Lärare utan dator

– Vad jag skulle göra om jag inte hade en egen jobbdator? Då skulle jag byta jobb. För Sandra Wissting, lärare på Myrsjöskolan i Nacka, är tillgången till egen dator en förutsättning för att klara arbetet som lärare. Men en majoritet av lärarna på grundskolan har ingen egen jobbdator.

För de allra flesta tjänstemän i både privat och offentlig verksamhet är det självklart att ha tillgång till en egen dator på jobbet. Den är ett självklart arbetsredskap. Det gäller dock inte för lärare. När Skolverket i våras redovisade datortillgången i svenska skolan visade siffrorna att medan 80 procent av gymnasielärare har tillgång till en personlig dator är det bara 25 procent av lärarna på grundskolan som har egen dator. På olika skolor i samma kommun kan också förutsättningarna vara helt olika när det gäller lärares (och elevers) datortillgång visade en kompletterande studie som Metamatrix genomförde på uppdrag av DIU och Skolverket inför konferensen Framtidens lärande.

Samtidigt som många kommuner arbetar med införande av digitala lärplattformar och digital IUP saknar många lärare möjlighet att på ett smidigt och effektivt sätt kunna ansluta sig till de digitala plattformarna i det ögonblick det behövs. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén reagerade starkt när frågan diskuterades i Computer Sweden i somras och krävde en förändring.

– Varje lärare ska ge hundratals skriftliga omdömen som dessutom ska lagras i tio år. Det är klart att man behöver en dator för det. Men hon pekade också på att tillgång till dator även handlar om andra saker. Det handlar bland annat om kommunikationen med föräldrar och möjligheten att kunna ta sitt ansvar som lärare för att minska skillnaderna mellan barn som har tillgång till dator hemma och de som inte har det.

För Sandra Wissting är den bärbara datorn ett nödvändigt arbetsverktyg, all administration hanteras via den, men också all planering och produktion av lärresurser. Sandra undervisar sedan förra läsåret också i en klass där alla elever har personliga bärbara datorer, något som underlättat ytterligare.

– Nu kan eleverna på ett enkelt sätt komma åt de digitala resurser jag tilldelar dem.

Men det är inte enbart administrationen av undervisningen som förändrats. – Mina elever lär sig i ett högre tempo nu än tidigare, de har en annan glöd

Men det är inte självklart att alla lärare anser sig ha behov av en personlig dator, men att enkelt komma åt en dator är nog viktigt för de flesta.

– Jag tror inte det skulle förändra så mycket. Jag har alltid tillgång till datorer. Datasalen ligger alldeles utanför klassrummet, säger Emelie Persson, lärare på Eiraskolan i Stockholm.

Kollegan Matilda Östman däremot menar att hennes arbetsdagar skulle förändras mycket. – Jag skulle spara tid, mängder med tid. Jag skulle kunna föra anteckningar direkt i datorn. Logga frånvaro på skolwebben direkt. Nu går jag vägen via papper.

Vad kostar en dator?
Anledningen till att tillgången på personliga datorer för lärarna (och eleverna) är så pass låg i framför allt grundskolan stavas naturligtvis pengar. Det kostar att tillhandahålla datorer. Och varifrån ska pengarna tas? Från vems kassa pengarna tas skiljer sig åt mellan kommunerna. DIU har ställt frågor om lärardatorer till ett tiotal kommuner bland dessa köper skolorna själva in sin utrustning i ett par kommuner, det finns kommuner där den centrala förvaltningen står för kostnaden och andra där skolorna beställer via den centrala it-avdelningen. Priset skolorna får betala för lärarnas datorer skiljer sig också åt en hel del. I DIUs snabbenkät varierade priserna mellan drygt 3 500 kronor till drygt 6 000 kronor per år. Då ingår normalt hårdvara, programlicenser, garanti och support i kostnaden samt tillgång till nätverk, och lagring. I de flesta av de kommuner DIU talat med är kostnaden för själva datorn ungefär hälften så stor som den totala årliga kostnaden. Här skiljer sig Falkenberg från den gängse fördelningen, där räknar man med att hårdvaran står för ungefär 83 procent av kostnaden, och garantier samt support för ungefär 17 procent.Kostnaden för programvara är försumbar, 25 kronor per dator. Supporten står den centrala it-avdelningen för i de flesta av kommunerna. I några fall är det datorleverantören som också står för supporten.

Det finns även stora skillnader mellan kommunerna när det gäller vilka befogenheter pedagogerna har att anpassa sina datorer för de egna behoven. Ystad till exempel är en av många kommuner där datorerna är konfigurerade så att de i praktiken bara går att använda på skolan, åtminstone om man har behov av att koppla upp sig på nätet. I Falkenberg har både lärare och elever som ingår i kommunens satsning på en-datorper- elev, administratörsrättigheter till den egna datorn och kan anpassa den efter tycke och behov.

Viktig fråga
– Om inte lärare har tillgång till en egen bärbar dator kommer inte heller läraren att använda sig av it i undervisningen, säger Joachim Thonström, it-pedagog i Ystads kommun. Målet måste vara att lärarna har en egen dator som kan användas fullt ut, både i skolan och i hemmet. Att det blir ett arbetsredskap.

Kristina Björn, it-samordnare i Falkenbergs kommun poängterar också betydelsen av tillgänglighet.

– Tillgången till datorer är avgörande för skolans möjligheter att verkligen utnyttja de enorma möjligheter till kvalitetshöjning av utbildningar som IT ger.

Det har visat sig i Falkenberg att just den personliga tillgången på dator gör en stor skillnad.

– Den merkostnad vi får för att kunna tillhandålla hundraprocentig tillgänglighet till datorn ger en stor kvalitetshöjning per satsad krona., vilket är betydelsefullt för våra elevers möjligheter till ökad måluppfyllelse, säger Kristina Björn.

I dag är det många kommuner som likt Falkenberg startar projekt där varje elev får tillgång till en egen dator. Det är lätt att tro att detta är en högaktuell och prioriterad fråga bland skolans huvudmän. Så är det naturligtvis inte.

– Jag saknar en policy, nationell och kommunal, där man ger en acceptabel standard för likvärdighetens skull, menar Bosse Helmersson, Varberg och ledamot i föreningen DIUs styrelse.

– Kommunen som arbetsgivare borde ha en minimistandard för datorer för de anställda, och utbildningsförvaltningen borde ha en minimistandard för datorer för elever.

Carina Näslundh

E-post: carina.naslundh@diu.se