Av: Ann-Marie Pendrill, professor, Fysik och Teknisk Fysik,
E-Post:ann-marie.pendrill@fy.chalmers.se

Världsvävens skräddare

• Varför är rymden svart och himlen blå?
• Vem kom på att det skulle finnas ord?
• Varför är citroner gula?
• Hur kan man spela tal och musik samtidigt i en högtalare?
• Finns det något som beror på slumpen?

Barn väjer inte för svåra frågor. De vet inte att de är svåra och de vet inte vad som står i skolans styrdokument, utan förundras och undrar över fenomen de möter.

Forskare behåller ofta barnasinnet livet igenom. Det finns en underbar bild på Nobelpristagarna Niels Bohr och Wolfgang Pauli, som med gamla stela kroppar nyfiket betraktar en snurretopps rörelse (1). Albert Einstein bar med sig många av sin barndoms "enkla" frågor in i sin forskning, där de så småningom ledde fram till bland annat relativitetsteorin, som förändrade vårt sätt att se på rum och tid.

Hur kan vi hjälpa barnen att fortsätta förundras, fortsätta ställa frågor och att ta sina frågor på så mycket allvar att de är öppna för att arbeta vidare med egna undersökningar?
Hur kan vi hjälpa lärare att behålla nyfikenhetens glitter i ögonen trots nedskärningar och politiska experiment med skolan?

Kan forskare bidra genom att hjälpa till att visa hur en del frågor öppnar möjligheter att gå vidare mot stora viktiga fysikaliska principer, att föreslå experiment för att belysa och förklara det barnen undrar över? Här kan Världsväven (2) spela en roll, genom att underlätta kontakter mellan elever, lärare och forskare.

barnafrågor - en resurs i lärarutbildningen!
Frågelådor ger oss en unik inblick i barns tankar. Många frågor inbjuder till fortsättning av diskussioner för att kunna leda tankarna in på djupa principer.
Alla frågor kan inte besvaras på några få rader och inte heller i ett enkel en-fråga-ett-svar-format. Ofta krävs ett par motfrågor för att förstå vad barnen egentligen undrar.

Kanske barns frågor kan användas för utveckling av skola och lärarutbildning på många sätt. Att lärarstuderande kan få kontakt med skolan också under ämnesstudierna kan ge förjupad motivation och utmana deras egna kunskaper. I en modererad frågelåda (där någon eller några lärare har möjlighet att granska frågorna innan de kommer on-line) kan äldre elever svara på yngre elevers frågor. Föräldrar kan bidra med sin kompetens inom olika områden - föräldraengagemang kan vara annat än bullbak och städning.

en resurs i skrivprocessen?
"Writing across the curriculum"", "Wri-ting to learn", "Skrivprocessen" (4,5) är några uttryck vi hört ofta under senare år. Publicering på webb ger oss anledning att reflektera över skrivandets roll. I skolan har man av tradition oftast skrivit i samband med prov eller ett arbete som skall lämnas in, för att eleven skall få ett betyg. Att skriva om kan på sin höjd ske som en "rest" om något fattats. Att skriva, skriva om, få respons och skriva om igen är ett självklart arbetssätt för forskare och andra som skriver något som skall publiceras. Det är en viktig process för att utveckla tankar och ideer.

Genom att uppmuntra till elektronisk publicering - antingen på ett intranät, eller på Internet - också av ofärdigt material blir det lättare för lärare att följa ett arbete. Det skulle också vara lättare att inbjuda forskare inom området att kunna titta på och kommentera arbetet, innan det avslutas.

kan det fungera?
Mycket pengar satsas på IT och ofta blir resultatet en besvikelse. IT strålar inte ut kunskap. IT är inte bara "T" - vi måste också arbeta med "I". Det är viktigt att skolan bygger upp kompetens på såväl "I" som "T". Det är inte alls säkert att skolans datatekniker är den bäste inspiratören till webbanvändning.

Det är inte heller säkert att skolans mest entusiastiske lärare behåller sin entusiasm om han/hon drunknar i skötsel av skolans nät. Det är viktigt att investeringar i IT diskuteras med läraren och att budgeten också innehåller skötsel - inköpskostnaderna representerar bara toppen av kostnadernas isberg.

"Information technologies are more like clothes than like fire. Fire is a wonderful technology because, without knowing anything about how it operates, you can get warm just standing close by. People sometimes find computers, televisions, and telecommunications frustrating because they expect these devices to radiate knowledge. But all information technologies are more like clothes; to get a benefit, you must make them a part of your personal space, tailored to your needs.(3)

optimal användning
För att IT skall fungera optimalt i en utbildning bör de lärare eleverna möter ha en gemensam syn på hur IT skall användas.
Det är också viktigt att: Eleverna/studenterna har enkel tillgång till:

• datorer och Internet
• e-post
• webbserver
• och är vana att använda IT.

Mycket kan dock fungera i mindre ideala situationer. Lärare kan alltid ge länkar till studenterna, även om det inte sker på en egen webbsida. Lärarna kan natur-ligtivs också själv hitta inspiration i andra lärares material: Människor är en mycket viktig resurs i Världsväven, även om de sällan nämns i strategidokument om IT (6). Lärare kan naturligtvis börja publicera egna webbsidor, och kanske någon gång ta med sig en dataprojektor och visa vad som finns. De goda exemplens förebild är nog den starkaste drivkraften i användandet av IT.

dela med sig
Vill lärare dela? Det finns en stark tradition av att det som sker i ett klassrum sker mellan elever och deras lärare. Denna inställning ändras inte över natt, men redan nu finns många lärare som delar med sig, och många webbplatser som presenterar material, där lärare anpassat webb till sina egna behov. För att lärare skall dela med sig är det viktigt att vi bygger upp en kultur där vi ger varandra tack och en referens för material vi lånar. GNUs (7) koncept för mjukvara borde kunna få vara en förebild: Använd gärna, men ange källan och dela med dig av resultatet. En lektion blir inte sämre av att någon annan också använder den. Redan nu finns det många lärare som delar med sig.(8,9). Blir skolans datorer dammsamlare eller finns det en pedagogisk idé bakom varje dator? Efterhand som datortätheten ökar minskar svårigheterna med "learning context". När eleverna redan är vana datoranvändare så blir tröskeln mindre för varje nytt inslag.

"There is folk wisdom in academic circles that educational technologies come and go, and all the expensive machines end up gathering dust in the cupboards. The main reason for this, when it occurs is neglect of the learning context." (10)

vetenskapligt förhållningssätt
Vetenskapligt förhållningssätt är en bristvara i samhället. Skolan har en viktig uppgift att utveckla det. Vad betyder det i vårt arbete att "all undervisning skall vila på vetenskaplig grund"? En viktig aspekt är att hålla frågan "Hur vet vi det vi vet?" levande. Då kan vi skilja politiskt korrekta påståenden från välgrundade argument.

Här ligger också kravet på källvärde-ring (11) och källhänvisning, som blir än mer komplicerat på Internet. Elever anger ofta Internet som referens, vilket är ungefär lika upplysande som att ange biblioteket.
En referens till webbmaterial bör omfatta: Sidans titel, författare, organisation, datum då sidan publicerats, och naturligtvis en webbadress. Detaljerna i källhän-visningen beror, liksom för tryckt material, på källans art.

I det vetenskapliga förhållningssättet ingår en "Balans mellan kritik och accept (12). Tänk efter - nog har ni fått in elevarbeten som visar att eleverna antingen varit så kritiska att de inte läst, eller refererat vad någon annan gjort eller att de helt okritiskt skrivit av vilket skräp som helst. Med den balansen måste också forskare hela tiden arbeta - hur kan man skilja vetenskap från ovetenskap? Hur kan man skilja ett revolutionerande resultat från misstag eller bluff. Femte kraften och kall fusion är ett par av 80-talets fysikexempel. När accepterar fors-karsamhället ett nytt resultat. Under en lång tid får man kanske arbeta med en "provisorisk accept" (12). Frågan "Hur vet vi det vi vet?" är i högsta grad levande för forskare.
En närmare kontakt mellan forskare och skola kan stimulera elever och deras lärare att arbeta vidare med denna typ av frågor.

väva egen väv
För att få riktig nytta av Världsvävens skatter måste man anpassa den efter sina egna behov. För många börjar Väven skimra när insikten växer att man själv enkelt kan skapa material efter egna behov, som kan kombineras med det andra utvecklar. Med egna strukturerade sidor, i stället för utskrifter eller bokmärkesfiler blir det också lättare att dela med sig av sina smultronställen.
Det är inte alls så svårt som det ser ut att skapa webbsidor. Det svåra är att presentera innehållet på ett sätt som uppmuntrar läsaren till egna undersökningar, att fråga vidare.

Ann-Marie Pendrill, professor, Fysik och Teknisk Fysik, Göteborgs Universitet och Chalmers,
E-Post: ann-marie.pendrill@fy.chalmers.se
WWW: fy.chalmers.se/~f3aamp

referens.lista
1. Foto av Niels Bohr och Wolfgang Pauli, taget i Lund 1951. Bilden finns on-line på Emilio Segre Visual Archives, Niels Bohr Library, American Institute of Physic.
Se http://www.aip.org/history/esva/photos/pauli_c4.jpg

2. "Världsväven" anges av Svensk Datatermgrupp, Tekniska Nomenklaturcentralen, som ett alternativt svenskt ord för "WWW".
Se http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a4

3. Chris Dede, "Testimony to the US Congress, House of Representatives, Joint Hearing on Educational Technologies in the 21st Century", Oktober 1995,
Se http://www.virtual.gmu.edu/congrpdf.htm

4. "Tanke och skrivprocesser" av Lennart Björk och Ingegerd Blomstrand, Studentlitteratur, 1994

5. "Writing to Learn Mathematics and Science", Paul Connolly and Teresa Vildardi, Teachers College Press, NY 1989

6. Markus Sadeniemi, CSC News, Maj 1999, s2 Center for Scientific Computing,
Se http://www.csc.fi

7. The GNU Manifesto, 1985, Richard Stallman, Free Software Foundation,
Se http://www.gnu.org/gnu/manifesto.html

8.Se t.ex. GirlTECH Lesson Plans, 1995, 1996, 1997, 1998, (Program Manager, Cynthia Lanius, Center for Research on Parallel Computing),
http://www.crpc.rice.edu/CRPC/Women/GirlTECH/Lessons/

9.Skoldatanätet, http://www.skolverket.se/skolnet/

10. Diana Laurillard, "Rethinking University Teaching A Framework for the Effective Use of Educational Technology", Routledge,1993

11. "Evaluating Web Resources", Jan Alexander and Marsha Att Tate, Widener University,1996 (rev. 1999)

Se http://www2.widener.edu/Wolfgram-Memorial-Library/webeval.htm
12. Kjell Askeland, "Pedagogiskt Poem: om projektorientering i pedagogiken", Liber, 1979.