En skola att längta till

Entusiasmen fullkomligt lyser ur ögonen på niondeklssarna Matilda Landgren och Anton Andréasson. Att de gillar sin skola och sina lärare går inte att ta miste på.
– Våra lärare visar att de bryr sig. De är duktiga på att prioritera alla elever och de brinner för sin sak. Det är viktigt och det smittar av sig, säger Matilda Landgren.
– Nu längtar jag till skolan för att få presentera mitt arbete, säger Anton Andréasson.

Annelie Aleson, rektor på Kristiansborgsskolan i Västerås tillsammans med niondeklassarna Matilda Landgren och Anton Andréasson. Foto: Carina Näslundh

Skolan som de båda niondeklassarna värderar så högt är Kristiansborgsskolan i Västerås, en skola som startade sin verksamhet vid höstterminsstarten och som genomgående arbetar ämnesövergripande och tematiskt och med ett tydligt fokus på måluppfyllelse.

– Det ska finnas en röd tråd genom elevernas skoldag. Eleverna ska känna igen sig, vi ska prata om samma sak under deras skoldag även om ämnena skiftar, säger Anneli Aleson, skolans rektor.

Skolan är också en av de skolor i Västerås där alla elever och lärare har tillgång till egen dator. Men när Matilda Landgren berättar om sin skola är det ord som delaktighet, bemötande, ta ansvar och en undervisning med sammanhang som kommer främst.

– Jag har aldrig haft motivation förut, påpekar Matilda.

Nu är det annorlunda.

– Lärarnas bemötande är viktigt Här frågar de hur vi ska göra så att det blir bäst för mig. De tar sig tid, löser problem. De tar mina egna idéer på allvar.

– Här är eleverna delaktiga i praktiken, fyller Anton i.

För Anneli Aleson, som funderar på att döpa om elevrådet till utvecklingsråd och involvera både elever och lärare i rådet, är det en självklarhet att skolan ska utvecklas i ett samspel med både elever och lärare. Delaktighet är ett ledord även i arbetet som ledare för lärarna.

– Ju mer delaktig man är desto bättre trivs man, påpekar Anneli Aleson.

Och på en helt nyöppnad skola, där ombyggnaden fortfarande inte är klar, den pedagogiska inriktningen baseras på samverkan och planering över ämnesgränser, där lärarna är nyrekryterade, kollegiet träffades för första gången två veckor innan skolstart och inga gamla rutiner sitter i väggarna finns det stora möjligheter att få gehör för sina idéer. Men det blir också en del kaos, och det tycker nog egentligen Anneli Aleson är rätt bra. Rektorn som på mindre än ett halvår startat en ny skola från grunden, agerat byggledare för en ombyggnad av en hel skola, rekryterat en ny lärarkår och lagt fundamentet till en ny pedagogisk vision, räds inte lite kaos.

– Jag är kanske annorlunda mot de chefer mina medarbetare haft förut, säger Anneli Aleson.

När det gäller den pedagogiska inriktningen råder dock inga oklarheter. Anneli blev tidigt intresserad av den danska bifrostmodellen och har tidigare varit rektor för en skola där man arbetade med den inriktningen. När hon skrev den pedagogiska visionen för den nya Kristiansborgsskolan var det självklart att man skulle utgå från en helhetssyn på lärandet och arbeta ämnesövergripande och tematisk och att inom temat vävs ämnena samman i en helhet. Lika självklart var det att jobba praktiskt, estetiskt och ha ett tydligt fokus på att alla ska vara delaktiga och att alla elever ska få möjlighet att nå målen.

– Det är ett arbetssätt som ställer stora krav på att lärarna har god kunskap om målen, påpekar Anneli Aleson. Men jag har lärare som lyser av egen lust att lära och det är oerhört viktigt.

Skolans, lärarnas och elevernas första stora tema under hösten har haft rubriken ”Som om jag bryr mig” och till varje ämne har det utarbetats ett målpapper som visar hur undervisningen anknyter både till temat och till de kursplanemål som är aktuella inom temat.

– I början var det väldigt förvirrande med teman, säger Matilda. Men sen märker man att alla ämnen knyts ihop och då förstår man på ett annat sätt. När vi hade förhör efter valet behövde jag inte ens läsa på.

– I en vanlig skola hade vi inte kunnat jobba så här med valet, menar Anton. Genom datorn hade vi tillgång till dagliga uppdateringar. Varje morgon hade vi uppföljning av vad som hänt dagen innan och diskuterade vad som skulle kunna hända på kvällens tv-debatt. Det var spännande.

– Jag har kunnat gå hem till mina föräldrar och berätta saker de inte visste om valet, fortsätter Matilda.

Teknik i vardagen
Den ständiga tillgången till dator och internet uppskattar både lärare och elever. Matilda har inte alltid varit engagerad i skolan, och hon tycker nog inte heller alltid att hennes lärare har varit det. Eller som hon konstaterar: Om en lärare kommer in och ger intryck av att inte vilja lära ut, varför skulle vi då vilja lära in? Men på en skola som arbetar på ett nytt sätt och med ny teknik blir också lektionerna mer motiverande.

– Lektionerna blir mer levande. Lärarna presenterar med filmer, bildspel och annat. De gör intressanta upptakter. Starten är viktig. Det är länge sedan jag hade en tråkig lektion.

Olika inlärningsstilar
För Anton betyder den egna datorn mycket.

– Jag känner mig mer motiverad. Tänk att få komma hem och känna att det är kul med läxan, att få jobba fram egna presentationer. Nu jobbar jag i skolan hela dagarna och känner ändå att det är kul att få komma hem och fortsätta med skoljobbet och längtar tillbaka till skolan för att visa vad jag har gjort.

– Man får en uppgift och man kan ha kontakt med hela världen, säger Matilda. Då vill man mer. Det blir kul, möjligheterna är större. Och när man lämnar in en redovisning känner man sig proffsig.

Anton som inte alltid haft flyt i skolan har märkt att han nu också befinner sig på samma nivå som en del tidigare skolkamrater som alltid varit duktigare på det traditionella skolarbetet. Det ger nytt självförtroende.

När ämnena samverkar inom samma tema ger det nya perspektiv på bedömning. Anton upptäckte under arbetet med en uppgift att han använt kunskaper i både so och no.

– Helt plötsligt insåg jag att samma arbete kunde bedömas i två ämnen samtidigt. Det finns ingenting som begränsar dig.

Ökad måluppfyllelse
Carina Björklund, lärare i årskurs 6 håller med Anton och Matilda om att de nya former för redovisningar som tekniken ger möjlighet till är betydelsefulla.

– Jag är övertygad om att datorn och de nya redovisningsformerna ökar måluppfyllelsen, säger Carina.

Tydliga målbeskrivningar inom varje tema och kopplingen till varje ämnes mål gör det också enklare att kontinuerligt bedöma elevernas måluppfyllelse.

– Det är enklare följa varje elev och också ge mer individuella instruktioner direkt via datorn.

Eleverna i de högre årskurserna är oerhört medvetna om vilka mål de ska uppfylla och att de blir bedömda i olika sammanhang i allt från redovisningar till diskussioner. För sjätteklassarna är det inte alltid lika uppenbart.

Det är inte heller uppenbart för föräldrarna som är vana vid att skola som handlar om tydliga läxor, resultat på prov och medelvärden.

Över huvud taget är det många föräldrar som haft svårt att förstå sig på en skola som inte fungerar på det sätt som deras egen bild av skola ser ut. En skola som inte delar in alla elever i fasta grupper vid terminsstart, en skola som inte skickar hem papper om allting, en skola som envisas med att visst material kan de bara läsa tillsammans med sina barn på barnens datorer.

– Föräldrar vill komma in i sina barns skola och känna igen sig från sin egen skoltid. Det gör de inte här, säger Anneli Aleson, och låter rätt nöjd över det.

Carina Näslundh

Kristiansborgsskolans webbplats:www1.vasteras.se/kristiansborgsskolan