Av: Ulla-Karin Lundgren
E-post: ulla-karin.lundgren@edu.pitea.se

MEDIA OCH IT I FÖRSKOLAN:
Möjligheterna i fokus

Vad händer egentligen när möjligheterna kring media och IT:s användning i förskolan är i fokus? En hel del, menar Ulla-Karin Lundgren, på Centrum för media och IT i för- och grundskolan i Piteå.

Det sjuder av aktivitet. Några barn är ljuddetektiver och är på ljudsamlarjakt. Andra har precis upptäckt digitalkameran och fotograferar sådant som faller dem in. Stämningen är positiv och spännande läroprocesser pågår.

I Piteå kommun har förskolorna kontaktlärare i media och IT. De har utbildats via CMIT (Centrum för media och IT i för- och grundskolan) som är ett pedagogiskt och tekniskt stöd för alla i för- och grundskolan i Piteå kommun.

Piteå har sedan tidigare en lång tradition av mediepedagogiskt arbete i grundskolan. Från och med vårterminen 2005 startade ett strategiskt mediepedagogiskt utvecklingsarbete inom förskolan. I detta har erfarenheterna från grundskolans utvecklingsresa kommit väl till pass.

Vad menar vi då med mediepedagogik? Piteå kommuns definition av mediepedagogik innebär att använda olika medier som inspiration och led i barnens/elevernas läro- och utvecklingsprocesser. Media, estetik och pedagogik fungerar i samspel. Det kan ske genom upplevelser där barnen/eleven tar del av olika estetiska uttrycksformer som till exempel stillbild, rörlig bild, ljud och multimedia, men också genom elevens eget skapande med olika medieredskap. IT ingår som en självklar del.

kontaktlärare på förskolan
Ett viktigt led i arbetet med att sjösätta det mediepedagogiska arbetet i förskolorna är utbildningen av kontaktlärarna. De har i uppgift att främst vara ett pedagogiskt stöd för kollegor och inspirera och hjälpa dem genom att sprida sina kunskaper. De inventerar också förskolans medie- och IT-utrustning och felanmäler samt samordnar. Kontaktlärarna ingår också i det nätverk av medie- och IT-kontaktpersoner som är knutet till CMIT.

Lena Grubbström, kontaktlärare vid Ängens förskola, menar att de stora utmaningarna är att lyckas inspirera sina kollegor, samt att hålla sig ajour med vad som händer inom området.

Under utbildningen till kontaktlärare, som totalt omfattat fem heldagar spridda under tre terminer, har de fått både teoretiska, pedagogiska och praktiska kunskaper inom fältet IT och media. Kontaktlärarna har också genomfört olika mediepedagogiska projekt tillsammans med barnen. Min roll som IT/mediepedagog för förskolan har varit att leda utbildningen av kontaktlärarna.

mediepedagogiska projekt
Inför starten av de mediepedagogiska projekten diskuterades ingående bland kontaktlärarna huruvida det var möjligt att så små barn som 1–3-åringar själva skulle klara av att arbeta med media och IT. Från att det till en början fanns en viss tvekan hos pedagogerna, visade det sig att vara fullt möjligt när barnen väl fick tekniken i händerna. Detta har varit fantastiskt att följa.

Innan projekten startade gjorde CMIT en nulägesinventering bland förskolorna. Den visade tydligt på att media och IT främst var de vuxnas verktyg och barnen var konsumenter. Under tre terminers utvecklingsarbete har många barn fått chansen att gå från konsumentperspektivet till producent- och analysperspektivet.

I kontaktlärarnas rapporter framkommer tydligt följande vinster i arbetet med media och IT i förskolan:

• Det är läroplansinriktat arbete som skapar tillit till sina egna förmågor.
• Det handlar om synliggörande av läroprocesser.
• Det är ett utforskande arbetssätt.
• Det stimulerar kommunikation, bekräftelse och ger lustfyllda och gemensamma läroprocesser.

barnens bilder som bas
Hur har man då arbetat med media och IT i barngrupperna? Främst har kontaktlärarna valt att arbeta med att låta digitalkameran hamna i händerna på barnen. Personligen tror jag att det är ett verktyg som pedagogerna själva känner sig trygga med och därmed har lätt att utgå ifrån, samt att tillgången på digitalkameror är stor på de flesta förskolor, som ju överlag jobbar med pedagogisk dokumentation.

Barnens bilder har väckt förundran, fascination, intresse och glädje. Med barns bilder som bas kan arbetet fortskrida på en mängd olika sätt.

Vi har också sett exempel på arbeten med ljud, bildanalys, multimedia och rörlig bild.

goda förutsättningar
Kontaktläraren Lena Grubbström menar att det finns goda förutsättningar för att jobba med media och IT i förskolan om man väljer att se möjligheterna. Förskolebarnen är inte rädda för teknik på samma sätt som vi vuxna kan vara. Det är verktyg för att växa och kärnan sitter i att våga prova. På frågan om vad som är möjligt att göra tillsammans med barnen svarar Lena: ”Vad är inte möjligt att göra? Det är vi vuxna som sätter begränsningar för det. Ska vi våga ge dem kameran som kostade si och så mycket, klarar de av att själva trycka på knappen? Dessutom är det inte säkert att en treåring tappar kameran i golvet oftare än vad en vuxen gör.”

Slutresultatet är inte alltid det viktigaste, utan det är själva processen som är spännande att följa, påpekar Lena Grubbström. Det spelar ingen roll om det blir pannkaka av allt ihop, på vägen mot pannkakan har säkerligen alla inblandade lärt sig väldigt mycket. Skulle man bara gå omkring och lyckas hela tiden skulle man få mindre erfarenhet.

När möjligheterna är i fokus finns det i stort sett inga begränsningar för vad man kan göra med media och IT i förskolan.

Ulla-Karin Lundgren
IT/mediepedagog, CMIT, Piteå
E-post: ulla-karin.lundgren@edu.pitea.se