Och frågan? Vilken är frågan?
Allt för ofta börjar undervisning med svaret. Som om frågan
redan var ställd. Och så ger vi svaret.
Annars börjar det mesta med en fråga. Syndafallet
– rekommendabelt eller ej, men en bild av människans kunskapstörst
– börjar med Evas nyfikenhet. ”Vad händer om vi smakar på
äpplet?”
Så stod fysikern Becquerel vid sitt skrivbord i labbet
1896 och funderade. Han hade tidigare visat att vissa typer av kristaller efter
solbelysning svärtade en fotografisk plåt tvärs igenom tjockt
svart papper, ja till och med genom en glasskiva. Hur kom det sig nu att de
filmplåtar han så noggrant förvarat i skrivbordslådan,
inpackade i tjockt svart papper, blivit svärtade av de kristaller som legat
ovanpå – utan belysning? Han hade framkallat dem av en tillfällighet
och då sett en tydlig svärtning. Inget ljus hade fallit på
kristallerna, men ändå fanns svärtningen där. Mönstret
tydde på att det verkligen kom från de kristaller som legat ovanpå.
Becquerel gav inte upp, utan fortsatte att undersöka detta sidospår
– hans huvudspår var ju redan klart. Det visade sig bli ytterst betydelsefullt.
Han upptäcker den naturliga radioaktiviteten. Drivkraften var hans undran,
även inför den lilla avvikelsen.
Många gånger i vardagen råkar vi ut för
att i samma ögonblick som vi formulerat vår undran, så står
svaret klart. Vi har tvingats formulera undran i en fråga. Plötsligt
framträder då sammanhanget tydligare och vi förstår. Det
är alltså betydelsefullt att få tillfälle att formulera
sina frågor.
När vi ägnar ett temanummer åt informationssökning
och lärande, är det nödvändigt att ta avstamp här:
Det är elevers egna undringar som är hjärtat i deras lärande.
Det är självtilliten, modet och kunnandet att ställa frågor
som är det första och kanske avgörande steget i en lärprocess.
En pedagogs första plikt – och nöje – är att väcka
undran. Undran inför världen, inför naturen, inför människan,
inför kulturen. Våra frågor är kraftfulla verktyg inför
verkligheten. Där har vi startpunkten, första steget. Det är
alltid svårast att ta det första steget, redan det andra är
lättare. Därför är problembaserat lärande viktigt.
Därför är utveckling av metoder som Storyline viktig. De odlar
elevens fråga.
Att söka svar, kommer efter frågan. Det leder
i sin tur oftast till nya och skarpare frågor. Det är en fascinerande
process, en lärprocess. Debatten om informationssökning kräver
att vi sätter in det i sitt sammanhang, i den lärande processen. Vi
måste beskriva hela kedjan: undran – söka sammanhang –
nya bättre frågor – djupare undersökningar – analys
och slutsatser och så vidare. Att söka sammanhang och skaffa sig
en bakgrund är ett viktigt steg. Det här temanumret fokuserar några
aspekter av just detta steg.
Nätverkade datorer och Internet har blivit de självklara
verktygen för människan att bemästra kunskapsexplosionen. De
påverkar lärandets villkor, de påverkar eleven, de påverkar
rollen för läraren och de påverkar rollen för bibliotekarien.
Det är länge sedan vi förra gången dök djupt ned i
detta område i datorn.i.utbildningens spalter. Skillnaden är att
vi idag börjar hinna ifatt verkligheten. Vi har nu en dialog mellan forskning
och skola som gör att vi tydligare kan se och värdera den praktik
ur vilken kunskapen växer.
Skicka oss gärna dina frågor och kommentarer kring
numret!
