Elever vid YBC-gymnasiet i Nacka har
besökt Moderna museets fotoutställning
inom ramen för ett arbete med
bildanalys. Den 19 maj deltar eleverna
i konferensen ”Framtidens lärande” för
att berätta om sitt arbete.
Eleven Kalle Ehrensky valde fotografen Erik Collins
foto ”Hjemmefronts-man bränner porträtt
av Adolf Hitler i en villa i Holmenkollen” från
1945 för sin bildanalys. Kalle Ehrensky tolkar
fotot som ”en symbol för en fälld ledare” och vill
i sin moderna parafras jämföra med att i dag
elda en bild av Libyens diktator Mohammar
Gadaffi. På samma sätt som i förlagan visar
inte personen som bränner fotot sitt ansikte, för
att endast uppfattas som ”en person”. Eluttaget
är en symbol för dagens moderna samhälle
och ersätter öppna spisen på det ursprungliga
fotot. Men syftet med den uppenbart
arrangerade bilden är detsamma: ”Att göra
uppror och skapa kontroversiella diskussioner”,
berättar Kalle Ehrensky.
I början av maj besökte 60 elever från
årskurs 1 vid gymnasieskolan YBC i
Nacka Moderna museet i Stockholm
för att se fotoutställningen En annan
historia inom ramen för kurser i digitalt
skapande och estetisk verksamhet.
Museiguiden Anders Karnell gav eleverna
en medryckande introduktion.
–Många gillar foto för att man fattar
vad man ser, till skillnad från annan
modern konst som kan verka helt
obegriplig, sa Anders Karnell.
– Då fotot utvecklades på 1800-
talet fanns det en vetenskaplig idé om
att låta en själlös manick bevisa hur
verkligheten såg ut. Fotot var realistiskt,
det var verklighet. Idag tänker
vi, att även om kameran inte ljuger
så står det alltid en person bakom
kameran.
Utifrån ett par foton i utställningen
resonerade Anders Karnell med
eleverna om vems blick på verkligheten
vi tar del av i olika fotografier, hur
män och kvinnor förväntas uppträda
på bild (särskilt om de är nakna) och
hur konstnärligt inriktade fotografer
ibland vill utmana publiken genom
att visa ”motbilder” till de förväntade
bilderna av verkligheten.
Efter visningen fick eleverna i
uppdrag att fördjupa sig i ett foto och
skapa en egen bild inspirerad av det
valda fotot. Några elever fastnade för
Larry Clarks bilder av unga missbrukare,
Diane Arbus bilder av människor
i utanförskap eller Jeanloup Sieffs
modebilder av dåtidens kändisar.
Andra funderade över hur skilda fotografer
närmat sig olika kroppsdelar
med kameran eller lät sig fascineras
över Hiroshi Sugimotos dokumentation
av horisontlinjer i olika ljus.
En annan historia är Moderna
museets största satsning någonsin för
att visa ett urval av de 30.000 foton
som finns i samlingen. Under hösten
utvidgas utställningen ytterligare och
då får all traditionell konst i museet, i
form av måleri och skulptur, ge plats
för bara foton.
Fotot tillhör det moderna mediesamhällets
viktigaste uppfinningar och
ingår självklart i vår vardag. Under
museibesöket filmar och fotograferar
flera av eleverna med mobiltelefon.
För några elever är det självklart att
redovisa studiebesöket i en kortfilm
som läggs ut på skolans webbplats.
I samband med att konferensen
”Framtidens lärande” arrangerar
en middag på Moderna museet den
19 maj deltar eleverna från YBCgymnasiet
för att ge sitt perspektiv
på utställningen – och på bildens och
mediernas roll i lärandet.