Projekt Gutenberg på väg slå
igenom:
Världslitteraturen till alla
Projekt Gutenbergs
ursprungliga mål var
att publicera 10.000
klassiker som eböcker
och sprida dem
till ett hundra miljoner
personer över jorden –
totalt en biljon kopior
av e-böcker.
Idén är fri spridning, baserad på en ickekommersiell
utgivning av copyrightfri litteratur finansierad av ideella bidrag. Projektet
har vuxit i takt med nätet. Frågan är om det i dag är på
väg att slå igenom, kanske med stöd av Stockholm Challenge.
fenomenet Hart
Har du hört talas om Michael S Hart? Jag skulle inte tro det.
Michael S Hart är en av eldsjälarna bakom Internet.
Ofta nämns de tekniker som skapade de protokoll på vilket Internet
vilar. Minst lika betydelsefulla är förstås de som gav Internet
dess attraktionskraft genom at ta vara på dess potential. Hit hör
Michaell S Hart. Han skapade Projekt Gutenberg.
Början är en makalös historia. Hart fick 1971
frågan om han vill ta hand om ett konto värt 100 miljoner dollar,
på en Xerox Sigma V stordator vid University of Illinois, där man
hade överskottstid.
– Jag var på rätt plats, vid rätt tillfälle,
som han själv säger.
Hart funderade medan han åt sin matsäck, påsen
från snabbköpet råkade innehålla ett blad med Självständighetsförklaringen.
utgiven till minne av det stundande 200-årsjubileet för frigörelsen
från Storbritannien.
– Det var som om en blixt slog ned, säger Hart.
Han kom fram till att ingen användning av datorer kunde
vara så viktigt som att använda dem för att lagra och ge ut
texter som fortfarande hade ett värde efter hundra år. Ett revolutionerande
perspektiv vid en tidpunkt då datorer fortfarande var matematikmaskiner
för flertalet, och för ett fåtal var stöd för stora
administrativa system.
Internet hade vid denna tidpunkt, två år gammalt,
just blivit internationellt och Illinois-datorn var ansluten dit. Hart hade
idén att det först publicerade dokumentet, Självständighetsdeklarationen,
skulle skickas till alla på nätet. Det vill säga till alla de
hundra datorer, som då var anslutna!
– Jag stoppades av en kollega. Systemet skulle ha kraschat
under belastningen. Istället skickade vi en notis, cirka sex av de hundra
valde senare att spara ned deklarationen.
Hart startade det nu legendariska projektet Gutenberg som
publicerar texter på Internet för vilka copyrightskyddet har löpt
ut. Projektet tog sin början 1971 för att skapa en fri elektronisk
bokutgivning. Projektet sysslar inte med olika former av läsverktyg för
nätet eller speciella plattformar såsom handdatorer, speciella e-böcker.
Det är utgivningen som är i fokus. (Se sid 18 om e-böcker på
handdatorer)
dagsläget
Mellan 1971 och 1993 hade man publicerat hundra e-texter. Tillväxten var
långsam. Sedan kom webbexplosionen.
- Många inser inte kraften i fördubbling, säger
Hart. Vi har nästan haft en fördubbling i tillväxt av antal e-texter
varje år.
I dag har Gutenbergprojektet resulterat i 6 000 e-böcker,
de flesta fritt tillgängliga över nätet. Man har speglingsplatser
på alla kontinenter, inklusive Antarktis. Tillsammans med de cirka 1500
frivilliga räknar man med att publicera ytterligare 2 400 titlar under
år 2002, en fördubbling av de 1240 titlar som producerades under
2001. Man räknar med att passera det ursprungliga målet under 2003.
nya mål
Projekt Gutenbergs ursprungliga mål var att publicera 10.000 klassiker
som e-böcker och sprida dem till ett hundra miljoner personer över
jorden – totalt en biljon kopior av e-böcker. Målet kan ses
som en grundläggande prövning av konceptet med fri spridning, baserad
på en icke-kommersiell utgivning av copyrightfri litteratur finansierad
av ideella bidrag. Projektets stab har arbetat på i alla år och
vuxit i takt med nätet.
Projekt Gutenberg utsågs i oktober i år till
vinnare i Stockholm Challenge Award i kulturklassen. Priset utdelades vid en
högtidlig ceremoni, invigd av Stockholms fd finansborgarråd Carl
Cederschiöld, i Blå Hallen i Stockholms stadshus den 10 oktober.
Priset – en glasskulptur som symboliserar teknisk utveckling i harmoni
med natur och miljö – vanns i konkurrens med totalt 600 projekt från
78 länder.
När man nu närmar sig det gamla målet från
1971 har man satt sig ett nytt: mer är en miljon e-bokstitlar spridda till
en miljard människor, uppnått år 2015. Det betyder att nu handlar
det inte längre om konceptet med e-boken, med gratis och på frivilliga
resurser baserad utgivning, utan om ambitionen att ge världslitteraturen
spridning till en stor del av mänskligheten.
svenska språket?
Hur är det med publiceringen på andra språk än engelska?
Idag finns en begynnande utgivning på ett stort antal
språk utöver engelska, allt från latin till moderna språk
och Gutenberg har publicerat böcker på 20 språk. Stödet
för internationella teckenuppsättningar är naturligtvis ett krav.
Goethes skrifter, digitaliserade av tyska Gutenberggruppen, finns således
i originalspråk med korrekta tecken. Dock framstår Gutenbergprojektets
begränsning till huvudsakligen engelskspråkig litteratur som mycket
tydlig.
På svenska finner jag hos Gutenberg enbart Bibeln,
i 1917 års upplaga. Då versionen inte stöder åttabitars
kod är å,ä,ö ej korrekt återgivna vilket gör
versionen onjutbar. Men här finns ett alternativ. Sverige har sedan 1992
en egen variant av Gutenbergprojektet. Det heter Runebergsprojektet, startades
av Lars Aronsson och drivs tillsammans med entusiaster vid Linköpings universitet,
kring sällskapet Lysator. Här finns desto fler svensk texter.
Runebergsprojektets inriktning är att utge elektroniska
versioner av nordisk litteratur, baserat på ideellt arbete. Idag finns
över 300 verk på nordiska språk publicerade, bland andra många
av de mer kända verken av Almqvist, Bellman, Hj Bergman, Fröding,
Karlfeldt, Lagerlöf, Rydberg, Strindberg, Södergran publicerade i
tidiga (fria) versioner. Nordiska mästare som Ibsen, Hamsun, Björnsson,
Runeberg och Holberg finns också på originalspråket. Den självklara
poängen för skolan är tillgång till dessa texter kostnadsfritt
till alla elever. Dessutom kan texter kopieras, för att citeras och kommenteras.
Nackdelen är förstås läsning på skärm, vilket
är olämpligt för längre texter om man inte har bra bildskärmar.
Den 13 december i år firar projekt Runeberg sitt tioårjubileum
och efter en svacka kring millenieskiftet är man nu igång. Det stora
pågående projektet är Nordisk Familjeboks första upplaga,
publicerad 1876-1894, i faksimilupplaga. Detta verk i 20 band har nu scannats
in och publicerats sida för sida, mer än 40.000 sidor – med frivilliga
insatser.
copyrightfrågan en utmaning
Det kan verka ljust för Gutenbergprojektet, men det möter en stor
utmaning i publiceringen av copyrightfria texter, fritt åtkomliga över
nätet. En av knutarna är just copyrightskyddet. Gutenberg projektet
bryter inte utan följer copyrightlagarna. Man ger enbart ut texter som
är fria från copyrightskyddet, det vill säga enligt nuvarande
amerikansk lagstiftning först 70 år efter verkets publicering. Men
under projektets löptid har lagarnas förändrats, så att
upphovsrättsskyddet stärkts.
Det finns en historisk trend att utvidga copyrightskyddet
när ny teknik kommer och i USA har lagarna successivt skärpts. 1909
fördubblades upphovsrättens tid, för att förhindra de förlag
som gjorde faksimilupplagor med moderna metoder. 1976 utvidgades tiden till
50 år och 1998 till 70 år för att förhindra Internetpublicering.
I europeisk lag gäller också 70 år efter författarens
död, en förlängning från de tidigare 50 år som gällde
i Sverige.
Stanfordprofessorn Lawrence Lessig, specialist på upphovsrätt,
diskuterar frågan i den nyutkomna ”The Future of Ideas”. Han
hävdar att det skydd som skapades för författare och tonsättare,
numera tagits över och drivs av Microsoft och Disney och drivs in absurdum.
Ett exempel: när Terry Gilliam spelat in ”De tolv apornas armé”
sköts premiären upp med flera veckor därför att en arkitekt
påpekat att en stol som han formgett skymtade i en scen - och eftersom
filmbolaget inte betalat honom hade man kränkt hans upphovsrätt.
allmänningar
Lessig kritiserar inte upphovsrättskyddet. Men han betonar samhällets
behov av ”allmänningar” (”commons”) med fria resurser
för sin utveckling och är starkt pessimistisk kring den fortsatta
utvecklingen, där han ser allt fler hinder för sådana fria resurser.
Och det är inte svårt att se exemplen omkring
oss, även i vardagliga sammanhang. Såsom utveckling av hårddiskar
som vägrar spara filer som inte har klartecken för upphovsrätt,
eller cd-spelare som vägrar spela vissa skivor. Eller företag som
får patent på min genkod. Det är för tidigt att utropa
ett genombrott för Gutenbergs idéer.
