Det tog mer än 100 år
från den första tryckpressen
till dess att
de tryckta böckerna
blev en naturlig ingrediens
i människors
liv. I det perspektivet
är inte datorns historia
speciellt lång. Och
revolutionen har vi inte
upplevt än.
Det menar Dr Alan
Kay, forskare och visionär
som varit delaktig
i utvecklingen av bland
annat persondatorerna,
Internet och de grafiska
gränssnitt som möter
oss varje gång vi sätter
på en dator.
Datorn
i utbildningens Peter Becker träffade Alan Kay i samband med att han besökte
Stockholm och KTH. Att han har ett djupt intresse för barn och att ge dem
verktyg för att utveckla sitt tänkande och allas vår framtid
är tydligt. Likaså att han har en stark tilltro till datorn som verktyg
för förändring, även om vi inte har nått till Alan
Kays visioner än.
Sedan någon gång 3500 f.Kr har det
funnits skriftspråk, men det var inte förrän Gutenbergs bibel
i mitten av
1400-talet och den venetianske tryckaren
Aldus Manutius som uppfann det
ultimata bokformatet som skrifterna blev
var mans egendom och en ny form av
tänkande kunde uppstå.
Det var först då man kunde tappa
bort en bok, och det inte gjorde så
mycket eftersom man lätt kunde skaffa
sig en ny. På samma sätt vet vi när den
verkliga datorrevolutionen är här, säger
Alan Kay.
När vi kan förlägga en dator och det
inte innebär någon större ekonomisk förlust
att skaffa en ny. Då har vi nått det
förlovade landet, men det lär knappast
hända under min livstid.
kreativa verktyg
Men det viktigaste är trots allt vad vi kan göra med datorerna.
Riktigt vad datorerna är bra på har
vi inte kommit på än. Men datorer är
kreativa verktyg, de har funktioner som
människor inte har upptäckt än.
När datorn är det verkliga personliga
verktyget, förlängning av din hand, din
hjärna kan den bidra till nytt tänkande.
den personliga datorn
Alan Kay skrev sin doktorsavhandling för drygt 30 år sedan om en
dator han kallade Dynabook, det var helt enkelt en smart bärbar personlig
dator långt före de bärbara datorernas tid. I många
år arbetade han sedan på Palo Alto Research Institute (Parc) som
är ett dotterbolag till Xerox, och som är legendariska för sin
innovationsförmåga inom datorområdet., därifrån
kommer bland annat många av idéerna kring grafiska gränssnitt,
om nätverk, laserskrivare och annat som vi använder varje dag.
I början av 1970-talet oroade sig planerarna
på Xerox för hur framtiden skulle
se ut, vad andra gjorde och vad det skulle
innebära för företaget.
Det bästa sättet att förutsäga
framtiden
är att uppfinna den, menade Alan
Kay. Och det var i princip vad han och
hans forskarkollegor gjorde.
Redan för 30 år sedan hade de videkonferenser
via dator, bildskärmar som man
kunde skriva på, för hand.
Och man behövde inte skriva med
graffiti som på dagens handdatorer,
påpekar Alan Kay.
Vi fick en idé om vad som kunde
göras. Vi ville göra det. Vi visste inte att
det var svårt och så gjorde vi det.
Svårare behöver det inte vara.
Kreativitet och nyskapande är begrepp
som Alan Kay ofta återkommer till.
Det krävs nästan lika mycket kreativitet
att förstå en riktigt nyskapande
idé som det krävs för att ursprungligen
komma på den, menar Alan Kay.
Och det innebär att det tar tid för de allra
flesta att ta till sig nyskapande idéer.
När det gäller de vuxna verkar Alan
Kay mer eller mindre ha gett upp, men
barns utveckling och utbildning med
stöd av datorverktyg är det han ägnar
merparten av sin tid.
fokus på barn
I början av sin karriär var Alan Kay intresserad av de vuxna, professionella,
användarna av datorerna. Men så träffade han Seymour Papert
och såg hur han jobbade med att lära barn att programmera och tänka
matematiskt med Logo.
Frågan är ju om datorprogrammet
ska programmera barnet eller om barnet
ska programmera datorn.
Papert kunde få barn att programmera
genom att blunda och gå runt i en cirkel
och sedan gå till datorn och översätta vad
de just gjort till programmering.
Det fick Alan Kay att haja till. Sexåringar
som förstod och ägnade sig åt
differentialekvationer.
Men det passar egentligen bra, barnen
placerar sig själva mitt i universum och
de är i centrum av koordinatsystemet.
Mötet med Papert innebar att Alan
Kay mer och mer fokuserade sig på barn
och barns lärande. Vad kan egentligen
hända om man ger små barn mycket
kraftfulla verktyg. Vad innebär det för
deras förmåga at tänka fritt, förstå sin
omgivning och ta till sig nya idéer.
Han är starkt kritisk till det sätt som
datorerna på många håll har introducerats
i skolorna.
Tänk om någon hade bestämt att det
skulle finnas ett piano i varje klassrum.
Och så hade man skickat iväg lärarna på
en tvåveckorskurs. Och förväntat sig att
de sedan skulle bidra till att utveckla
barnens musikalitet.
idébehandlare
Ordbehandlare är vi vana vid att använda. Alan Kay strävar efter
att vi och framför allt barnen ska kunna använda datorverktyg
som idébehandlare. Det räcker inte alltid att beskriva idéer
i ord, det behövs verktyg för att utveckla idéerna, till exempel
inom musik, matematik och naturvetenskap.
Alan Kay har varit involverad i många
projekt för att ge barn och skolor möjligheten
att upptäcka och utnyttja datorns
möjligheter. Och kanske framför allt att
ta fram verktyg som ger barnen möjligheter
att utnyttja sin fantasi och kreativitet.
Verktyg för att skapa, simulera,
animera och kommunicera.
Nu arbetar Alan Key tillsammans med
flera av pionjärerna bakom persondatorn
och Internet med att utveckla Squeak.
Ett verktyg för att hjälpa barn att tänka
bättre och djupare än vad vuxna kan.
Vi har gjort Squeak så att det ska
fungera som en ny form av elektroniskt
papper som innehåller nya sätt att
utveckla och presentera kraftfulla idéer.
Barn och ungdomar kan skapa en framtid
med en ny form av tänkande, om de
uppmuntras till det och får bra verktyg.
Alan Kay är övertygad.
Mer information om Squeak och Alan Keys tankar
kring kreativitet, barn och skapande verktyg, hittar du på
webben. Där finns också information om olika projekt
för banr och ungdomar. Samt verktyg för att ladda hem
och pröva själv. www.squeakland.org