– Vi ska utbilda elever som ska bli kompetenta och delaktiga medborgare i ett globalt
samhälle, säger Tony Weers med eftertryck. Tony är biträdande rektor på Westside High
School i Ohama, Nebraska. En skola med drygt 2000 elever i åldrarna 13-18 och en personalstyrka
på drygt 500 som alla har tillgång till en egen personlig bärbar dator.
En varm höstvecka i början av oktober
besökte Tony Weers tillsammans
med lärarna Marilynn Mendick och
Bob Brousek, gymnasieskolan YBC
i Nacka. De börjar bli veteraner nu,
lärarna på Westside High School, det
är drygt sex år sedan skolan började
arbeta med konceptet en dator per
elev och i år utökas projektet till att
gälla även systerskolan för de yngre
eleverna.
När DIU kommer till lärarrummet
på YBC sitter Nebraskalärarna vid var
sitt skrivbord och jobbar.
– Jag håller koll på vad mina elever
gör via våra digitala samarbetsverktyg,
jag pratar med dem digitalt varje
dag och är säker på att flera av mina
studenter efter en veckan inte ens har
märkt att jag är borta från skolan, säger
Marilynn Mendick.
Det är en av fördelarna med att alla
hela tiden har tillgång till dator och
internet, oavsett om de är i skolan eller
hemma, tycker hon. Eleverna kan ta
kontakt när som helst, fråga om saker
de undrar över. Marilynn Mendick
tillhör dem som gärna sitter en stund
på kvällen med datorn och uppskattar
den kontakt med eleverna hon får det
sättet.
Från faktapluggande till problemlösning
Att skolans elever har tillgång till
datorer som är deras egna och som de
kan ta med hem gör en skillnad för
elevernas lärande, menar Tony Weers.
och det är också något som visar sig i
skolans attitydundersökningar.
– Deras motivation för lärande
ökar, det kollaborativa lärandet ökar.
De samarbetar med sina kamrater,
med sina lärare och personer utanför
skola.
Kontakterna med samhället utanför
skolan är viktigt och då inte bara
lokalsamhället, Tony Weers ser det
som skolans uppgift att utbilda framtida
världsmedborgare.
– För 10-20 år sedan handlade
skola och utbildning om att lära sig
memorera fakta. I dag är det viktigt
att utbildar elever som är duktiga på
problemlösning och kritiskt tänkande.
Förändrad undervisning
När forskarna som utvärderar satsningen
på en dator per elev i Falkenberg
i början av hösten kom med sin
rapport efter projektets andra år var
en av skillnaderna från första året att
om lärarna efter första året med egna
datorer talade mycket om administrativa
vinster, talade de nu mer om hur
undervisningen hade förändrats.
Det är något som både Nebraskalärarna
och Emma Rosén från YBC
känner igen sig i. Administration och
organisation av arbetet blir mer effektiv
med konstant tillgång till it-stöd,
men det innebär inte automatiskt en
transformering av undervisningen.
Amerikanske forskaren Ruben
R. Puentedura talar om att undervisningen
förändras i fyra nivåer när
skolor implementerar ny teknologi. I
de två första nivåerna händer egentligen
ingenting med själva undervisningen,
tekniken används som en ren
verktygsersättare – datorn används
som skrivmaskin till exempel, i nästa
steg blir arbetet effektivare men annars
händer inte så mycket. I de nästa
två stegen däremot förändras undervisningen
och undervisningens innehåll
påtagligt, han talar om att lärarna
modifierar och i nästa steg omdefinierar
undervisningen.
– Vi har lärare på vår skola som
befinner sig på alla nivåer på den skalan.
Det tar tid att genomföra förändringar
i en skola av vår storlek. Men
det är värt det, säger Tony Weers med
eftertryck.
Från fågel till svininfluensa
– Jag är övertygad om att man som
enskild lärare pendlar mellan de olika
nivåerna, säger Marilynn Mendick,
och de övriga lärarna runt bordet
nickar instämmande.
– Dels orkar man inte hela tiden
omdefinera sin undervisning, dels
behövs också den typ av undervisning
där man bara använder datorn som en
verktygsersättare.
Som lärare i naturvetenskapliga
ämnen menar hon att det är relativt
lätt att göra helt nya typer av uppgifter
som engagerar eleverna när det gäller
datorbaserade laborationer. Det går
helt enkelt att med hjälp av program
och simuleringar göra saker som varit
i det närmaste omöjliga tidigare.
Nu när svininfluensan sprids över
världen kan hon också tillsammans
med sina elever följa utvecklingen
timme för timme, göra beräkningar
och sammanställningar som inte var
möjligt när fågelsinfluensan började
spridas och hon bara hade tillgång
till en karta med nålar för att visa på
smittspridningen.
– Jag älskar den omedelbara tillgång
till information som datorn och
internet ger.
Bedöma digitala elever
Bob Brousek berättar att han ofta får
frågan från lärare på andra skolor om
hur han kan bedöma och sätta betyg
på elever som redovisar digtalt, till
exempel med en film. Egentligen förstår
han inte frågan, även om han har
svarat på den många gånger under de
senaste åren.
– Jag är deras samhällskunskapslärare
och jag bedömer innehållet i
deras redovisningar. Det är samma
innehåll som jag bedömer oavsett om
de gör en muntlig redovisning med
OH-bilder eller visar en egenproducerad
film.
– Jag bryr mig inte om ifall de gör
snygga övergångar i filmen, det är
inte det jag sätter betyg på, säger Bob
Brousek.
En fråga om gemensam filosofi
Nebraskalärarna och Emma Rosén
är övertygade om att när alla elever
och lärare har ständig tillgång till
verktyget datorn innebär det trots
allt att undervisningen och lärandet
så småningom förändras. Den teknik
man använder påverkar undervisning
och lärande.
– Våra elever är digitala infödingar
och de lär sig visuellt på många fler
sätt än vi är medvetna om, påpekar
Bob Brousek. Vi lärare tänker på
datorn som ett nytt verktyg, en ny teknik.
För våra elever är det en teknik
de är uppfödda med, de funderar bara
över vad de kan göra med den.
Men en sak är viktig att komma
ihåg påpekar Bob och det är att även
om datorerna är ständigt närvarande
används de inte på alla lektioner.
Även om det är mycket som skiljer
sig åt mellan Westside High School
i Nebraska och YBC i Nacka är det
också mycket som förenar, en filosofi,
en syn på lärande. När DIU lämnar
dem diskuterar de som bäst hur eleverna
i Nebraska och eleverna i Nacka
ska kunna samarbeta i gemensamma
projekt. Och lärarna från de båda
skolorna är överens om att det kan
vara enklare med ett digital samarbete
tvärs över Atlanten än ett samarbete
med någon lokal skola. Förutsättningarna
för samarbete handlar inte om
fysiskt avstånd utan om en gemensam
filosofi.