Untitled Document
Av: Gunilla Celén
E-Post: gunilla.celen@swipnet.se
Dagbok från en ITiS-handledare
"Att handleda sina
egna lärarkollegor - det är väl inget man ger sig
in på om man är normalt funtad.
Så tänkte jag när jag först blev
tillfrågad om att ställa upp som ITiS-handledare hösten
1999."
I jobbet ingår förutom handledandet i arbetslagen dessutom
att leda seminarier för cirka 25-30 lärare med tillhörande
rektorer. Man är alltså i blickfånget för
pedagoger med en samlad yrkeserfarenhet på många hundratals
år
Hur många gånger har man inte själv suttit och
väst (eller hört andra väsa): "Vad är
det här för kurs? Det här var väl inga nyheter!
Och vilken tråkig föredragshållare
".
Alltså tackade jag med förtjusning "ja" till
erbjudandet!
ensamt jobb
Jag älskar verkligen mitt lärarjobb - hur irriterande
och utbrännande det än är emellanåt. Vad
som bränner ut en mest tror jag är känslan att
aldrig räcka till och bristen på tid.
Tid att reflektera, tid att lära sig nya saker, tid att samtala
med kloka, erfarna kollegor om pedagogik, problem i klassen etc.
Tid som behövs för att man ska kunna planera och våga
genomföra nya arbetssätt tillsammans med kollegorna.
Lärarjobbet kan kännas ensamt när man aldrig får
tid tillsammans med andra förutom till ae-konferenser, som
visserligen är bra men aldrig tillräckligt för
att hinna diskutera samarbete, samplanering och så vidare.
tid för reflektion
När jag började sätta mig in i på allvar
vad Itis skulle innebära för arbetslagen insåg
jag att det var just det skulle mynna ut i - tid, tid till kloka
samtal, tid för inläsning av litteratur, reflektioner
och planering av ett "ämnesövergripande, problembaserat
och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med eleverna"
med IT som naturligt inslag.
Ja, alltså, man skulle inte erhålla mer tid förstås,
men belöningen för övertiden är rätt
rejält tilltagen - en egen dator.
Att få förmånen att handleda arbetslag i detta
arbete kändes förstås oerhört svårt,
men samtidigt insåg jag att med alla dessa kloka människor
som jobbar på våra skolor så fanns det ingen
anledning att övervärdera min närvaro.
entusiasm
Arbetslagen jag möter är mycket entusiastiska, fyllda
av bra idéer, så uppgiften så här långt
går väl hyfsat. Det man får vara beredd på
är att arbetslagen är trötta emellanåt och
då får man agera container utan att lasta sig själv
alltför mycket. Svårt är det ibland, men som tur
är går arbetslagen inte igenom de olika faserna samtidigt.
Jag möts av en hel del irritation över att datorerna
är försenade. En av skolorna har inte ens datorer på
skolan, de har råkat ut för inbrottstjuvar två
gånger i rad. Det är ingen lätt uppgift att genomföra
en Itis-satsning utan tillgång till datorer, vare sig egna
eller på skolan. Det är omständigheter som är
svårt att göra mycket åt. Att be dem stå
över till nästa omgång känns inte bra när
deras arbetsplanering är så bra och de är så
entusiastiska över att komma igång.
En försvårande omständighet så här
i inledningsskedet är förstås att kursen jag erbjuds
i att handleda pågår samtidigt som jag måste
handleda
en ekonomisk lösning som presenteras som pedagogisk.
pbl - intressant
Handledarkursen som organiseras av Högskolan i Jönköping
tappade i förtroendepoäng vid första kurstillfället
när lärarutbildaren lätt rosa om örsnibbarna
erkänner att "IT är jag förstås inte
så hemma på".
I Jönköping betonar man PBL, Problembaserat Lärande,
som arbetssätt. Det verkar förstås intressant
- vi får några mycket bra föreläsningar
av Bo Jerdmyr, Maria Åkesson och Per Olov Olsson som har
lång erfarenhet av arbetssättet på Sandagymnasiet
i Huskvarna. Men inte är det speciellt lätt att sälja
till arbetslagen när man aldrig prövat själv.
Genomför snabbt ett test på arbetssättet i min
egen klass med hyfsat resultat men vad är det att luta sig
mot när kollegorna tittar skeptiskt på en och undrar
varför det arbetssättet är att föredra? Det
finns ju fler sätt som är problembaserade.
Litteraturen vi läser i kursen är bra. "Arbetslag
i skolan", av Åberg, samt "Kollegahandledning
i skolan", av Lauvås med flera, känns som relevant
litteratur. Att handleda kollegor var inte precis något
man fick lära sig på lärarhögskolan.
inspirerande dagar
Kursen avslutas med två dagar i Göteborg i Skolverkets
och KK-stiftelsens regi och jag är ganska modfälld och
IT-trött när jag åker hemifrån vid sextiden
på måndagsmorgonen.
Det visar sig vara två oerhört väl planerade dagar
ledda av mycket kunniga och inspirerande människor. Föreläsningar
av Stig Roland Rask: Etik och Internet, Ylva Lundin: om Storyline
bl a, Eva Marsh: Multimediabyrån, Lars Larsson: IT och skolutveckling,
varvas med workshops och information av Björn Axel Johansson,
om hela Itis- projektet. Den allmänna känslan är
att man dockat vid en batteriladdare och jag är oerhört
lycklig och laddad på tåget hem.
En sista träff med arbetslagen och ett välbehövligt
jullov - sedan kan vi jobba på. Det här blir nog något
bra!
Gunilla Celén, Ljungaskolan, Sävsjö
E-Post: gunilla.celen@swipnet.se
Datorn i Utbildningen nr 6 1999. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!