Untitled Document

Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

[artikel.länkar]

Projekt Gutenberg på väg slå igenom:
Världslitteraturen till alla

Projekt Gutenbergs ursprungliga mål var att publicera 10.000 klassiker som eböcker och sprida dem till ett hundra miljoner personer över jorden – totalt en biljon kopior av e-böcker.

Idén är fri spridning, baserad på en ickekommersiell utgivning av copyrightfri litteratur finansierad av ideella bidrag. Projektet har vuxit i takt med nätet. Frågan är om det i dag är på väg att slå igenom, kanske med stöd av Stockholm Challenge.

fenomenet Hart
Har du hört talas om Michael S Hart? Jag skulle inte tro det.

Michael S Hart är en av eldsjälarna bakom Internet. Ofta nämns de tekniker som skapade de protokoll på vilket Internet vilar. Minst lika betydelsefulla är förstås de som gav Internet dess attraktionskraft genom at ta vara på dess potential. Hit hör Michaell S Hart. Han skapade Projekt Gutenberg.

Början är en makalös historia. Hart fick 1971 frågan om han vill ta hand om ett konto värt 100 miljoner dollar, på en Xerox Sigma V stordator vid University of Illinois, där man hade överskottstid.

– Jag var på rätt plats, vid rätt tillfälle, som han själv säger.

Hart funderade medan han åt sin matsäck, påsen från snabbköpet råkade innehålla ett blad med Självständighetsförklaringen. utgiven till minne av det stundande 200-årsjubileet för frigörelsen från Storbritannien.

– Det var som om en blixt slog ned, säger Hart.

Han kom fram till att ingen användning av datorer kunde vara så viktigt som att använda dem för att lagra och ge ut texter som fortfarande hade ett värde efter hundra år. Ett revolutionerande perspektiv vid en tidpunkt då datorer fortfarande var matematikmaskiner för flertalet, och för ett fåtal var stöd för stora administrativa system.

Internet hade vid denna tidpunkt, två år gammalt, just blivit internationellt och Illinois-datorn var ansluten dit. Hart hade idén att det först publicerade dokumentet, Självständighetsdeklarationen, skulle skickas till alla på nätet. Det vill säga till alla de hundra datorer, som då var anslutna!

– Jag stoppades av en kollega. Systemet skulle ha kraschat under belastningen. Istället skickade vi en notis, cirka sex av de hundra valde senare att spara ned deklarationen.

Hart startade det nu legendariska projektet Gutenberg som publicerar texter på Internet för vilka copyrightskyddet har löpt ut. Projektet tog sin början 1971 för att skapa en fri elektronisk bokutgivning. Projektet sysslar inte med olika former av läsverktyg för nätet eller speciella plattformar såsom handdatorer, speciella e-böcker. Det är utgivningen som är i fokus. (Se sid 18 om e-böcker på handdatorer)

dagsläget
Mellan 1971 och 1993 hade man publicerat hundra e-texter. Tillväxten var långsam. Sedan kom webbexplosionen.

- Många inser inte kraften i fördubbling, säger Hart. Vi har nästan haft en fördubbling i tillväxt av antal e-texter varje år.

I dag har Gutenbergprojektet resulterat i 6 000 e-böcker, de flesta fritt tillgängliga över nätet. Man har speglingsplatser på alla kontinenter, inklusive Antarktis. Tillsammans med de cirka 1500 frivilliga räknar man med att publicera ytterligare 2 400 titlar under år 2002, en fördubbling av de 1240 titlar som producerades under 2001. Man räknar med att passera det ursprungliga målet under 2003.

nya mål
Projekt Gutenbergs ursprungliga mål var att publicera 10.000 klassiker som e-böcker och sprida dem till ett hundra miljoner personer över jorden – totalt en biljon kopior av e-böcker. Målet kan ses som en grundläggande prövning av konceptet med fri spridning, baserad på en icke-kommersiell utgivning av copyrightfri litteratur finansierad av ideella bidrag. Projektets stab har arbetat på i alla år och vuxit i takt med nätet.

Projekt Gutenberg utsågs i oktober i år till vinnare i Stockholm Challenge Award i kulturklassen. Priset utdelades vid en högtidlig ceremoni, invigd av Stockholms fd finansborgarråd Carl Cederschiöld, i Blå Hallen i Stockholms stadshus den 10 oktober. Priset – en glasskulptur som symboliserar teknisk utveckling i harmoni med natur och miljö – vanns i konkurrens med totalt 600 projekt från 78 länder.

När man nu närmar sig det gamla målet från 1971 har man satt sig ett nytt: mer är en miljon e-bokstitlar spridda till en miljard människor, uppnått år 2015. Det betyder att nu handlar det inte längre om konceptet med e-boken, med gratis och på frivilliga resurser baserad utgivning, utan om ambitionen att ge världslitteraturen spridning till en stor del av mänskligheten.

svenska språket?
Hur är det med publiceringen på andra språk än engelska?

Idag finns en begynnande utgivning på ett stort antal språk utöver engelska, allt från latin till moderna språk och Gutenberg har publicerat böcker på 20 språk. Stödet för internationella teckenuppsättningar är naturligtvis ett krav. Goethes skrifter, digitaliserade av tyska Gutenberggruppen, finns således i originalspråk med korrekta tecken. Dock framstår Gutenbergprojektets begränsning till huvudsakligen engelskspråkig litteratur som mycket tydlig.

På svenska finner jag hos Gutenberg enbart Bibeln, i 1917 års upplaga. Då versionen inte stöder åttabitars kod är å,ä,ö ej korrekt återgivna vilket gör versionen onjutbar. Men här finns ett alternativ. Sverige har sedan 1992 en egen variant av Gutenbergprojektet. Det heter Runebergsprojektet, startades av Lars Aronsson och drivs tillsammans med entusiaster vid Linköpings universitet, kring sällskapet Lysator. Här finns desto fler svensk texter.

Runebergsprojektets inriktning är att utge elektroniska versioner av nordisk litteratur, baserat på ideellt arbete. Idag finns över 300 verk på nordiska språk publicerade, bland andra många av de mer kända verken av Almqvist, Bellman, Hj Bergman, Fröding, Karlfeldt, Lagerlöf, Rydberg, Strindberg, Södergran publicerade i tidiga (fria) versioner. Nordiska mästare som Ibsen, Hamsun, Björnsson, Runeberg och Holberg finns också på originalspråket. Den självklara poängen för skolan är tillgång till dessa texter kostnadsfritt till alla elever. Dessutom kan texter kopieras, för att citeras och kommenteras. Nackdelen är förstås läsning på skärm, vilket är olämpligt för längre texter om man inte har bra bildskärmar.

Den 13 december i år firar projekt Runeberg sitt tioårjubileum och efter en svacka kring millenieskiftet är man nu igång. Det stora pågående projektet är Nordisk Familjeboks första upplaga, publicerad 1876-1894, i faksimilupplaga. Detta verk i 20 band har nu scannats in och publicerats sida för sida, mer än 40.000 sidor – med frivilliga insatser.

copyrightfrågan en utmaning
Det kan verka ljust för Gutenbergprojektet, men det möter en stor utmaning i publiceringen av copyrightfria texter, fritt åtkomliga över nätet. En av knutarna är just copyrightskyddet. Gutenberg projektet bryter inte utan följer copyrightlagarna. Man ger enbart ut texter som är fria från copyrightskyddet, det vill säga enligt nuvarande amerikansk lagstiftning först 70 år efter verkets publicering. Men under projektets löptid har lagarnas förändrats, så att upphovsrättsskyddet stärkts.

Det finns en historisk trend att utvidga copyrightskyddet när ny teknik kommer och i USA har lagarna successivt skärpts. 1909 fördubblades upphovsrättens tid, för att förhindra de förlag som gjorde faksimilupplagor med moderna metoder. 1976 utvidgades tiden till 50 år och 1998 till 70 år för att förhindra Internetpublicering. I europeisk lag gäller också 70 år efter författarens död, en förlängning från de tidigare 50 år som gällde i Sverige.

Stanfordprofessorn Lawrence Lessig, specialist på upphovsrätt, diskuterar frågan i den nyutkomna ”The Future of Ideas”. Han hävdar att det skydd som skapades för författare och tonsättare, numera tagits över och drivs av Microsoft och Disney och drivs in absurdum. Ett exempel: när Terry Gilliam spelat in ”De tolv apornas armé” sköts premiären upp med flera veckor därför att en arkitekt påpekat att en stol som han formgett skymtade i en scen - och eftersom filmbolaget inte betalat honom hade man kränkt hans upphovsrätt.

allmänningar
Lessig kritiserar inte upphovsrättskyddet. Men han betonar samhällets behov av ”allmänningar” (”commons”) med fria resurser för sin utveckling och är starkt pessimistisk kring den fortsatta utvecklingen, där han ser allt fler hinder för sådana fria resurser.

Och det är inte svårt att se exemplen omkring oss, även i vardagliga sammanhang. Såsom utveckling av hårddiskar som vägrar spara filer som inte har klartecken för upphovsrätt, eller cd-spelare som vägrar spela vissa skivor. Eller företag som får patent på min genkod. Det är för tidigt att utropa ett genombrott för Gutenbergs idéer.

 

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se

artikel.länkar

Projekt Gutenberg:
http://promo.net/pg/

Projekt Runeberg:
www.lysator.liu.se/runeberg

 



Datorn i Utbildningen nr 6 2002. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 6 - 02]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 021110