sätta igång bra diskussioner i klassrummet, säger Andreas Ryve.

– Där kollegor tar ansvar för att göra sin undervisning bättre får vi också en profession, en yrkeskår som är stolta att gå till jobbet på morgonen, säger Per Kornhall.

En annan viktig pusselbit för en förnyad undervisning är lärarutbildningen.

– Lärarutbildningen behöver en mycket tydligare inriktning på hur man planerar och genomför undervisning – konkret. Hur ska jag planera en lektion? Vad är en lektionsplan? Hur ska jag starta upp en lektion? Hur ska jag sätta ihop grupper som kan arbeta bra? Vilken typ av frågor ska jag ställa när grupper har kört fast? Hur ska jag som lärare förklara matematiskt innehåll? Helt enkelt en lärarutbildning som utvecklar både kunskaper och introducerar bra stöd för lärare att agera och tänka i och kring sin klassrumsundervisning, säger Andreas Ryve.

CARINA NÄSLUNDH

Mer information
Mer dokumentation - video från scensessioner, intervjuer och presentationer - vid Framtidens lärande 2016.