Av: Lena Müller,
E-Post: lena.muller@telia.com

www.diu.se/sokmastare
Elever löser kluriga
problem på webben

Det vimlar av sökmästare i Sveriges skolor. Varje vecka koras en ny mästare, och så har det varit sedan vårterminen förra året.

Det är elever som har visat att hon eller han kan lösa en klurig uppgift via Internet. Men det räcker inte att lösa uppgiften och ge rätt svar, här gäller också att motivera sin lösning genom att berätta hur man har sökt och värderat informationen längs sökvägen.

Sökmästartävlingen är ett samarbete mellan tidskriften Datorn i Utbildningen och Skolverket. Den startade vårterminen 2001 och har engagerat skolor och elever över hela landet. Enskilda elever och hela klasser återkommer gång på gång. Under det här året har elever från cirka 100 olika skolor deltagit.

ny fråga varje vecka
Varje fredag klockan 8.00 läggs en sökuppgift ut på webbplatsen, www.diu.se/ sokmastare. Svårighetsgraden anpassas till grundskolans högre årskurser. Uppgiften ska vara löst och insänd senast torsdag kväll veckan därpå.

Frågorna är problemlösande uppgifter med krav på redovisning av sökvägar och värderingar av information - inte bara ”rätta svar”. Lösningarna redovisas i ett webbformulär. En välmotiverad lösning premieras med en musmatta.

Många skolor och elever deltar vecka efter vecka. Ett dussintal skolor har utmärkt sig med en stadig och hög frekvens av elevsvar, bland andra Stenbocksskolan (Ulricehamn), Bäckahagens skola (Vantör, Stockholm), Grubbeskolan (Umeå), Eklandaskolan (Mölndal) och Bergsåkers skola (Sundsvall) har deltagit fl itigt. Veckans vinnare kommer ofta från någon av de skolor som är mycket aktiva i tävlingen. Det ät intressant att studera elevernas svar varje vecka, kvaliteten på svaren varierar ganska kraftigt.

Det visar sig också att många är inne på webbplatsen och läser veckans fråga, men avstår från att svara. Här kan man än så länge bara spekulera i om elever avstår från att svara på grund av att frågorna är för svåra eller om kraven på redovisning av hur man tänkt, sökt och resonerat upplevs som krävande.

används i undervisningen
Många lärare använder tävlingen som en klassaktivitet, det märks på de svar som kommer in. Deltagande elever bekräftar också att lärare tipsar om den. Men även enskilda elever deltar av eget intresse – och de som tävlar på egen hand blir fl er. Tiden då lösningen sänds in tyder på att många elever löser uppgiften hemifrån.

Hittills har vi svar från cirka 70 veckors svar, vilket betyder tusentals insända lösningar och metodbeskrivningar. Materialet betyder att vi har en mycket intressant databas som speglar elevers strategier och beskrivning av dessa. Det kan förhoppningsvis användas för att bättre förstå elevers tänkande.

sökmotorer används flitigt
Eleverna använder främst sökmotorer. Den i särklass mest populära är Google som används i över 40 procent av lösningarna. Men eleverna går också relativt ofta direkt till en webbplats där de förväntar sig att hitta information, ibland vet de redan adressen annars funderar de ut vad adressen till exempel en myndighet borde vara och testar det. Mer än en lösning av tio har gjorts genom att eleven gått direkt till en webbplats, och detta har ökat sedan tävlingen startade.

Eleverna kommenterar relativt ofta varför de källor som de använt kan anses trovärdiga. Likaså upptäcker fler och fler att det är bra att undersöka flera källor.

Portaler, till exempel Skoldatanätets Länkskafferi används sällan och det verkar som om eleverna inte är medvetna om vilken nytta man kan ha av dem i söksammanhang. Svaren visar att många elever är kreativa och kritiska sökare, men också att det finns mycket mer att göra för att lära sig utnyttja webbens möjligheter.

två frågor på en gång
Framför allt är det intressant att se hur många som har svårt att svara på två frågor på en gång. Detta visar sig gång på gång. Man svarar på en del men inte allt. Har det att göra med skolans sätt att ställa frågor eller vad beror det på?

Ibland är komplexa uppgifter, med egna redogörelser för hur man gått tillväga, för svåra för eleverna.

Ett exempel: ”Du ska flytta till Melbourne med din familj. Du vill ha kontakt med någon som är intresserad av ridning. Hur skaffar du dig en sådan kompis att mejla till redan innan du reser?”

Uppgiften gav många knapphändiga och mindre användbara svar. Det verkar ha varit för knepigt att göra alla de ”turer” på nätet som kan behövas för att lösa den. Många ger tips om hur de skulle gå tillväga – inte hur de gör i verkligheten.

lär av exempel
Den vinnande lösningen läggs alltid ut på tävlingswebben tillsammans med en kommentar. På så sätt kan alla som deltagit se hur vi motiverat varför just denna elev vunnit. Här finns bra tillfälle till återkoppling på det man själv gjort som kan inspirera till att jobba ännu bättre.

Det märks också över tiden att de elever som deltar i tävlingen blir ”bättre”. Det handlar till exempel om kraven på att motivera hur man gjort och att använda flera källor, vilket under hösten blivit vanligt i vinnande lösningar men sällan förekom förut.

Det handlar om lärande – i form av att kolla hur de gjorde som vann, varför de vann, vilka våra krav är och så vidare. Förhoppningen är också att lärare ska upptäcka och använda sig av tävlingen i undervisningen. Eleverna behöver stöd från lärare, och bibliotekarier i sitt arbete med att söka, kritiskt granska, värdera och sammanställa. Tävlingen bidrar till att skapa en utmaning och en möjlighet att jämföra sig med andra och få kommentarer även från andra än den egna läraren på sina arbetsinsatser.

Lena Müller,
E-Post: lena.muller@telia.com