Untitled Document

Av: EDWARD JENSINGER
E-Post: Edward.Jensinger@helsingborg.se

 

Jensinger har ordet ...

 

IT i skolan bidrar till att andra viktiga saker i skolan fungerar bättre

Jag jobbar med skolutveckling. Det är en lyx att få jobba med det. Jag jobbar med så spännande saker som språkutveckling, matematikutveckling, forskningsfrågor, skolbiblioteksfrågor, fortbildning, resultat, ledarskapsutveckling. Spännande värre. Och så jobbar jag lite grand med digitaliseringsfrågor och IT i skolan.

Eller, egentligen jobbar jag ju rätt mycket med den där ”IT i skolan”-biten. Mer än jag anser att jag skulle behöva när man betänker hur viktiga de andra delarna i mitt uppdrag är. Och hur enkelt det borde vara med IT i skolan. Men det är ju där vi är i utvecklingsarbetet i Skolsverige. Vi har inte kommit längre. Än!

Jag jobbar mycket med IT i skolan för att det behöver jobbas mycket med IT helt enkelt. Jag jobbar mycket med IT i skolan för att det ännu inte är helt naturligt ute på skolorna, på förvaltningarna, i politiken eller ens på ITavdelningarna. Och för att skolorna stöter på motstånd när de vill göra IT naturligt (ja, det blir en ond cirkel).

IT i skolan, rätt implementerat, bidrar till att andra viktiga saker i skolan fungerar bättre. Formativ bedömning till exempel. Eller kreativ och spännande didaktik. Och samarbete och kommunikation mellan elever och andra. Där finns många saker som IT kan bidra positivt till i skolan.

Vad skulle behövas för att jag skulle jobba mindre med IT i skolan och mer med de övriga frågorna? Tja, till att börja med skulle det behövas att IT i skolan fungerade som ett stöd för verksamheterna och inte som en extra belastning. Fortfarande upplever för många av skolans personal att IT är en belastning. Orsaken till detta varierar. Ofta beror det på bristande digital kompetens hos användare eller stridigheter med IT avdelningar.

Jag har en del tankar om hur IT i skolan ska fungera bättre utefter de behov som skolan har. Därför listar jag dessa i form av lite råd och tips i denna text. Jag har gjort något liknande gällande skolbibliotek och det verkar ha uppskattats av vissa. Här kommer mina råd och tips:

Ta kommandot över IT i din kommun
Skola är cirka 75-80 procent av all IT i din kommun (och ökande i och med många satsningar på 1-1). Känns det så när ni har kontakt med IT-avdelningen? Eller känns det fortfarande som om ni måste komma med mössan i hand och be om lov?

Länge sedan var den tid då ITteknikerna hade makten genom att vara de som kunde mest om IT. Det var på den tiden vi behövde manualer och examen för att klara av att få IT att fungera. Nu räcker det med att vi har trådlöst nät. Sedan kan vi lösa det själva.

Därför måste det självklara vara att ni i skolan bestämmer om vad ni vill ha till skolan. IT-avdelningens uppgift måste därefter bli att se till att deras största ”kund” blir nöjd. Om så inte blir fallet utan det blir motstånd och trubbel måste vi i skolan ta ansvar för detta.

Se till att ta tag i det och få till en förändring. Att huka i bänkarna duger inte. Förvaltningschefer, tillsammans med politiken, behöver ta tag i frågan på högsta ledningsnivå och se till att skolan sätts först. Allt annat faller på sin egen orimlighet.

Enkel och pålitlig teknik
Den teknik vi använder i våra privata liv är enkel och pålitlig. Borta är den tiden då man köpte en maskin och sedan satt två timmar i telefon med en support för att förtvivlat få tekniken att fungera. Nu funkar den bara. Så måste det också vara i skolan.

Jag rekommenderar alla skolor att gå mot de lösningar som är jämförbara med de ni har hemma. Trådlöst nät, en maskin som talar med andra maskiner utan massa krångel. Att trycka ON och sedan börja jobba är modellen. Borta bör alla inloggningstider vara. Borta bör alla låsta nät vara. Borta bör alla spärrar vara. Ska ni bara ta strid för något, ta strid för detta!

Utbilda
Det är intressant det där med att teknik kan vara så enkel att en ettåring klarar av den. Så ser det ju ut nu. Men samtidigt behöver vi utbilda skolans personal mer än någonsin. Det är ett problem. Det är märkligt. Vi klarar ju av tekniken i vårt privatliv. Ett problem jag ser är att vi fokuserar för ofta på att utbilda i tekniken (som vi i stort redan behärskar, eller borde behärska) men tappar bort det vi borde fokusera på. Ämnet, didaktiken och pedagogiken.

Jag tycker att det är lite bortkastat att fortbilda i IT utan att passa på att kombinera IT med exempelvis bedömning, didaktik och ämne. Det gör samtidigt att relevansen för de som utbildas blir mycket högre. Dumt att missa lärarnas egen motivation kan man tycka.

Ha en pedagogisk tanke
Att IT i skolan bidrar till utbildningen genom att vara effektiviserande, motivationshöjande och resultathöjande kan man se tydliga samband på. Men det finns minst lika många samband som pekar på att IT i skolan bidrar till distraktioner i undervisningen och resultatsänkningar till följd av ett ökat ensamarbete.

IT i skolan sänker helt enkelt resultaten om man inte bemödar sig att göra rätt. Och rätt är inte helt enkelt att göra. Stoppar vi på elever massa maskiner samtidigt som lärare inte vet vad de ska göra med maskinerna kommer resultaten i form av betyg gå ned. Ensamarbetet, som ofta blir en konsekvens av dåligt implementerade digitala satsningar, för med sig sämre lärande. Det är en sanning. Går ej att blunda för.

När vi nu vet detta borde det vara enkelt att förstå att varje skola, men också varje lärare, måste ha en pedagogisk tanke kring vad de ska få för vinster av IT i skolan. Skriv ned dem. Tala om dem. Sök belägg för att så blir fallet. Och blir inte fallet så, justera och gör om.

Digital kompetens
Du vet att många forskare pekar på att djupinlärningen blir bättre av att läsa pappersböcker va? Du har sett det i rubrikerna och i debatterna på sociala media, eller hur? Bryr du dig om det? Gör det! Det finns ingen som helst anledning att vara IT-fundamentalist. IT i skolan har sådana påtagliga förtjänster att det klarar sig på egna ben utan att vi i skolan ska blunda för forskning som säger att det finns andra, bättre sätt att jobba på ibland.

Se istället till att ha en god förståelse för när IT i skolan är lämpligt och när det är lämpligt att avstå. Först då, menar jag, är man digitalt kompetent. Att veta när man ska nyttja ett verktyg, en didaktik, och att veta när man bör avstå.

Penna, papper, böcker är fortfarande mycket viktiga verktyg i skolan. Bara för att IT förs in i denna ekvation bör inte de verktygen tas bort.

Ledarskap
Jag tjatar på om ledarskapet i skolan. Det beror på att det är viktigt. Förstås. Om rektor ej är digital kommer inte organisationen bli digital. Inte på riktigt. Den skolledare som känner sig grund inom den digitala kompetensen måste således göra någonting åt det. Och vem annan än rektor har möjlighet att göra så. Ett helt kollegium av lärare som kan bistå i utbildandet.

Som rektor, ta tag i det här nu. Det finns inga alternativ. Om du ej blir digital blir du snart obsolet. Och vad ska du göra då? Bläddra i pärmar? (Jag vet att jag var lite syrlig nu och ber om ursäkt för det men det var rätt roligt att skriva det).

Dela på jobbet
Jag har en bild framför mig. Ett arbetsrum där det sitter fem lärare i exempelvis matematik. De sitter alla och planerar sin undervisning i matematik för eleverna i samma årskurs och i samma ämnesområde.

De sitter helt enkelt och uppfinner samma hjul var och en för sig. Det är ett enormt slöseri med resurser och tid.

Mitt förslag är att vi använder IT för att effektivisera vårt arbete och samtidigt, genom att flera granskar produkterna, blir vi varandras kritiska vänner och kvalitetsgranskare. Det är något som inte borde vara så svårt att göra.

Det jag överhuvudtaget ser att vi behöver göra är ganska enkelt. Fokusera på det viktiga! Att teknik fungerar, att vi får valuta för pengarna, att IT används klokt i situationer där lärandet vinner på det. Har vi detta för ögonen när vi jobbar med IT i skolan så kommer vi lyckas väl.

 

EDWARD JENSINGER
Tidigare rektor på Pauli gymnasium i Malmö, nu utvecklingschef för Skol- och Fritidsförvaltningen i Helsingborg.
E-Post: Edward.Jensinger@helsingborg.se

 

Läs tidigare avsnitt i serien


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 8-2014. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 14]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 141215