Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Eleverna upptäcker inte världen själva

Det behövs modiga, kunniga och radikala lärare och bibliotekarier. Det menar Louise Limberg, institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap i Borås, som forskar kring informationssökning och lärande.

Varför modiga och radikala. Jo, i framtidens skola krävs det mer, av både lärare och bibliotekarier.

– Eleverna upptäcker inte världen själva. De utvecklar inte begrepp själva. Det krävs kraftfulla lärarinsatser.

Men det är inte den gamla traditionella kunskapsförmedlande läraren som Louise tror på inför framtiden. Utan lärare med djupa ämneskunskaper som kan problematisera, väcka elevernas intresse, utmana dem och finnas med i lärprocessen.

Det har talats en del om att elever som söker information på Internet ägnar sig åt att klippa och klistra ihop sina arbeten med material från Internet..

Det är något som också forskarna har sett. I det forskningsprojekt där Louise Limberg tillsammans med Mikael Alexandersson, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitetet, följer vid de åtta skolor som ingår i projekt Helvetesgapet visar de preliminära resultaten att visst finns det elever som klipper och klistrar, men det finns också ett klart samband med hur uppgiften är formulerad. Det är stor skillnad på att arbeta med Titanic, eller att arbeta med att söka förklaringar till varför Titanic sjönk.

söka fakta eller forska
Det finns en motsättning i dagens skola. Å ena sidan ska man jobba med PBL, elevaktiva undersökande arbetssätt och å andra sidan finns en tro på att det finns färdiga svar som eleverna ska upptäcka. Och eleverna själva söker gärna efter de färdiga svaren på en uppgift, efter fakta.

Louise Limbergs, och andras forskning, visar att i skolan handlar informationssökning ofta just om att hitta svaren.

– Det märks till och med i språkbruket. Vi går till biblioteket för att söka svaren.

Fakta är självklart relevant i vissa sammanhang. Men informationssökning handlar om mer än så. Och en del frågor i undervisningen är så komplexa att de inte har ett givet svar.

Och det gäller som lärare att inte abdikera.

– Eleverna ska ha kontrollen över sitt arbete, men det behövs starka stödstrukturer.

– Lärande sker i samspel. Kommunikationen och det sociala samspelet mellan lärare och elever är viktigt. Där får läraren en allt viktigare roll.

I sin egen forskning har Louise Limberg sett att det verkar som om eleverna blir lämnade ensamma i sin informationssökningsprocess. Både lärare och bibliotekarier kliver åt sidan. De ingriper om de märker att eleven arbetar med allt för vida frågeställningar, men om sedan eleven inte aktivt ber om hjälp får de vara ”i fred” under tiden som de söker och bearbetar informationen.

söka utan att finna
Vad gör läraren när eleverna inte hittar det de söker efter. Jo, Louise Limberg och hennes forskarkolleger har sett att många lärare – och bibliotekarier – ger eleverna en webbadress som de vet innehåller relevant information. Det är inte alltför ovanligt att lärare samlar på sig stora kataloger med webbadresser.

– Det är samma sak som lärare gjorde på 1970-talet, men då hänvisade de till böcker. Nu är det överfört till webbmiljö. Det blir ett sätt att försöka kontrollera informationen istället för att hjälpa eleven att förstå hur de kan hitta själva. Det blir inte ett undersökande arbetssätt.

– Alla frågor har inte heller ett svar, och det är det viktigt att eleven förstår.

söka för att förstå
När forskare skapar definitioner för vad som ingår i begreppet informationskompetens blir det gärna långa listor på färdigheter som eleverna ska uppfylla för att kunna betraktas som informationskompetenta. Louise Limberg är inte så förtjust i listorna. Det handlar om andra saker.

– Att vara informationskompetent är att ha tillgång till en repertoar av förståelser, säger Louise Limberg.

Att söka sig fram i böcker, databaser, tidningar och på Internet för att hitta fakta är bara en liten del av den repertoaren. I sin egen doktorsavhandling följde Louise Limberg en gymnasieklass i deras arbete inför EU-omröstningen. Hon identifierade tre grupper bland eleverna. En grupp sökte huvudsakligen faktauppgifter, de fick också det sämsta inlärningsresultatet.

Den andra gruppen vägde informationen för att själva välja rätt, det var en grupp som fick nya insikter och ett nytt kunnande. Den tredje gruppen gick steget längre, de granskade och analyserade informationen kritiskt, sökte olika infallsvinklar och kunde genomskåda värderingar. Den gruppen såg också EU-medlemskapet som ett etiskt och maktpolitiskt ställningstagande.

Den tredje gruppen hade tillgång till en repertoar av förståelser och det avspeglade sig också i inlärningsresultaten. Eleverna hade också en lärare som utmanade dem och förväntade sig analyser. Och det behövs i skolan menar Louise Limberg.

Dagens elever måste lära sig att hitta och inte bara hitta utan också kan skapa en mening ur informationen. Det krävs inte bara för skolan utan kanske fram för allt för livet efter skolan.

– Eleverna måste göra val, de måste kunna hitta, bearbeta och analysera information, både i yrkeslivet och i vardagssituationer.

söka med stöd i bibliotek
Skolbiblioteken har en viktig roll i ett undersökande arbetssätt, och för elevernas informationskompetens. Det finns potential i skolbiblioteken, menar Louise Limberg. Men om skolbiblioteket ska bidra till informationskompetensen måste också bibliotekarierna närma sig skolan och lärarna.

Både lärare och bibliotekarier kan vara rädda för att trampa in på varandras område. Bibliotekarier får till exempel ofta hjälpa eleverna att skärpa till sina frågeställningar inför informationssökningen, samtidigt som de kanske inte har en helhetskunskap om vad elevernas arbete går ut på och vilka lärarens intentioner är.

– När bibliotekarier undervisar i informationssökning blir det ofta mycket om tekniska procedurer, ett typexempel är: Hur kombinerar man söktermer? Det behövs mer av reflektion och förståelse. Det handlar om mer än att finna svaren.

Det krävs ett mycket djupare samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Bibliotekarier och lärare måste tillsammans ge återkoppling till eleverna och det måste vara en återkoppling som säger mer än att det var rätt eller fel.

– Om eleverna ska bli informationskompetenta behöver de få feedback. Det måste lyftas fram i bedömningen av arbetet, de behöver få någon form av kommentar, i dag kommenteras till exempel sällan elevernas källförteckningar. Samtidigt är det främmande för många bibliotekarier att gå in och bedöma elevarbeten.

– En del anser att det borde en bibliotekarie i varje arbetslag. Många grundskolor har över huvud taget inte en enda bibliotekarie.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se