Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Lärarens verktyg i praktiken

Jag sitter nerkrupen i en lerig skyttegrav. Runt omkring viner kulorna, granater exploderar. Artillerielden är intensiv. Ljudet nästan outhärdligt. Nyss har jag skrivit brev hem till mamma och snart är det min tur att kravla över kanten och bege mig ut i helvetet. Sedan blir allt tyst. Ljuset tänds i klassrummet i Kinnarpsskolan. Men känslan av skräck, rök, eld och död stannar kvar.

Johan Lindwert, lärare på Kinnarpsskolan i Falköping, har just visat hur han tänker introducera ett arbete kring första världskriget för sina nior. Egentligen är det väl inte så märkvärdigt att en lärare försöker levandegöra och skapa dramatik i klassrummet. Det nya är verktygen.

Det jag just sett är en levande och intensiv introduktion gjord i Powerpoint. Klassrummet vi sitter i är utrustat med en projektor i taket, filmduk, högtalaranläggning och en pulpet där Johan kan ställa sin bärbara dator, koppla in en kabel, sätta på datorn och köra igång presentationen.

pedagogen som föredöme
Johan Lindwert och Fredrik Gustavsson leder tillsammans projektet ”Metoder och hjälpmedel för framtidens lärande”. Tanken är att föra in IT på allvar i undervisningen – som ett verktyg för läraren.

– Pedagogen måste vara ett föredöme när det gäller att använda IT, menar Johan. Om vi pedagoger börjar använda IT dagligen i vår undervisning så tror vi att det kommer att medföra att eleverna får en större förståelse för vad man kan använda datorn till.

Men för att det ska bli verklighet krävs också klassrum som gör att det blir enkelt att använda tekniken. I Kinnarpsskolan har ungefär hälften av klassrummen den utrustning som behövs.

Ingen lärare ska behöva släpa på tvapparater, jordglober, OH-apparater och annat. Allt finns i datorn om man bara använder det, så varför inte göra det, menar de entusiastiska lärarna på Kinnarpsskolan.

Det är inte fråga om att introducera en ny pedagogik, påpekar Johan.

– Det spelar ingen roll om du som lärare vill jobba traditionellt eller med till exempel problembaserat lärande. Men tekniken används för att förstärka lärandesituationer.

pedagogens verktyg
Ordbehandling, Powerpoint, digital karta, Internet och kanske ett kalkylprogram. Det är ungefär vad läraren behöver behärska för att komma igång. Och idéer på användningsområden saknas inte i Falköping.

Introduktionen till första världskriget som Johan visade är ett exempel på användningsområde. I Powerpoint går det att sammanfoga, bilder, texter, filmer och ljud. Johan, Fredrik och deras kollega Christin Lund visar på flera olika sätt att använda förberedda introduktioner till temaområden. Christin har bland annat arbetat med film för att ge sina elever inspiration till att skriva berättelser. När introduktionen tog slut satte sig eleverna i grupper och diskuterade hur historien skulle kunna fortsätta.

Grupperna berättade för varandra om sina tankar, Christin sammanfattade i en mindmap direkt på datorn och eleverna kunde kommentera direkt det dokument de via videokanonen i taket såg växa fram på filmduken. När alla var nöjda kunde Christin direkt skriva ut ett exemplar till varje barn i klassen, som de sedan kunde ha som stöd i sitt enskilda skrivande.

– Framför allt var det ett bra stöd för de elever som har det svårt med skrivandet. Nu kunde de ta stöd i hela klassens idéer.

Christin berättar också om hur hon tillsammans med en grupp elever gjorde en bild- och ljudsaga på engelska.

– Jag hade en grupp som tyckte att det var jobbigt att prata engelska. Då kom vi på att istället sätta upp en show, Cinderella – i Powerpoint.

Eleverna gjorde ljudinspelningar med replikerna, valde musik, valde bilder från clip-artbibliotek och tog nya med digitalkameran. Sedan sammanfogades alltsammans i en multimediepresentation.

Genom att Christin arbetar i ett av ”framtidens klassrum” var det enkelt att spela upp en musiksnutt via datorn till högtalarna i klassrummet, det var lätt att visa bilderna från datorn på den stora filmduken och att tillsammans med eleverna sammanfoga arbetet till en multimedieshow i Powerpoint.

– Barnen tyckte att det var jättekul. Och när man gör saker tillsammans på det här sättet, ser de också hur de kan använda tekniken och programmen. Det är lätt att få med barnen i arbetet.

ny yta
– Det är helt enkelt en ny yta för läraren att arbeta med, säger Johan Lindwert. Förut hade man den ”svarta tavlan” och behövde en strategi för hur den skulle användas. Nu arbetar vi med dator och filmduk.

Att dagligen arbeta direkt i undervisningen är ett annat sätt att använda verktygen på.

– Det är et sätt att lyfta in världen i klassrummen, menar Johan.

Och med den utrustning som står till buds är det lätt att börja med att se ett nyhetsinslag från tv, gå vidare och titta på dagstidningen på Internet, tillsammans med eleverna söka efter någonting på Internet.

– Det är inte alltid vi hittar direkt, men då får eleverna se att lärare inte heller alltid hittar rätt, säger Johan, och vi kan direkt kommentera de sidor vi får upp.

Microsofts Encarta Atlas är ett av Fredrik Gustavssons favoritprogram. När ett land, eller en plats kommer på tal i klassrummet är det enkelt att snabbt plocka fram kartan på filmduken, hitta rätt land, rätt plats, zooma in och se var det ligger och hur det ser ut.

Fredrik låter nästan lyrisk när han berättar om allt som går att göra med kartprogrammet, till skillnad från den vanliga kartan som hängde i klassrummet. Vilken är till exempel den närmaste vägen mellan Stockholm och Los Angeles? På några sekunder har Fredrik dragit ett streck mellan de två städerna, sedan byter han visningsläge, jorden blir rund och det visar sig snabbt att det raka linjalstrecket på den utplattade kartan inte alls är så nära som det kan verka.

– Det här har jag elever som aldrig har förstått, nu kan jag visa på ett enkelt och tydligt sätt vad det innebär att jorden är rund.

– Och det är en service till eleverna att tillsammans kunna sammanfatta lektioner, skriva upp stolpar, ta några bilder som stöd och sedan direkt skriva ut var sitt exemplar till eleverna som de kan ta med sig från lektionen.

Johan, Fredrik och Christin är överens om att sättet att arbeta är ett stöd för svaga elever. De kan koncentrera sig på att lyssna, de får anteckningar, sammanfattningar och mindmaps med sig direkt från lektionerna.

Det är också lätt för den lärare som har allting digitalt att lägga upp introduktioner, instuderingsfrågor, inlästa texter på en webbplats lättåtkomligt för både elever och föräldrar.

fokus på innehåll
– Det är ett teknikintensivt sätt att arbeta på, men vi fokuserar på innehållet. Det är vanlig undervisning, med nya verktyg, säger Johan Lindwert.

En framtidsdröm är en kunskapsbank, eller introduktionsbank. Där lärare delar med sig av sina presentationer, idéer och introduktioner till varandra. Och ett embryo finns bland de lärare som deltar i projektet i Falköping. Johan Lindwert visar hur en annan lärare använt en av Johans temaintroduktioner, tagit bort en del bilder och texter och lagt till nya bilder. Bilder som Johan i sin tur kan använda sig av om han vill förändra sin introduktion.

Totalt deltar 40 lärare i projektet och det finns tio klassrum i kommunen som är utrustade med ”hemmabioanläggningar”. Alla lärare som deltar i projektet går också på kurs för att lära sig arbetssättet och producera eget material. Kurstillfällena och de temadagar deltagande lärare är med på är också ett sätt att lära, diskutera och inspireras av varandras tankar och arbete.

Problem finns naturligtvis. Ett av de största är upphovsrätten. Att jobba medieintensivt innebär att många upphovsmän och avtalsområden blir inblandade. Frågan är inte löst och i Falköping arbetar man för övergripande avtal.

kostnader
Ett klassrum med så pass mycket teknik låter som en dyr dröm, för de flesta. Men när Johan Lindwert och Fredrik Gustavsson räknar samman vad som måste köpas in och vad man inte behöver köpa in är det nästan så att det går jämnt ut.

I Falköping använder man sig av projektorer från Nec, som gamla AV-centralen har förhandlat fram ett bra pris på, till det kommer högtalare, filmduk, video och ett antal kablar – lärarens bärbara dator är inte inräknad. Den totala kostnaden är i dagsläget drygt 25 000 kronor. Samtidigt behövs ingen tv, ingen OH-apparat, ingen diaprojektor, ingen ”bergssprängare” och inga kartor. Skillnaden mellan det traditionellt utrustade klassrummet och ”framtidens klassrum” är drygt 5 000 kronor enligt beräkningarna i Falköping.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se