IT i skolan är sedan många år ett eftersatt
område på nationell nivå. Detsamma
kan förmodligen också sägas om
det lokala arbetet här och var i landet,
men det som är fläckvis tomt lokalt
ekar helt öde nationellt tills nu. I en redovisning
av ett regeringsuppdrag har
nu Skolverket gjort en ambitiös ansats
att beskriva nuläget, koppla situationen
till måluppfyllelse och forskning
samt peka ut problemområden.
Beskrivningen är tydlig, behoven
likaså även om alltför mycket fokus
ligger på det lite oklart formulerade
området pedagogisk användning.
Strategi är ett av de mest brukade
orden, vilket är både viktigt och nödvändigt.
Strategier behövs på alla plan
och Skolverket formulerar ett antal
som de själva ska sätta igång med.
Men den stora och centrala frågan om
en nationella visionen och strategin
lämnas hängande i luften – och där
har den ju hängt i evigheter.
Några punkter:
Tillgängligheten är helt avgörande.
Bristfällig teknik, dålig uppkoppling,
brist på lämpliga lärresurser och plattformar
är naturligtvis förödande för
all utveckling och användning av IT i
skolan, men eftersom detta är ett ansvar
för huvudmännen (kommuner,
skolledning etc) ligger det utanför
Skolverkets direkta ansvarsområde.
Men ändå: med en så tydlig statistik
och problembeskrivning borde rimligen
en fördjupad analys och förslag
till åtgärder funnits med. En klok person
lär ha sagt att man bara ska mäta
det man tänker göra något åt.
Det är dags att ta av sig skygglapparna
och inse att IT är, finns och
kommer att vara en av de mest
kraftfulla faktorerna i utvecklingen
och omvandlingen av samhället. Att
skriva att ”IT i sig” inte förändrar något
känns pinsamt. Det har länge varit
skolans skydd att försöka förminska
hotet från IT genom att säga att ”det
bara är ett verktyg, att det i sig inte
betyder något”. När hörde ni någon på
en bank, resebyrå, cafeteria eller reception
säga: Datorn, ja det är ju bara
ett verktyg!
Lärresurser är ett intressant område
som kan behöva lite olika insatser.
Att stimulera framtagandet av lärresurser
ungefär som Norge och Danmark
är bra, att arbeta med standarder
så att dessa resurser kan användas
i olika plattformar är strålande, men
kanske ska vi också fundera på helheten.
Hur ska lärplattformar, pedagogiska
program, internetfunktioner
och lärresurser från olika källor och
av olika karaktär kunna samexistera?
Vi behöver, med hjälp av molnet,
skapa lärplattformar värda namnet.
Arbetet med standarder och mjuk
infrastruktur är värt beröm.
Skolledarna saknas
Skolledarna försvinner nästan helt
i texten. Utöver ett pliktskyldigt
omnämnande av dem och deras vikt
finns det inget att hämta. Hur passar
de nya utbildningarna för skolledare
in i tankarna kring IT-utvecklingen?
Perspektivet är inifrån och ut, det
är från skolan kunskapen och insikterna
ska komma, det är med skolans
hjälp barn – och ungdomar ska lära
sig hantera Internet. Redovisningen
innehåller bra beskrivningar av nuläget,
omvärlden och IT-utvecklingen,
men ändå placeras skolan i centrum.
En mer nyanserad analys av på vilket
sätt de kunskaper som elever redan
har kan bidra till en positiv IT-användning
i skolan är därför viktig att
ta fram.
Nationella perspektivet
Var tog det nationella perspektivet
vägen, utöver det Skolverket själv ska
genomföra? Behovet av en samlad
nationell målbild beskrivs men hur
den ska tas fram eller var ansvaret ska
lämnas obesvarat. Det som behövs är
kanske inte en strategi utan en vision
som beskriver hur IT kan utveckla
skolan, vikten av ett bra IT-stöd och
en koppling till skolans övriga mål
– färdigheter, kunskaper, demokrati,
och människors lika värde för att
nämna några.
Fantastiskt bra att detta dokument
finns! Äntligen ett tydligt uppdrag
och en bra beskrivning. Detta kan bli
en bra start på ett vitaliserat arbete
med IT i skolan. På lokal nivå har
det skett fantastiskt mycket bra den
senaste åren (även om mycket mer
kan göras), nu kan det kopplas till ett
nationellt arbete.
Slutbetyg:
Ambitionen och initiativet MVG
Teknik VG
Tillgänglighet G
Nationellt perspektiv IG
