Untitled Document Text:Jan Hylén
E-Post: jan@janhylen.se

 

Jan Hylén omvärldsspanar, del 3:

 

Att mäta kompetenser
med nya verktyg

Som ett svar på de stora förändringarna i världsekonomin skiftar utbildningspolitiken i många länder nu fokus från kunskaper till kompetenser. Ett ministermöte inom OECD hösten 2010 konstaterade att vi ser en minskad efterfrågan på manuellt arbete och industriarbete, kraftig minskning i rutinoch regelbaserade tjänsteyrken genom datorisering och outsourcing samt en ökad efterfrågan på kommunikativa, analytiska och problemlösande förmågor. I sina slutsatser skrev utbildningsministrarna att ”nu behövs fokus på nya kompetenser och hur dessa ska komma alla till del.”

OECD har också tagit fram en Skills Strategy. Inom EU finns samma perspektivskifte och en ökad betoning på nyckelkompetenser. Eurydice kom hösten 2012 med en rapport, Developing Key Competences at School in Europe, som beskriver olika nationella strategier för att implementera och stärka de åtta nyckelkompetenserna.

Hur mäta, testa och bedöma kompetenser?
Men för denna förskjutning ska kunna slå igenom fullt ut måste länderna också se över hur man mäter, testar eller bedömer framtidskompetenserna. Det är väl känt från forskningen att utbildningar medvetet eller omedvetet inriktas mot det som testas, det vill säga ”det som kommer på provet”. Om man har kvar dagens nationella prov eller examensskrivningar så kommer genomslaget för nya kompetenser helt enkelt inte att bli särskilt stort.

I en artikel i European Journal of Education från i mars 2013, Changing Assessment — Towards a New Assessment Paradigm Using ICT, diskuteras olika IT-baserade former av kunskapstest och bedömningar som kan stödja utveckling mot ett mer kompetensinriktat lärande. Artikeln bygger på en mer omfattande rapport från EUs framtidsforskningsinstitut IPTS, Institute for Prospective Technology Studies. Författarna menar att dagens IT-baserade kunskapstester vanligen är summativa och i allt för hög grad riktar in sig mot traditionella kunskaper. Frågan är om mätningarna kan ställas om för att mäta kompetenser istället. I artikeln beskriver de hur ett nytt paradigm med inbäddade formativa mätningar växer fram, en typ av kunskapsbedömningar som stöder förskjutningen mot kompetenser bättre än den gamla testkulturen.

Utveckling av it-baserade mätningar
Artikeln i European Journal of Education hänvisar till en förutsägelse från 1989 av tre andra forskare om att vi kommer att få se fyra generationer av IT-baserade utbildningsmätningar:
• Generation 1: datorbaserade prov (vanliga prov som administreras via datorer).
• Generation 2: datorbaserade adaptiva prov (som successivt anpas- sar sig efter testpersonens svar på tidigare frågor).
• Generation 3: fortlöpande mätning (där kalibrerade mätningar görs för att kontinuerligt och diskret, det vill säga utan att synas eller störa, fånga upp dynamiska förändringar i elevens prestationer).
• Generation 4: intelligenta mätningar (som producerar intelligenta tolkningar av individuella profiler och som ger råd till elever och lärare utifrån en kunskapsbas och slutledningar av elevens resultat).

De två första generationerna, som dateras till mellan mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet, bygger på en testkultur med ofta summativa bedömningar av kunskaper och där endast en liten del av kunskapsmassan testas. De två kommande generationerna, som man hoppas är under framväxt, följer eleven under hela lärprocessen och kan kontinuerligt ge återkoppling på saker som missförstås eller fel som begås. Om eleverna arbetar i digitala miljöer (virtuella världar, spel och andra digitala lärresurser) kan man bygga verktyg för att kontinuerligt samla in denna information och ge effektiv feedback. Eftersom dessa verktyg bland annat följer hela processen och inte bara ser till slutresultatet är de betydligt bättre anpassade för att stödja och bedöma utvecklingen av kompetenser jämfört med tidigare generationers e-tester. De tidiga försök som gjorts visar, enligt artikelförfattarna, på mycket goda resultat för eleverna. Inte minst lyckas man fånga upp brister i baskunskaperna mycket tidigare och därmed kan speciellt lågpresterande elever få bättre hjälp. I artikeln ges också ett antal exempel på att den tredje generationens mätinstrument är under framväxt.

Denna utveckling, som vanligen går under benämningen Learning Analytics, kommer troligtvis på bred front. Horizon Report spanar efter vilka tekniska framsteg som kan tänkas påverka utbildningsväsendet. I 2013 års utgåva, som ännu inte är officiellt tillgänglig, räknar man med att Learning Analytics kommer att slå igenom om 2-3 år. I det här fallet följer utbildningsväsendet en allmän IT-trend som kallas big data, det vill säga insamling och bearbetning av stora datamängder för att söka mönster som inte är möjliga att upptäcka med blotta ögat.

Analysera mängder av data
Trenden har sitt ursprung i analyser av konsumentbeteenden. Med ökad processorkapacitet i datorerna har det blivit möjligt att samla in oerhörda mängder data för analys av mönster och trender. Samma sak börjar nu ske inom utbildningsväsendet.

Det bör absolut framhållas att denna utveckling kan ha etiska baksidor. På samma gång som det kan vara till stor hjälp att varje knapptryckning, muspekning och snart också ögonrörelse kan lagras och analyseras till hjälp för enskilda elevers lärande, så finns det en moralisk baksida i att till exempel privata utbildningsföretag eller IT-företag samlar in oerhörda mängder data om individers beteenden, kunskaper och preferenser. Men sannolikt ligger det så mycket pengar att tjäna i Learning Analytics så att systemen snart kommer att finns överallt. Därmed kommer det att vara viktigt att känna till hur de fungerar och försöka påverka utformning och användning utifrån gemensamma värderingar.

Fokus på att följa upp och stödja
En annan aspekt av denna utveckling är hur den påverkar lärarrollen. Om utvecklingen av verktygen blir så positiv som man hoppas, så kommer läraren inte längre behöva ägna speciellt mycket tid åt kunskapsbedömningar, vare sig formativa eller summativa. Istället blir lärarens förmåga att analysera de data om varje elev som produceras av analysprogrammen central.

Denna utveckling är redan på gång. I amerikanska virtuella skolor, som jag skrev om i förra numret av DiU (nr 3/2013), jobbar eleverna till största delen i virtuella miljöer. Där har man börjat samla data om deras lärande och man ser att vissa lärare är betydligt skickligare i att tolka dessa data och ge eleverna individuell återkoppling och stöd utifrån vad informationen visar. Enligt uppgifter i ett webinar så slår lärarens skicklighet i att analysera data och därmed stödja eleverna igenom i elevernas prestationer. Elever som har lärare som är duktiga på att tolka informationen lyckas helt enkelt bättre än andra elever. Fokus flyttas från undervisning och testning till att följa upp och stödja eleverna i deras lärande. Man har där- börjat ge lärarna utbildning i hur de kan tolka dessa utbildningsdata och omvandla informationen till meningsfullt stöd för enskilda elever.

Avslutningsvis kan man konstatera att utvecklingen mot Learning Analytics belyser tre viktiga utbildningspolitiska frågor. Den första avser hur man kan utbilda och stödja lärarna i den omställning av lärarrollen som teknikutvecklingen påskyndar. Den andra rör de etiska frågorna kopplade till en ökad insamling av data om enskilda individer och hur detta ska kunna hanteras på ett rättssäkert och moraliskt godtagbart sätt. Den tredje handlar om de ökade möjligheterna att bejaka den utbildningspolitiska förskjutningen mot kompetenser som efterfrågas i arbetslivet, att se över regelsystem för kunskapstester, inte minst nationella prov.

De flesta länder har tagit det första steget och vissa börjar undersöka steg två. Danmark har sedan några år påbörjat datorbaserade examensprov där man tillåts använda internet vid provtillfället. Sverige ligger tyvärr efter och har inte ens tagit det första steget. Istället borrar vi oss allt djupare ner i den traditionella testkulturen med kostsamma nationella prov i allt fler ämnen och årskurser.

 

Jan Hylén
Fristående utbildningsanalytiker och expert åt Digitaliseringskommissionen.
E-Post: jan@janhylen.se

Referenser och länkar

OECDs Skills Strategy: http://skills.oecd.org/

European Commission/EACEA/Eurydice (2012): Developing Key Competences at School in Europe: Challenges and Opportunities for Policy. Eurydice Report. Luxembourg: Publications Office of the European Union.

Redecker, Johannessen (2013): Changing Assessment — Towards a New Assessment Paradigm Using ICT. European Journal of Education, Volume 48, Issue 1, pages 79–96, March 2013.

Redecker (2013): The Use of ICT for the Assessment of Key Competences. JRC Scientific and Policy Reports. Report EUR 25891, European Commission, Joint Research Centre, Institute for Prospective Technological Studies, March 2013.

Horizon Report: http://www.nmc.org/horizon-project



Datorn i Utbildningen nr 4-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 4 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 130601