Dans, Skype och Wikipedia
– en vanlig dag i skolan
Framför mig i klassrummet på Katedralskolan
i Skara sitter en kunskapsbank
bestående av eleverna i klass Es2. Har
du någonsin undrat över trädgårdskonsten
under barocken? Eller korsettens
historia. I så fall är chansen stor att
du har sökt på Wikipedia och lärt dig
någonting av den här klassen. De är
alla medförfattare till världens största
uppslagsverk Wikipedia. Alla har skrivit
minst en artikel var.
Det känns lite mäktigt att träffa så
många Wikipediamedarbetare på en
och samma gång. Själva tycker de inte
att det är så märkvärdigt. Men det här
är eleverna som tillsammans med sina
lärare lever mitt i ett digitalt lärande
med Skype, Bambuser, Facebookgrupper,
wikis – samtidigt som de memorerar
repliker på sina teaterlektioner eller
svettas på danslektionerna. Kombinationen
fungerar.
Klassen är inte heller unik. Alla estetelever
på Katedralskolan har bidragit
med artiklar till Wikipedia i samband
med någon av sina kurser i historia i
flera år nu.
– För mig är arbetet med Wikipedia
en del av skolans demokratiuppdrag.
Eleverna får verktyg för att
kunna gå ut som aktiva medborgare.
De gör också något väldigt konkret
för samhället, det är en del i skolans
uppdrag kring entreprenörskap, säger
Ylva Pettersson, klassens lärare i historia
och en av finalisterna till lärarstipendiet
Guldäpplet 2012.
Många mål samsas i Wikipedia
Listan blir lång när Ylva Pettersson
går igenom de kursmål och programmål
som förenas i arbetet med wikipediaartiklarna.
Eleverna får bland
annat ingående kunskaper om källkritik,
upphovsrätt och licenser för
publicering på nätet, de fördjupar sig
i ett ämne när de skriver eller förbättrar
en artikel, de jobbar med text,
bild, digitala verktyg och får praktisk
träning i kommunikation och sociala
medier.
– De får också uppmuntran och
kommentarer och bedömning under
arbetets gång av andra än mig som
lärare.
På Wikipedia finns möjlighet att
skapa en form av undersidor där man
kan arbeta med sin artikel innan den
publiceras. Det använder sig esteteleverna
av. Detta innebär att andra
involverade i Wikipedia kan följa
arbetet under gång kommentera både
texter, fakta och källor. Och det gör
de.
– Det är inte bara jag som lärare
som läser och bedömer deras arbete,
de får direkta kommentarer, uppmuntran
och bekräftelse av personer
utanför skolans värld. Det är unikt
och en hjälp för mig som lärare och
det också vad forskningen visar är så
viktigt för engagemang och studieresultat.
Som lärare har Ylva också stort
stöd av versionshistoriken i Wikipedia,
där varje förändring av en artikel
bevaras. Även om eleverna jobbar i
grupp kan hon enkelt se och bedöma
varje enskild elevs insats.
Klipp och klistra eller bidra
Ylva Pettersson har inte alltid varit en
anhängare av Wikipedia.
– Som många lärare irriterade jag
mig på att jag fick in texter där eleverna
klippt och klistrat från Wikipedia,
och det saknades källhänvisningar.
Vändningen kom med Maria
Stuart.
– Jag satt och läste en artikel på
Wikipedia som handlade om Maria
Stuart. Det var en rätt dålig artikel
som saknade källhänvisningar. Då
kom jag på att i min bokhylla finns
mängder av källor om Maria Stuart.
Jag kan bidra till att göra den här artikeln
bättre.
Sagt och gjort. Ylva började jobba
med att förbättra artikeln, insåg att
detta skulle vara ett perfekt uppdrag
för eleverna, gav sig i kast med att
lära sig hur det fungerar att publicera
på Wikipedia, och så har det fortsatt.
Och hon är stolt över sina elevers
arbete.
– Varje vecka utses en artikel på
Wikipedia som veckans bästa. Mina
elever har fått den utmärkelsen flera
gånger.
Leva och lära digitalt
Lärare och elever på det estetiska programmet
på Katedralskolan är inne
på sitt femte år med egna datorer. Och
det har förändrat deras arbetsvardag
radikalt. Att göra filmer med genomgångar
och läxor är rutin sedan flera
år tillbaka.
– Det började egentligen med
dansläraren som spelade in dansmoment
så att eleverna kunde se och
träna hemma.
– Många lektioner filmas också
och läggs upp på skolans interna
webb, så att elever kan titta på dem
och gå igenom vad som sagts i efterhand.
– Jag kan vara mer avslappnad i
skolan och anpassa skolan efter vad
som passar mig, det blir mindre stressat,
säger Julia Häll, elev i Es2.
När några elever är ute på studiebesök
filmar de ofta med mobilen och
direktsänder via Bambuser till övriga
så att de också kan ta del av vad som
händer.
– Just film i olika former har kommit
att bli en helt integrerad del för
pedagoger och elever på estetiska programmet.
Eleverna får ofta välja om
de vill göra ett prov i skriftlig form eller
som en film där de visar sina källor
och berättar. Många projekt redovisas
med film.
– Det är så mycket enklare att bedöma
betygskriterier som nyanserat,
självständig, analyserande när elever
redovisar med film och det underlättar
den formativa bedömningen av
processen, säger Ylva.
Samarbetet sker ofta via olika wikis
eller via klassens facebookgrupp.
Där svarar lärarna på frågor, där
informeras om viktiga saker och där
skapas diskussioner.
– Man kan bolla mer idéer och
tankar mellan lärare och elever, Det
är lättare att vara med och bestämma
hur vi vill lära, menar Malin Meienborn.
– Förut sprang man runt och
jagade lärarna, det behöver vi inte nu
säger Jorunn Lindström.
– Det är en trygghet för eleverna
att de vet att de alltid kan få hjälp av
lärarna, jag är inne på Facebookgruppen
på kvällen och besvarar frågor.
Det är tidsbesparande. Vill jag kolla
upp något med eleverna efter en lektion
tar vi det på Facebook, jag får
svar av alla och kan läsa i lugn och ro,
säger Ylva.
– Vi lär av lärarna, men de lär sig
också av oss, vi har olika kunskaper,
påpekar Gabriel Brattgård.
