Thomas Samuelsson
thomassam@hotmail.com
Kreativt lärande med multimedia
Multimedia är lockande men arbetskrävande för både elever och lärare. Här får du tips på lektions-upplägg och programvaror som kan underlätta multimedia- undervisningen.
Multimedia passar perfekt för projekt och ämnesövergripande teman och ligger väl till för att träna planering och processtänkande (undersökande arbetssätt). Det kan också ge ett spännande tillskott till skolans utbud av specialarbeten.
Följande punkter bör du tänka på när du ska genomföra en kurs:
- Planera kursen med hänsyn till dina elevers förkunskaper
- En kort introduktion håller uppe intresset
- Arbeta så att elevernas kreativitet får spelrum
- Ge intressanta och verklighetsanknutna uppgifter
- Använd ett kortfattat, konkret och tydligt kursmaterial
- Arbeta tillsammans i en multimediaprocess
- Använd lättarbetade programvaror
Det kan vara stora skillnader i förkunskaper i gruppen. Det gäller då att få eleverna att samarbeta och dra fördel av varandras starka sidor.
Introduktion av kursen
När eleverna kommer är de förväntansfulla och ivriga att få börja arbeta. Jag väntar därför med stora genomgångar. Snabbt sätter vi istället igång med första uppgiften. Kunnandet om multimedia växer ju i takt med att eleverna får arbeta med det. Efter några gånger kan man prata mer om vad multimedia används till, betygskriterier mm.
Kreativt arbetssätt
Multimedia är ett kreativt ämne och datatekniken får inte hindra det. Jag introducerar varje uppgift noga och visar på datorn de funktioner som behövs i programmet. Därefter släpps eleverna fria att prova, leka, ändra och försöka igen utan någon begränsande steg-för-steg-beskrivning. Jag har funnit att eleverna lär sig mer när de får tänka själva.
Ibland får eleverna köra sina presentationer och gå runt och få inspiration av varandra.
Intressanta uppgifter
Jag klargör alltid förutsättningarna för varje uppgift, dvs varför vi gör den, hur den kan användas och exempel på liknande produktioner. Alla övningar och projekt ska ha en mottagare. Publiceringsfasen är viktig! Exempel på uppgifter:
Vi börjar med en enkel informationsslinga för vår intern-TV. Elevgrupper ska kunna ansvara för den en tid "på riktigt". Det ger en bra introduktion till författarprogrammets grundläggande funktioner: lägga till bakgrund, skriva in text, lägga in bilder och musik, styra övergångar mm.
En egen "hemsida" är nästa uppgift, dvs en presentation av sig själv och sina intressen. Här kommer interaktivitet in som klickbar text och knappar.
Tredje uppgiften är en frågesport, där eleverna lär sig lite om funktioner och variabler.
Fjärde uppgiften är ett fritt valt arbete. Exempel på titlar:
"Vad är multimedia?", "Internetguiden", "Datorn" mm.
I år blir det ett tema: "kärlek", i samarbete med övriga mediaämnen. Det ska presenteras i en utställning.
En del elever fortsätter med multimedia i vår fördjupningskurs för NV3. Många gör multimediala specialarbeten. Jag sparar projekten på en CD-ROM, som eleverna kan köpa.
Mediainsamling sker parallellt med programmeringen. Vi använder digitalkamera, scannar och gör enkel bildbehandling. Vi spelar in och redigerar ljud.
Vi gör också videoinspelningar, enkel videoredigering och tittar lite (tidsfaktorn!) på gif- och 3D-animationer.
Vi brukar gå på filmföreläsning, "actionfilmsanalys", på Folkets bio, för att få känsla för dramaturgi mm.
Kursmaterial
Jag har skrivit ett kortfattat kursmaterial själv. Kortfattat för att det ska bli läst. Där ingår grundläggande fakta om text, digitalisering av ljud och bild samt hur man använder de olika medierna kreativt. Vidare en kort SCALA-manual. Tjocka böcker fungerar inte i undervisningssituationen.
Multimediaprocessen
Jag tror på skrivprocesspedagogik (skriva och göra för att lära, undersökande arbetssätt) i alla sammanhang, även i datakurser. Elevernas intressen och förutsättningar ska påverka kursinnehållet. Verklig inlärning kan endast ske när eleven får bearbeta och reflektera över uppgifterna på sitt eget personliga sätt, i sitt eget tempo och i tryggt och begripligt sammanhang.
Planering och genomförande av ett multimediaprojekt liknar processen när man skriver t ex en uppsats, dvs man utgår från egna frågor, samlar fakta, bearbetar, omarbetar (med respons från läraren och gruppen!) och presenterar. Det nya är att kreativt kunna använda även ljud, rörliga bilder och interaktivitet.
Det brukar vara svårt att få eleverna att planera sina presentationer på papper. Jag kräver vid vissa inlämningar att även planeringsunderlaget ska ingå. De som lär sig att planera ordentligt uppskattar fördelarna så småningom. Man startar inte en filminspelning utan manus! I planeringen ska ingå idé, mål, målgrupp, manus, flödesplan, tid.
Tänka kommunikativt
Jag vill få eleverna att tänka i kommunikativa termer, att de gör sin produktion för andra och måste leva sig in i mottagarens behov och frågor. Typografi, bildspråk och tempo i presentationen måste anpassas efter målgruppen.
En presentation för lärare måste antagligen vara annorlunda än för jämnåriga. Vi för hela tiden en dialog om lämplig mediaform (text, ljud, bild, animation) för varje informationshändelse. Exempel:
Hur ett djur rör sig: video
Hur ett djur låter: ljud
Hur ett djur ser ut: text+stillbild
Ett bra sätt att få idéer är att titta på och diskutera andras produktioner.
Professionell multimediaproduktion är alltid ett teamwork. Det är bra att träna eleverna på det, särskilt i större projekt.
Lättarbetade programvaror
Multimedia är kommunikation med många media och det krävs flera produktionsverktyg.
Följande program krävs för en komplett multimediaproduktion:
- Författarprogram
- Textprogram (ordbehandlare eller författarprogrammet)
- Ljudredigeringsprogram
- Bildbehandlingsprogram
- Illustrationsprogram
- Videoredigeringsprogram
- Animationsprogram
Mitt förslag på lättarbetade, men inte för begränsande program är SCALA, CoolEdit96, Paint Shop Pro, Corel-Xara, Adobe Premiére, Gif Construction Set och 3DF/X.
Thomas Samuelsson
Thomas Samuelsson,
Katrinelundsgymnasiet,
Skåneg. 14,
411 40 Göteborg.
Tel: 031-708 25 69.
E-post:thomassam@hotmail.com
Författaren har 20 års lärarerfarenhet från tekniskt gymnasium, hela tiden med IT-stöd, på senare år mest datakurser, framförallt desktop och multimedia. Ett fylligare material "Multimedia – pedagogik och praktik" publiceras snart genom Skolverket.
Datorn i Utbildningen nr 4 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
