För två år sedan var DIU på resa. Till BETT i London, för den stora IT- och skolmässan. Energin var öronbedövande
och uppiggande, men pedagogiken inte lika övertygande. Och bristen på en motsvarande svensk scen
blev uppenbar. Initiativet Framtidens lärande växte fram. Vi skymtade en späd men tydlig trend: satsning på
dator för varje elev. Några få kommuner var redan på väg, som Falkenberg med sin 7-9-satsning och Umeå med
sin gymnasiesatsning. Ett fåtal kommuner, men intresset var stort.
Utmaningar finns det nog av. Globalisering och digitalisering förändrar produktionssätten, kulturens uttryck
och det sociala umgängets former. Och lärandets former. OECD har just publicerat sina resultat från PISA
för 2009. Sverige utvecklas inte väl i kärnämnena.
Samtidigt har det internationella analysföretaget McKinsey publicerat en ny rapport, How the
worlds most improved school systems keep getting better, McKinsey 2010. Med tjugotalet internationella
exempel från rika och fattiga länder underbygger man sin analys. Det går att få en skola att lyfta.
På förvånansvärt kort tid, på sex år kan man åstadkomma avgörande förändringar. Även från en låg
startnivå. Med en fokuserad satsning, först med grundläggande faciliteter och därpå en systematisk
utveckling av den professionella kompetensen hos lärarkåren.
Pessimism är alltså inte enda slutsatsen. Det löftesrika är att förändring pågår på allt fler håll -
till en skola som antar utmaningen. Några löftesrika svenska vyer från 2010:
Över 40 kommuner satsar på egen dator för alla elever i någon av sina skolor. Ännu bara
10 procent, men en stark trend. Och resultaten pekar tydligt på att uppgiften är större än vi
trodde. Kraven på förändring blir djupare, det räcker absolut inte med att skaffa datorer. Det
krävs nya sätt att arbeta, för att ta vara på deras potential. Läs skolchef Henrik Karlsson i
Stenungsund i detta nummer av DIU (och intervjun från Falkenberg i förra numret).
Det krävs en skola som utvecklas och lär sig. Lär sig själv och i dialog med omvärlden,
med samhälle, med företag och med forskning. Sverige har här ett trumfkort. Grundläggande
IT-kunnande tar fart – 100.000 lärare och skolledare i 150 kommuner deltar i PIM
och lär sig använda nätet för sin egen kompetensutveckling. Här har vi en hävstång för utvecklingen
som ännu knappt tagits i bruk. Skolverkets konferens i Göteborg för ett hundratal
PIM-femmor nyligen visade den enorma potentialen, med nätverkandet för att gemensamt
bygga framtidens skola på läroplan och pedagogik, drivet av pedagogerna själva. Vi måste bli
mycket bättre på att ta vara på denna utvecklingskraft. Som DN uttrycker det i en ledare den 7
december, ”När ordning skapats måste kraften komma från klassrummet”.
Ledande kommunpolitiker från båda blocken pekade på nödvändigheten av IT i skolutvecklingen
på Framtidens lärande-konferensen med över 1000 deltagare i maj. Och båda
lärárförbundens ordföranden medverkar vid utdelningen av DIUs IT-pedagogiska lärarpris
Guldäpplet. Seminarier om sociala medier i skolan drog fulla hus i Almedalen och på Bok &
Bibliotek. Intresset finns.
En ny energi märks på många håll med IT som en del av en genomgripande skolsatsning.
Nu ser vi fram mot nya djärva steg under 2011. Framtidens lärande den 19-20 maj i Nacka
strand kan bli en spännande scen för det nya lärande som växer fram.
