Av: Jan Holmqvist
E-Post: jan.holmqvist@home.se

IT och demokrati

En del menar att informationsteknologin kommer att innebära en revolution för demokratin. Men är IT verkligen ett redskap för demokratin?
Jan Holmqvist granskar i denna artikel argumenten hos några av dem som ställer sig frågande till kopplingen mellan IT och demokrati och ställer det i relation till skolans uppdrag att fostra eleverna till demokratiska medborgare.


vad är demokrati?
Ordet demokrati brukar översättas med folkmakt eller folksuveränitet. Det står för en styrelseform där folket eller snarare medborgarna har rätt att delta i styrelsen av ett visst geografiskt område, till exempel en nation. Rätten att delta innebär att medborgarna är suveräna att styra sig själva, ingen annan än medborgarna kan fatta de beslut som berör dem, så länge som man följer de procedurer som finns fastlagda för demokratiska beslut.

Statsvetaren Mats Lundström har sammanfattat demokratibegreppet på följande sätt:

1. Demokrati är ett sätt att styra en suverän politisk enhet (en stat).
2. Demokrati ger alla medborgare lika rätt till makt via ett antal demokratiska fri- och rättigheter.
3. Medborgarna i en demokrati är suveräna att fatta vilka beslut som helst i enlighet med en viss procedur. (Lundström 1997, sid. 12)

För att en demokrati ska fungera krävs vissa förutsättningar. Dessa anses till exempel vara fria och rättvisa val, yttrandefrihet och informationsfrihet. (Lundström 1997, sid. 12) När man i dag talar om att IT kan bidra till en förstärkning av demokratin, är det framför allt dessa demokratiska förutsättningar man fokuserar på. Tanken är att IT förstärker några av dem och att demokratin därmed stärks. Genom att till exempel hänvisa till möjligheten för alla att samla information eller att yttra sig via Internet, menar man samtidigt att möjligheten att ta del i demokratin förstärks.

underlättar IT en demokratisk struktur i samhället?
Kopplingen mellan vissa av demokratins förutsättningar och IT har granskats kritiskt och till viss del ifrågasatts av en del forskare. Två av de tänkare som ifrågasätter det självklara i orsakssambandet mellan IT och demokrati är Deborah Johnson och Benjamin Barber.

Deborah Johnson är en amerikansk etiker som sedan början av 1980-talet arbetat med frågan om hur IT påverkar grundläggande etiska och demokratiska värden. I en artikel med rubriken Is Global Information Infra-structure a Democratic Techno-logy? (Johnson 1997, sid. 20ff) behandlar hon frågan om IT, eller snarare den aspekt av IT som vi för enkelhetens skull kan kalla Internet, är demokratisk. Hon ansluter sig där till en definition av demokrati som utgår från begreppet folksuveränitet och menar att demokrati kräver vissa förutsättningar för att fungera.
Två av dessa förutsättningar kopplar Deborah Johnson samman med det ökade IT-användandet i samhället.

Det är dels att demokrati förutsätter att många har tillgång till de förutsättningar som krävs för utövande av makt, dels att demokrati förutsätter gemensamma överläggningar. Hon menar att IT beskrivs som något som stärker möjligheten till båda dessa saker, men att det finns skäl att ifrågasätta detta.

information som förutsättning för makt
Johnson menar att demokrati bygger på idén om ett samhälle där de individuella medborgarna har en betydande makt. I en demokrati ska de enskilda medborgarna kunna påverka lagar och regler (Johnson 1997, sid. 25). För att kunna göra detta krävs att medborgarna har tillgång till information - informationen är grunden till medborgarnas makt.
Det är här som IT kommer in, för IT sägs vara det nya medium som ger informationen. Av denna orsak kan IT sägas vara demokratiskt.

Johnson hävdar att det som framför allt bör undersökas närmare är påståendet att information ger makt. Hon menar att detta kan tolkas på två skilda sätt. Den första tolkningen innebär att den som får information, via informationen får makt. Den andra tolkningen innebär att den som ger information är den som har makt. Hon menar att de som säger att IT ger makt utgår från den första tolkningen. De menar att Internet innehåller en mängd information och ju större denna mängd är desto större är möjligheten att ta del i den demokratiska beslutsprocessen.

ge information är makt
Deborah Johnson argumenterar dock för att det snarare är den andra tolkningen som är mest relevant med avseende på den information vi får via Internet. Hon gör det dels utifrån konstaterandet att det räcker inte bara med information för att ha makt. Det krävs också att informationen är exakt, tillförlitlig och relevant. Eftersom Internet innehåller så stora mängder information ställs orimligt stora krav på den tänkta mottagaren av informationen, det vill säga medborgaren, som ska kunna finna, sortera och värdera informationen.

Vi blir istället beroende av olika former av hjälpmedel som hjälper oss att både finna och värdera informationen. Användandet av olika former av sökmotorer på Internet blir en nödvändighet. Johnsons slutsats är att makten snarare finns hos dem som sänder informationen och hos dem som filtrerar den, än hos dem som söker information för att använda den i en demokratisk beslutsprocess.

demokratins behov av gemensamma överläggningar
Johnson menar för det andra att demokrati bygger på gemensamma överläggningar som föregår själva beslutsfattandet (Johnson 1997, sid. 26). Detta överläggande kännetecknas av att individer lägger fram idéer och lyssnar på andras synpunkter på dessa idéer. Den demokratiska processen kännetecknas av reflektion och eftertanke. Idéer smälter samman och förbättras. Band utvecklas mellan människor när de tillsammans söker svar på frågor. IT kopplas samman med denna aspekt av demokratin genom de olika möjligheter till samtal som Internet erbjuder, till exempel via diskussionslistor och e-post. Det nödvändiga samtal som demokratin förutsätter kan underlättas via Internet.

Johnson menar dock att IT lika gärna kan motverka denna möjlighet. Hon argumenterar för detta via begreppet trångsynthet. Och menar att det inte föreligger något direkt samband mellan Internet och det faktiska genomförandet av samtal i en demokratisk beslutsprocess. En demokratisk beslutsprocess kräver att olika ståndpunkter bryts mot varandra. På Internet finns visserligen diskussionsgrupper, men ingen garanti för att olika ståndpunkter verkligen bryts mot varandra. Det finns, enligt Johnson, en lika stor möjlighet att människor hellre väljer att samtala med likasinnade, än att gå in i diskussionsgrupper som präglas av en pluralism och skilda ståndpunkter.

Om denna möjlighet realiseras stärker det knappast demokratin. Debatten på Internet kan då snarare beskrivas som trångsynthet, snarare än öppenhet och pluralism. Johnsons slutsats är att inte heller ur detta perspektiv finns någon automatik mellan IT och demokrati, utan IT och Internet kan lika gärna motverka demokratin som medverka till dess förverkligande och stärkande.

IT och den starka demokratin
Statsvetaren Benjamin Barber höll ett anförande vid en konferens anordnad av Demokratiutredningen i Stockholm i mars 1999. Där fokuserade han på hur IT kan tänkas påverka det han kallar den starka demokratin.
Enligt Barber kännetecknas IT bland annat av

• Horisontellt medium - inga förmedlare
• Hög hastighet
• Reducerande enkelhet - allt reduceras till ettor och nollor, till ja eller nej
• Enskilt användargränssnitt - jag och min dator
• Partiskhet till rådata - möjligheten till att ge information

Av dessa egenskaper menade Barber att alla egenskaper, utom möjligen det faktum att IT är ett horisontellt medium, utgör en fara för den starka demokratin. Innan vi granskar Barbers resonemang på dessa punkter, kan vi konstatera att hans beskrivning av IT och Internet som ett horisontellt medium kan ifrågasättas med hänvisning till Johnsons argumentering ovan. För att nå information på Internet behövs olika former av förmedlare, till exempel sökmotorer, och den filtrering och sortering som dessa utför är ett maktmedel som begränsar Internets horisontella karaktär.

Om vi så återgår till Barbers jämförelse mellan IT och Internet och den starka demokratin, menar Barber att medan IT kännetecknas av allt högre hastigheter, bör demokratin kännetecknas av ett långsammare och mer reflekterande förhållningssätt.

Viktiga samhällsfrågor kan inte reduceras till enkla frågor som besvaras med ett ja eller nej. Det demokratiska samhället måste erkänna att många frågor innebär avvägningar på olika nivåer och de beslut som till sist tas måste innebära något mer än att bara svara ja eller nej på en given fråga. Av detta skäl motverkar datorns enskilda användargränssnitt också demokratins möjlighet. Liksom Johnson menar Barber att demokratin kräver gemensamma överläggningar där just kom-plexiteten i de problem som fokuseras får en central plats. Den gemensamma överläggningen är både en förutsättning för att problemens komplexitet ska komma fram och för att rimliga beslut ska kunna tas. Barber menar också att demokrati snarare än information förutsätter kunskap hos dem som deltar i den demokratiska processen. Ett fokuserande på IT kan innebära att behovet av kunskap kommer i bakgrunden och att information ses som tillräcklig.

ett individuellt demokratiideal
Det finns ytterligare en aspekt av synen på demokrati som kan förklara dagens betoning av IT som ett redskap för demokratin. Under 1980- och 90-talen har det, enligt bland andra pedagogen Tomas Englund, skett en förskjutning av demo-kratiidealet från ett kollektivt till ett mer individuellt ideal (Englund 1993, sid. 12).

Medan det kollektiva idealet betonade att alla medborgare i ett samhälle ska kunna ta del i samhällets styrelse som autonoma individer, betonar det individuella demokratiidealet den enskilde medborgarens rätt att bestämma över sitt eget liv, också inom områden där samhället traditionellt har haft ett stort inflytande. Exempel på sådana områden är skola och hälsovård.

Både Deborah Johnson och Benjamin Barber beskriver hur IT på olika sätt kan förknippas med en betoning av individen framför kollektivet. Tanken på att IT är demokratisk kan i detta perspektiv ses som uttryck för tendensen att betona individen framför kollektivet inom ramen för det demokratiska styrelseskicket.

Om ovanstående slutsats är korrekt, infinner sig dock en etisk fråga om rättvisa. Om det är så att IT kan förstärka demokratin ur ett individuellt perspektiv, det vill säga förstärka den enskildes möjlighet att bestämma över sitt eget liv, är det viktigt att denna möjlighet fördelas så rättvist som möjligt. Rättvisa måste här förstås som synonymt med jämlikhet eftersom demokrati i modern form bygger på att alla medborgare ges lika möjlighet att bestämma över sitt eget liv.

IT och skolans demokratiska fostran
De olika aspekterna på IT och demokratin har relevans för skolan på två sätt. För det första har skolan en uppgift att bidra till att kompetensen om hur man utnyttjar IT sprids till alla elever.
Skolan har en uppgift när det gäller att garantera behovet av jämlikhet vad gäller möjligheten att använda IT. För det andra har skolan en uppgift att visa på demokratins komplexitet.

Demokrati, folkmakt, uppstår inte automatiskt bara för att medborgarna får tillgång till information. Demokrati kräver kompetens, reflektion och gemensamma samtal. Demokrati kräver ett kritiskt förhållningssätt till den information som i allt större omfattning görs tillgänglig via Internet.

I skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare ligger därför en uppmaning att lyfta fram dessa aspekter av demokratin och på så sätt bidra till att eleverna inte bara har förmåga att hantera IT och Internet på en individuell nivå, utan också kan gå in i den kollektiva process som är nödvändig för att ett samhället ska vara demokratiskt.

Snarare än att se IT som demokratiskt, bör vi kanske se IT och Internet som en demokratisk utmaning där skolan har en viktig roll i säkerställandet av demokratin också i framtiden.

Jan Holmqvist
E-Post: jan.holmqvist@home.se

Fil mag och doktorand i etik. Gymnasielärare i bland annat religion och filosofi vid Aleholmsskolan, Sävsjö. Medverkar i forsknings-projekt kring "It och skolans värdegrund" vid Centrum för tillämpad etik, Linköpings Universitet.

litteratur.lista
Utbildning som "public good" eller "private good" - en svensk skola i omvandling, Tomas Englund, Upp-sala, 1993, ISBN 91-86744-59-3.

Is the Global Information Infra-structure a Democratic Technology, Deborah Johnson, Computers and Society, sep 1997, sid. 20-26

Demokrati i skolan? Mats Lundström, rapport till Skolverket, 1997

Vad gäller Benjamin Barbers föredrag är uppgifterna tagna från författarens egna föreläsningsanteckningar. Barber beskriver den starka demokratin bl a i sin bok Strong democracy: Participatory Politics for a New Age, Berkely, University of Cailifornia Press, 1984. ISBN: 0-520-05115-7 (inb.) 0-520-05616-7 (hft.)