Finalister till Guldtrappan medverkade i en rad seminarier vid
Framtidens lärande den 6-7 maj 2015. Ett av dessa seminarier speglas här (länkar sist):
Kunskapsdelning i praktiken
Jante har inte någon plats i framtidens
skola. En nyckel till framgången som de
fem finalisterna till guldtrappan lyfter
fram är att utveckla en ”delandekultur”.
Under arbetet med Guldtrappan blev
det tydligt att finalisterna ofta beskrev
likartade erfarenheter och framgångsfaktorer.
Delning som en viktig del av
kompetensutvecklingen är ett sådant
område, och under ett seminarium
på Framtidens lärande med tre kommuner
– Botkyrka, Sollentuna och
Sundsvall var detta temat för samtalet.
Formerna för delandet och innehållet
kan skilja sig åt men konceptet
som sådant är både framgångsrikt och
väletablerat.
Sollentuna med Sara Penje, skolutvecklare,
och förstelärare Erik
Jaråker beskrev en utvecklad och
mångfacetterad delandekultur inom
den pedagogiska verksamheten, både
genom den fortbildning som sker när
det gäller skriva sig till läsning, STL
och som ett dagligt inslag för elever,
pedagoger och skolledare. STL bygger
på att publicera sina texter och få
återkoppling från andra, ett arbetssätt
som kan överföras till många ämnen.
STL tar hjälp av molntjänster för att
underlätta kommunikation, vilket
också är ett viktigt inslag i det vardagliga
delandet inom alla områden
och åldrar. Sollentuna beskriver en
delandekultur som verkligen påverkar
utveckling och kompetens.
Kultur i förändring
Men även om Sollentuna i dag beskriver
en delandekultur som verkligen
påverkar utveckling och kompetens,
gällde tills helt nyligen snarast principen
att inte dela. Konkurrenssituationen
i Stockholmsområdet hade lett
till att skolorna behöll sina erfarenheter
för sig själva. Detta förändrades i
ett slag när man drog igång den pedagogiska
delandewebben Parasoll.
– I dag är det självklart att lärare
står inför en grupp och delar med sig,
framhåller Sara Penje, skolutvecklare
i Sollentuna.
Hon menar att förvaltningen
ibland måste hålla sig i skinnet och
släppa fram lärarna. Nyligen bjöd
några lärare in till en dag om Makerkulturen
som samlade ett hundratal
lärare.
– Om inbjudan hade kommit från
oss på förvaltningen så hade det kanske
bara dykt upp ett fåtal personer,
funderar hon.
Däremot är det viktigt att förvaltningen
skapar arenor för delandet,
menar hon. Och att rektor är med.
Delandet har inneburit en förändrad
kultur i Sollentuna.
På Runbackaskolan har man tagit
ett rejält tag i det digitala delandet,
där har klassbloggar och terminsvisa
IKT-uppgifter gjort att alla lärare är
involverade i skolutvecklingen.
– Twitter är ett utmärkt sätt att
dela med sig på och personligen
skulle jag inte vilja ha en rektor som
inte twittrar, säger Erik Jaråker, förstelärare
på Runbackaskolan som
tillsammans med sina elever nyligen
Framtidens lärande kunskapsdelning
trendade på Twitter när de twittrade
om #enskoldag.
Mot ett djupare samtal
I Botkyrka är gymnasiechef Anna
Widing Niemelä, en viktig del i ett
formaliserat delande på ledningsnivå
och mellan skolor. Med erfarenhetsutbyte
som stående inslag på ledningsgrupper
och träffar med skolorna blir
delandet ett verktyg för skolutveckling.
Att dela måste bli ett naturligt
inslag på alla nivåer och inom alla
områden, och om ledningen inte tar
det på allvar och delar blir det inte på
riktigt.
– I Botkyrka startade vi med att
få tekniken på plats eftersom lärare
måste kunna lita på att det alltid
fungerar, säger gymnasiechef Anna
Widing Niemelä.
Digitaliseringsresan tog fart i
samband med införandet av den nya
läroplanen för gymnasiet, Gy11, och
då skapades också en gemensam IKTgrupp
för att dela erfarenheter. En
rektor från varje gymnasieskola ingår
tillsammans med lärare.
– I början var det naturligtvis
mycket tekniska frågor men idag märker
jag att samtalen handlar mer om
innehållet, vad vi gör.
För att alla ska våga prova något
nytt har man i Botkyrka infört ”Riskit”,
då lärare under en vecka utmanar
sig själva och provar något nytt när
det gäller IT i undervisningen.. I någon
form delar man sedan med sig av
de erfarenheter man gjort. Resor, till
exempel till Bett, är ett annat viktigt
inslag i Botkyrka för att skaffa och
dela gemensamma erfarenheter. Då
ingår alltid samtal om det som gruppen
tagit del av.
– Vi bygger också upp ämnesnätverk
och när digitaliseringen hamnar
här så börjar det hända något, säger
Anna Widing Niemelä.
Lärplattformens vara eller inte vara
Sundsvall har organiserat en del av
delandet i två tydliga strukturer,
Mittlärande, en stor konferens med
besökare från såväl Sundsvall som
omgivande kommuner, och Net21,
ett utvecklingsprojekt kring förskolans
och skolans digitalisering. Med
Mittlärande finns möjlighet att lyssna
på inspirerande pedagoger som delar
med sig, dels själv via Teachmeet, dels
via andra mötesformer. Net21 innehåller
bland annat ett uppdrag till alla
pedagoger att beskriva och publicera
ett pedagogiskt upplägg som samlas
i en gemensam och öppen uppgiftsbank.
Ylva Holm, lektor, och Helene
Oskarsson, IT-pedagog, arbetar med
den höga ambitionen att alla lärare
ska dela något.
– Alla våra pedagoger förväntas
lämna in ett bidrag, det är lite PIMstuk
över det hela men med mindre
fokus på vad man producerar och mer
på vad den enskilde läraren gör och
som kan inspirera andra, säger Ylva
Holm.
Materialet i Net21 är sökbart och
strukturerat efter skola. Kvalitén på
materialet är i dag blandat och det
kan vara ett större eller mindre steg
för en lärare att dela något. Regelbundet
samlar man ihop till Net21-meet,
till sin form inspirerade av Teachmeet.
Man kan fundera på, och det görs
i de tre kommuner som deltog i seminariet
delakulturer, över det faktum
att lärplattformer riskerar att begränsa
delandet till den egna kommunen.
Är trots allt inte öppnare kanaler via
sociala medier att föredra?
– Men att man använder sig av en
lärplattform innebär ju inte att det är
det enda gränssnittet, påpekar Ylva
Holm.
En annan fråga som väcks när delandet
tar fart är den om hur och när
den enskilde läraren, rektorn, tjänstemannen
ska hinna ta del av allt.
– Jag tror att en viktig kompetens
också är den att kunna sortera, välja
ut men också sätta stopp, menar Anna
Widing Niemelä.
Delandet blev också tydligt på scenen
– mikrofonen gick varm och alla
ville vara med i samtalet.
Delandet som del av kompetensutvecklingen
har kommit för att stanna.
Eexemplen på hur det kan se ut och
formerna för delning liksom vad
som delas är många. Detta har både
samtalet på Framtidens Lärande och
Guldtrappans finalister visat på ett
övertygande sätt.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.