Digitalisering av det
nationella provsystemet
– så går vi vidare
Digitalisering av de nationella proven
har på kort tid dykt upp som en av de
mest angelägna frågorna när det gäller
användningen av digital teknik i skolan.
Det finns flera skäl. Ett är diskussionen
kring avlastning för lärarna när det gäller
olika typer av administrativa uppgifter,
där rättning av analoga prov är en
tung del, men också på att Sverige i det
här avseendet ligger långt efter våra
nordiska grannar. Nu kommer frågan
att ingå i den översyn av de nationella
proven som regeringen initierat.
– Frågan om en digitalisering av det
nationella provsystemet är absolut
aktuell för Skolverket. Vi har också
på egen hand gjort en del förberedande
studier i ämnet, säger Beatrice
Ciolek Laerum, undervisningsråd vid
enheten för prov och bedömning på
Skolverket.
– Dock måste man minnas att
Skolverkets roll är att verkställa de
uppdrag som riksdag och regering ger
oss. Hittills är det helt andra frågor än
provens digitalisering som legat högst
på agendan, säger Beatrice Ciolek
Laerum.
Det pekar på något som gör Sverige
tämligen unikt. Här är det de
lokala huvudmännen, till exempel
kommunerna, som gått i spetsen för
digitaliseringen av skolan. Den nationella
nivån släpar efter, vilket bland
annat visar sig i form av avsaknad av
nationella strategier och riktlinjer,
samt i ett bevarande av ett analogt
nationellt provsystem. I alla jämförbara
länder är det staten som driver
it-utvecklingen, ibland i polemik och
direkt opposition med lokala företrädare
för skola och utbildning.
Öppnar för nya möjligheter
– Digitala system för pedagogisk
bedömning öppnar nya möjligheter
som inte finns med papper och penna.
Att man i utbildningssverige kan
låta summativa nationella prov, utan
någon form av feedback, dominera
skolan och den offentliga debatten är
märkligt. Speciellt med tanke på att
det är fastslaget i läroplanen att man
ska satsa på formativt lärande. Det
säger Magnus Haake, forskare vid
enheten för kognitionsvetenskap vid
universitet i Lund.
– Ingen verkar lägga ihop ett och
ett och se att de nationella proven blivit
sin egen agenda; ingen verkar sätta
dem i relation till skola och utbildning
i ett större perspektiv.
Frågan om digitala prov är inte
enkel. De finns många komplicerade
aspekter som på olika sätt hänger ihop
med varandra. Det handlar till exempel
om administrativa system som ska
fungera på varje skolenhet, som berör
myndighetens mottagningskapacitet
och naturligtvis kommunikationen
där emellan. Därutöver handlar det
om tekniska plattformar som ska
fungera till alla olika typer av artefakter
och systemlösningar i alla förekommande
standarder och fabrikat.
Och självklart utmanar det oss till att
utveckla pedagogiken, så att det inte
leder till ett förytligande av kunskapskraven.
Alla dessa aspekter hänger ihop
och berör varandra på olika plan.
Därför är det nödvändigt att man först
tar sig en ordentlig funderare kring
vad provens syften egentligen ska
vara, påpekar Beatrice Ciolek Laerum.
– Det är viktigt att man är tydlig
med vilket syfte man önskar av
proven. Risken finns annars att man
utvecklar något som inte kan användas
på det avsedda sättet.
– Är det en fråga om avstämningar
inför betygssättning får det vissa konsekvenser
för utvecklingen, men ser
man proven som formativa redskap i
elevens pågående lärprocess, så får det
andra implikationer, säger Beatrice
Ciolek Laerum.
Analogt provsystem i digitalt
samhälle
Alla tycks hålla med om att i ett samhälle
som digitaliserar alltmer, blir det
snart absurt att skolan ska hålla fast
vid ett nationellt provsystem som är
analogt. I det läget är det viktigt att
man frigör sig från att sikta in sig på
problem med digitaliserade nationella
prov, utan vågar öppna för möjligheterna.
– En alltför defensiv hållning vad
gäller digitalisering, hindrar möjligheten
att ta fram något som är bra,
säger Magnus Haake. Om tankefiguren
”vi får inte göra fel” tillåts dominera
så mycket att ingen orkar tänka
”hur vi ska göra det rätt”, hindras
rörelsen framåt.
Det finns dock en lösning för att
”undvika att göra fel” i det här sammanhanget
och det är att man måste
testa och prova.
– Man börjar i mindre skala med
flera pilotprojekt, där enstaka kommuner
eller delar av kommuner får
prova nya modeller, så att man systematiskt
kan jämföra och dra lärdomar
för att vidareutveckla och skala
upp systemet. Då är det inte farligt
om inte allt är perfekt på plats från
början och då kan man till och med
prova något som leds av en vision,
säger Magnus Haake.
Digitala prov i Norge
Sedan 2008 har Skolverkets motsvarighet
i Norge, Utdanningsdirektoratet,
genomfört digitala nationella
prov tillsammans med det norska
företaget Inspera. Sedan dess har mer
än 2 500 000 prov skrivits, med en
topp på över 700 000 under hösten
2014.
– Vill man digitalisera de svenska
proven finns det mycket att lära av
Norge, säger Lars Willner marknadschef
på Inspera. Med digital distribution
och hantering av så stora volymer
av prov ger detta skolorna stora
vinster när det gäller att minska den
administrativa bördan för lärarna,
samtidigt som sekretess och provsäkerhet
kan upprätthållas.
Med ett digitalt arbetsflöde kan
lärarna också avlastas vid arbetsmoment
inom rättning, rapportering och
analys, menar Lars Willner.
– Sverige behöver verkligen inte
börja från noll, utan kan med fördel
vända blicken västerut för att se och
lära, säger Lars Willner.
Egen kompetens
– Självklart ska vi ta del av andra
länders erfarenhete, men vi ska inte
glömma att i Sverige finns redan all
nödvändig pedagogisk och teknisk
kompetens för att åstadkomma ett
system för digitala nationella prov
som är fullt i klass med de bästa i andra
länder, säger Magnus Haake.
– Ett digitalt system kan erbjuda
omedelbar och konkret feedback till
elever och lärare, att använda i det pedagogiska
arbetet. På så vis kan eleverna
involveras som tydliga aktörer i
den målstyrning och måluppfyllelse
som är en av skolans hörnpelare.
Utbildningsminister Gustav Fridolin
(MP) har tidigare aviserat en översyn
av de nationella proven där en del
har varit just digitalisering av proven. I
överenskommelsen kring grundskolan
mellan regeringen och Alliansen den 11
februari var också den översynen en av
de delar som ingick.
I början av april kom regeringens
beslut att tillsätta en utredning för att
se över de nationella proven för grund- och
gymnasieskolan, med syfte att
åstadkomma ett effektivare och mer
tillförlitligt nationellt sammanhållet
system för bedömning, uppföljning och
utvärdering av elevers kunskaper, med
minskad administrativ börda för lärare,
och där ingår att se över en digitalisering
av proven.
– Syftet är inte bara att ”se över de
nationella provens syften, funktion och
omfattning”, utan direktiven säger också
att man ska ”analysera förutsättningarna
för att digitalisera de nationella proven
och föreslå hur, i vilken omfattning och
i vilken takt digitalisering kan ske”, säger
Beatrice Ciolek Laerum.
Utredningen ska redovisas senast den 31 mars 2016.
Vill du läsa direktiven i sin helhet hittar du
dem genom att söka på ”Kommittédirektiv
2015:36”
Digitala prov i DIU
DIU har sedan 2013 lyft frågan om digitala och nätbaserade prov. Senast på Framtidens lärande 6-7 maj 2015 var det ett av de teman som diskuterades i flera seminarier.
Länk
www.diu.se/framlar
DIU har under våren haft en artikelserie
kring digitala prov med bland annat
rapporter från våra nordiska grannländer,
läs mer i DIU nr 2 och 3 2015.
Läs mer i DIU nr 3/2015
DIU har drivit på utveckling av digitala
och nätbaserade prov sedan Beslutsboken
publicerades i Almedalen 2013, med fem förslag till beslut för regeringen. BESLUTSBOKEN
DIUs förslag har inkluderat utveckling
och försök kring digitala prov, obligatoriska
nätbaserade kurser och prov på
varje stadium och finansierade uppdrag
inom området till Skolverket.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.